EBD medlemmars uppgifter tvingas fram med vite

[011430121]

Tänk om jag blir eftertaxerad för köpt en SAS-muffin för 4000 EB-poäng

Risken är att den kommer upp!

 

[Alf]

Att ha använt poäng för en bonusresa är inte i sig en beskattningsbar förmån. Det krävs 1) att poängen som använts för bonusressn intjänats på en resa/hotellnatt etc. som arbetsgivaren betalat och 2) att bonusresan är privat, dvs. att det inte är en tjänsteresa. Den information som SAS nu lämnar till Skatteverket besvarar vare sig 1) eller 2).

Utan ytterligare utredning (som den enskilde inte behöver medverka till) har jag svårt att se att Skatteverket har någon grund för att upptaxera någon. De vet ju inte ens värdet på den uttagna bonusresan etc. eftersom de inte vet VAD de uttagna poängen använts för.

Du underskattar SKV. Du har rätt i det du skriver men om du inte medverkar till att lämna uppgifter till SKV om vad du använt dina 250000 poäng till kommer troligen SKV att skönstaxera dej. Det innebär att SKV exv kan anta att du tagit ut två biljetter i C klass till USA och en Plus inom Europa. Har du dessutom använt en voucher får du förmodligen även betala den biljetten om det är från dina poäng. SKV kommer troligen att ha ett antal ”standardresor” och en prislista som dom baserar skönstaxeringen på om inte den skattskyldige medverkar i utredningen. Om du då inte köper det, vilket du förmodligen inte gör, får du krypa till korset och bevisa att det inte är så.

Man får ju hoppas att SKV genomför detta på ett enkelt sätt. I annat fall kan dom få hur mycket jobb som helst med detta och då är frågan om det är värt att lägga ner så mycket arbete på en sak som inte ger mer tillbaka. Detta kan ju inte ge så mycket pengar tillbaka till statskassan. Vi har ju betydligt större saker i samhället när det gäller fusk och bidrag som i så fall borde prioriteras.

 

[pswe]

Du underskattar SKV. Du har rätt i det du skriver men om du inte medverkar till att lämna uppgifter till SKV om vad du använt dina 250000 poäng till kommer troligen SKV att skönstaxera dej. Det innebär att SKV exv kan anta att du tagit ut två biljetter i C klass till USA och en Plus inom Europa. Har du dessutom använt en voucher får du förmodligen även betala den biljetten om det är från dina poäng. SKV kommer troligen att ha ett antal ”standardresor” och en prislista som dom baserar skönstaxeringen på om inte den skattskyldige medverkar i utredningen. Om du då inte köper det, vilket du förmodligen inte gör, får du krypa till korset och bevisa att det inte är så.

Man får ju hoppas att SKV genomför detta på ett enkelt sätt. I annat fall kan dom få hur mycket jobb som helst med detta och då är frågan om det är värt att lägga ner så mycket arbete på en sak som inte ger mer tillbaka. Detta kan ju inte ge så mycket pengar tillbaka till statskassan. Vi har ju betydligt större saker i samhället när det gäller fusk och bidrag som i så fall borde prioriteras.

Jag har ingen aning om hur jag använde mina poäng under 2017. Om SAS tar bort den informationen blir det svårt att reda ut.

Finns det något krav på SAS hur länge de måste spara uppgifterna på respektive medlems konto?

 

[travelmode]

Jag har ingen aning om hur jag använde mina poäng under 2017. Om SAS tar bort den informationen blir det svårt att reda ut.

Finns det något krav på SAS hur länge de måste spara uppgifterna på respektive medlems konto?

Antar att det är 7 år som all annan bokföring, detsamma gäller deklarationer.

 

[Golfkillen]

Jag har ingen aning om hur jag använde mina poäng under 2017. Om SAS tar bort den informationen blir det svårt att reda ut.

Finns det något krav på SAS hur länge de måste spara uppgifterna på respektive medlems konto?

Du har väl fem års historik via hemsidan i alla fall?

Sen är argumentet "det var för tre år sedan, jag har ingen aning" inte något som biter på skatteverket.

 

[mha321]

Jag har ingen aning om hur jag använde mina poäng under 2017. Om SAS tar bort den informationen blir det svårt att reda ut.

Finns det något krav på SAS hur länge de måste spara uppgifterna på respektive medlems konto?

Om du inte har det, och *om* den situationen skulle uppstå (vilket jag fortsatt ser som ganska osannolikt men såklart inte uteslutet) så har du helt enkelt inget annat val än att acceptera skatteverkets sköntaxering.

 

[SK989]

Du underskattar SKV. Du har rätt i det du skriver men om du inte medverkar till att lämna uppgifter till SKV om vad du använt dina 250000 poäng till kommer troligen SKV att skönstaxera dej. Det innebär att SKV exv kan anta att du tagit ut två biljetter i C klass till USA och en Plus inom Europa. Har du dessutom använt en voucher får du förmodligen även betala den biljetten om det är från dina poäng. SKV kommer troligen att ha ett antal ”standardresor” och en prislista som dom baserar skönstaxeringen på om inte den skattskyldige medverkar i utredningen. Om du då inte köper det, vilket du förmodligen inte gör, får du krypa till korset och bevisa att det inte är så.

