Oj, det fanns mycket att kommentera och mycket märkligheter. Tar bara några få axplock där jag tycker deras uppgifter behöver bemötas konkret, men attans långt blir det ändå.
Ankos uttalande om 6 strejker innefattade även den nuvarande, så med SPF egna siffror är det tre strejker 2016-2022.
Jag läste igår (eller möjligen i förrgår) ett citat från SPF-ordföranden där han som ett tillägg sa något i stil med "de övriga var sympatistrejker och strejker där bara ett fåtal piloter togs ut i strejk". Jag kan nu inte hitta artikeln med det uttalandet, trots ett ganska idogt sökande, så jag gissar att det var en tidigare version av en nyhetsartikel som sedan ändrats.
Jag tror mig efter lite googlande på SvDs näringslivssidor ha hittat två av de tre "felande" strejkerna, och de passar dessutom in på det uttalande som jag inte längre hittar.
1) En kortare "sympatistrejk" från SPF i juni 2010 som drabbat SAS, i samband med en strejk inom det svenska regionalflyget. (Kanske vill SPF inte kännas vid den eftersom det var 12 år och en månad sedan?) Här hittar jag t.ex. tre artiklar om den:
Flygstrejk i morgon | SvD
Flyget lamslogs av strejken | SvD
Dyster vår för flygbolagen | SvD
Intressant uttalande från en flyganalytiker i den sista artikeln: "– Som en av få grupper i tillvaron vill de (piloterna) vara skyddade mot outsourcing och det är det som strejken nu närmast gäller."
2) En strejk i maj 2015 där de svenska piloterna sköt upp strejken (dock efter att SAS redan börjat ställa in flyg), men där ett mindre antal norska piloter faktiskt gick ut i strejk:
Pilotstrejken skjuts upp | SvD
Norska SAS-piloter går ut i strejk | SvD
SAS-chefen: ”Beklagar att facket gick ut i konflikt” | SvD
Den strejken har även en diskussionstråd här på BC:
https://www.businessclass.se/forum/...sverige-norge-strejk-avblåst-i-sverige.24493/
Jo det är
betydligt mer än andra yrkesgrupper!
På s.40 i
Medlingsinstitutets årsrapport för 2021 finns en tabell över konfliktdagar (hela arbetsdagar förlorade p.g.a. strejk inkl vild strejk och lockout) på svensk arbetsmarknad 2000-2021 samt en nordisk jämförelse 2010-2020. De föregående 12 åren (2010-2021) var det sammanlagt 97611 konfliktdagar i Sverige.
Just nu finns det ca 5,2 miljoner sysselsatta i Sverige. Den genomsnittliga anställda har alltså strejkat eller lockoutats 0,019 dagar under dessa 12 år, eller 0,0016 dagar per år =
45 sekunder arbetstid per anställd och år. Siffran inkluderar vilda strejker, men det är i stort sett enbart syndikalisterna (SAC) som ägnar sig åt detta i Sverige. Tar vi perioden 2016-2021 sjunker siffran till 19 sekunder per anställd och år, 15 sekunder per anställd och år om vi räknar bort SAS-piloterna.
Det är lite intressant att titta på åren 2016-2021, d.v.s. tiden från de föregående två pilotstrejkerna på SAS till idag, som de speglas i Medlingsinstitutets årsrapporter.
2016: 350 piloter varslades om strejk i Sverige och cirka 1400 arbetsdagar gick förlorade under strejken. (SAS påverkades även av en konflikt tidigare under 2016 mellan SPF och GEC, som bemannade brittiska Flybe som utförde uppdrag åt SAS; 21 förlorade arbetsdagar. Detta kan vara den saknade 6:e strejken ovan.) Övriga strejker av någon storlek gällde målareförbundet, byggnadsarbetareförbundet och sjöbefälsföreningen.
2017: Inga strejker i samband med avtalsförhandlingar, men en långdragen lokal konflikt i Göteborgs hamn, där Hamnarbetareförbundet (ej med i LO) strejkade trots att arbetsgivaren har kollektivavtal med LO-förbundet Transport.
2018: "Det största avtalsområde där förhandlingar fördes var lärarnas. Det krävdes en långdragen medling, men avtalet blev klart utan stridsåtgärder. Därmed blev förbundsförhandlingarna 2018 helt fria från stridsåtgärder och året det fredligaste sedan Medlings institutet inrättades."
