Resenären
Medlem
En solskenshistoria:
Jag och hustrun var i behov av kontanter efter ett antal dagar i Tokyo. Eftersom bankomaterna var märkta med Visa resp MC, så försökte jag ta ut pengar. Men det misslyckades. När samma procedur upprepats på 5-6 banker började jag misströsta.
På en bank, haffade jag en tjej och undrade om hon kunde hjälpa mig varför jag inte fick ut några pengar.
Hon plockade då fram en telefon, som satt på baksidan av bankomaten, som var fristående. Hon pratade med någon på japanska, sedan sträckte hon mig luren och sa "now they speak English". Jag framförde mitt ärende och fick beskedet att det var endast japanska bankkort, som kunde nyttjas i dessa automater. Jag blev hänvisad till en internationel bankomat. Hon undrade var jag befann mig. Jag nämnde vid vilken station, som låg närmast. Jag fick då ett namn på en byggnad, där det skulle finnas denna bankomat.
Tjejen visste inte var den byggnad fanns, så hon sa "follow me". Vi knallade iväg till en lottokiosk, där hon frågade något. Vi gick vidare till en polisstation, där jag fick på nytt nämna byggnades namn. De visste inte vilken byggnad jag avsåg, så de ringde till Visa och fick då fram namnet, som jag förmodligen uttalade helt fel. Nåväl, de plockade fram en stor kartbok och visade Där är byggnaden du letar efter. Fortsätt två kvarter framåt och sedan är du framme. Jag tackade för hjälpen och knallade iväg.
Mycket riktigt låg denna efterlängtade byggnad där och en bankomat fanns i dess anslutning.
Här fungerade det att ta ut mina kontanter!
Jag och hustrun var i behov av kontanter efter ett antal dagar i Tokyo. Eftersom bankomaterna var märkta med Visa resp MC, så försökte jag ta ut pengar. Men det misslyckades. När samma procedur upprepats på 5-6 banker började jag misströsta.
På en bank, haffade jag en tjej och undrade om hon kunde hjälpa mig varför jag inte fick ut några pengar.
Hon plockade då fram en telefon, som satt på baksidan av bankomaten, som var fristående. Hon pratade med någon på japanska, sedan sträckte hon mig luren och sa "now they speak English". Jag framförde mitt ärende och fick beskedet att det var endast japanska bankkort, som kunde nyttjas i dessa automater. Jag blev hänvisad till en internationel bankomat. Hon undrade var jag befann mig. Jag nämnde vid vilken station, som låg närmast. Jag fick då ett namn på en byggnad, där det skulle finnas denna bankomat.
Tjejen visste inte var den byggnad fanns, så hon sa "follow me". Vi knallade iväg till en lottokiosk, där hon frågade något. Vi gick vidare till en polisstation, där jag fick på nytt nämna byggnades namn. De visste inte vilken byggnad jag avsåg, så de ringde till Visa och fick då fram namnet, som jag förmodligen uttalade helt fel. Nåväl, de plockade fram en stor kartbok och visade Där är byggnaden du letar efter. Fortsätt två kvarter framåt och sedan är du framme. Jag tackade för hjälpen och knallade iväg.
Mycket riktigt låg denna efterlängtade byggnad där och en bankomat fanns i dess anslutning.
Här fungerade det att ta ut mina kontanter!