Riktigt så rättslösa är vi faktiskt inte i Sverige. Grunderna för skönstaxering, eller skönsbeskattning som det numera heter, finns i 57 kap 1 § skatteförfarandelagen. Jag ska inte i detalj redovisa innebörden av bestämmelserna i 57 kap. men enkelt uttryckt så får Skatteverket besluta om skönstaxering med ett skäligt belopp om det finns någon objektiv grund för att anta att den enskilde inte deklarerat en inkomst som är skattepliktig.

Det Skatteverket med hjälp av aktuell information de begärt från SAS kan veta är att jag - om vi tar ditt exempel - använt 250 000 poäng under år 2017. Det vet inte hur poängen tjänats in eller vem som betalat för intjäningen, dvs. om det är jag själv eller min arbetsgivare som indirekt betalat för poängen. De vet inte heller hur poängen använts, dvs. om jag använt poängen privat eller om poängen använts för tjänsteresor. De vet inte heller för vad poängen använts, dvs. det är i princip omöjligt att uppskatta ett skäligt belopp eftersom det belopp en beskattningsbar förmån ska uppskattas till är det marknadsmässiga värdet av förmånen.

250 000 poäng skulle kunna vara tre resor i business med SAS till Japan, Kina och USA (om man använde en 2-4-1-voucher på en av resorna). 250 000 poäng skulle också kunna vara fem t.o.r. från Stockholm till Bryssel. Eller så är det helt enkelt 10 nätter på Scandic i Norrköping. Det skäliga värdet av tre resor i business till Tokyo skiljer sig markant från värdet av 10 nätter på Scandic och Skatteverket får inte hitta på att jag 1) fått poängen genom resor min arbetsgivare stått för, 2) använt poängen för privata resor och inte tjänsteresor och 3) att jag använt poängen genom att åka business interkontinentalt tre gånger år 2017 - en sådan hittepå skönsbeskattning är faktiskt ingenting som Skatteverket ägnar sig åt.

Skatteverket skulle i och för sig kunna hitta på ett skäligt värde för 250 000 eurobonuspoäng genom att titta på vad det skulle kosta att köpa 250 000 poäng av SAS. En sådan skälighetsbedömning är tänkbar men problemet kvarstår att Skatteverket fortfarande inte har en aning om huruvida 1) min arbetsgivare betalat för intjäningen och 2) att poängen inte använts för tjänsteresor. Dvs. det underlag som Skatteverket begärt ut duger inte på något sätt för en skönsbeskattning utan vidare utredning, vilket i sin tur kräver mer uppgifter från SAS om nu inte den enskilde glatt svarar Skatteverket "Jajamen, jag tjänade in poängen på tjänsteresor och använde dem sedan för privata semesterresor". Det kan nog inte uteslutas att en och annan faktiskt svarar så och på så sätt har ju Skatteverket då haft användning för uppgifterna de fått ut av SAS.

 

[Brandforce]

- Jag köpte tre pärmar på CDON.
- Var det för eget bruk?
- Ja.
- Men här har du fått ersättning för utlägg från din arbetsgivare på samma belopp.
- Jaha, så var det kanske.

Jag skulle inte rekommendera det här tillvägagångssättet i en skriftlig utväxling med SKV.

 

[Golfkillen]

Skatteverket skulle i och för sig kunna hitta på ett skäligt värde för 250 000 eurobonuspoäng genom att titta på vad det skulle kosta att köpa 250 000 poäng av SAS. En sådan skälighetsbedömning är tänkbar men problemet kvarstår att Skatteverket fortfarande inte har en aning om huruvida 1) min arbetsgivaren betalat för intjäningen och 2) att poängen inte använts för tjänsteresor. Dvs. det underlag som Skatteverket begärt ut duger inte på något sätt för en skönsbeskattning utan vidare utredning, vilket i sin tur kräver mer uppgifter från SAS om nu inte den enskilde glatt svarar Skatteverket "Jajamen, jag tjänade in poängen på tjänsteresor och använde dem sedan för privata semesterresor". Det kan nog inte uteslutas att en och annan faktiskt svarar så och på så sätt har ju Skatteverket då haft användning för uppgifterna de fått ut av SAS.

Uppgifterna kan ju skatteverket be att få från dig, att du skall redovisa för hur du har använt dina poäng, och varifrån du har intjänat desamma. Om du inte kan svara så blir du förmånsbeskattad för summan.

 

[SK989]

Uppgifterna kan ju skatteverket be att få från dig, att du skall redovisa för hur du har använt dina poäng, och varifrån du har intjänat desamma. Om du inte kan svara så blir du förmånsbeskattad för summan.

Nej. Att jag inte svarar är inte i sig en grund för skönsbeskattning. Skatteverket måste på någon objektiv grund kunna anta att 1) att min arbetsgivare betalat för poängen 2) att poängen inte använts för en tjänsteresa. Att jag inte svarar är inte sig tillräckligt om Skatteverket inte har någon annan information som pekar på att 1 och 2 är för handen. Sen missar du nästa steg - med vilket belopp ska Skatteverket skönsbeskatta mig med? Enligt skatteregelverket är det "skäligt belopp" och pratar vi beskattningsbara förmåner är det då det marknadsmässiga värdet av förmånen. Skatteverket har ju inte aning om vad poängen använts till - var det 10 nätter på Scandic eller tre resor i business till Japan? Skatteverket får inte bara hitta på något belopp.