2019: "Medlingsinstitutet tillsatte medlare i två avtalstvister: den mellan Sveriges Hamnar och Svenska Hamnarbetarförbundet och i konflikten mellan SAS och Svensk Pilotförening. De stridsåtgärder som vidtogs i samband med avtalsförhandlingar under året var uteslutande relaterade till dessa båda förhandlingar." Pilotstrejken omfattade ca 450 piloter i Sverige (1400 strejkande piloter totalt i SAS) och 3150 konfliktdagar av totalt 7577 det året.
2020: Noll konfliktdagar.
2021: "År 2021 blev ett lugnt år på den svenska arbetsmarknaden. Inga arbetsdagar gick förlorade på grund av stridsåtgärder i förbundsförhandlingar. I lokala förhandlingar bröt stridsåtgärder ut i två tvister."
SPF:s två pilotstrejker inom SAS står alltså för 4550 konfliktdagar under perioden (4571 om GEC/Flybe-konflikten räknas in), av totalt 20625 på hela den svenska arbetsmarknaden. Några hundra SAS-piloter stod alltså för 22% av den sammanlagda svenska strejkverksamheten under denna 6-årsperiod! Om 450 piloter används som en representativ siffra för hur många de var under den här perioden (mot slutet var de färre p.g.a. uppsägningarna inom SAS) så strejkade SAS-piloterna
cirka 3200 gånger så mycket som genomsnittet för övriga grupper på arbetsmarknaden. SAS-piloterna strejkade i genomsnitt 1,7 dagar per pilot och år 2016-2021 och övriga arbetsmarknaden c:a 15 sekunder per person och år.
Och så påstår SPF att de inte strejkar mer än andra grupper det är förolämpande att prata om "strejkkultur"?!
Siffran över konfliktdagar 2010-2020 är märkbart högre i Danmark och Norge (och Finland) än i Sverige. Men för Danmarks del är det egentligen bara en
lärarlockout 2013 som driver upp siffrorna. (Och före dess hade de
2008 en strejk i sjukvård och barnomsorg som verkar ha varit den största strejken i något av de nordiska länderna de senaste 15 åren.) Men bortsett från den strejken ligger Danmark bara marginellt högre än Sverige i konfliktstatistiken under perioden 2010-2020, vilket förvånade mig, eftersom det varit flera danska strejker inom SAS - såväl reguljära som vilda - under denna tidsperiod. Men att det generellt strejkas mycket mer i Danmark än i Sverige ser alltså ut att vara gammal information. Det är alltså SAS och Kastrup som sticker ut i Danmark.
Någon som vill gräva i utländsk statistik för mer avlägsna länder kan gärna fylla på med det.
SPF nämner "de senaste 20 åren". Det kan bero på att 2003 var året då den senaste relativt stora strejken i Sverige inträffade (
Kommunalstrejken), så en 20-årsperiod inkluderar även den. Min minnesbild av synpunkter av typen "SAS = Står Alltid Stilla" för >10 år sedan, och möjligen även 15-20 år sedan, var att det oftast handlade om kabinpersonal och markpersonal, och väldigt ofta om vilda strejker i Danmark.
Det här är ett intressant resonemang ur flera synvinklar och får mig något förbryllad utifrån hur svensk arbetsrätt ser ut.
De pågående förhandlingarna gäller kollektivavtal om löner och anställningsvillkor. Det är sådana kollektivavtal som innehåller fredsplikt.
Vill en arbetsgivare minska personalstyrkan är det inte något som förhandlas i ett kollektivavtal om löner och anställningsvillkor, utan då sker en MBL-förhandling enligt bestämmelserna i LAS. Är man inte överens om hur en uppsägning sker leder detta inte till strejk, utan till en konflikt i arbetsdomstolen. (Dock kan facket i grunden inte hindra uppsägningar p.g.a. arbetsbrist, bara förhandla om turordningen.) Samma sak gäller andra LAS-bestämmelser; SPF har ju ett ärende i AD gällande deras påstående om att SAS har åsidosatt förturen till återanställning.
För mig ser det ut som att SPF använder det avtalslösa tillståndet till att strejka kring en annan fråga än den som avtalsförhandlingarna normalt gäller, nämligen deras löner och arbetsvillkor.
Om SAS plan redan tidigare var att inte ha kvar några piloter i SAS Scandinavia i höst, så kan man ju undra om en strejk är rätt sätt att få arbetsgivaren att ändra uppfattning? Visst, strejken utövar påtryckning på SAS genom att kraftigt öka den kortsiktiga kostnaden för en omställning till en långsiktigt lägre kostnadsnivå. Men samtidigt måste väl strejken bekräfta att SAS tänkte rätt? Normala strejker i Sverige brukar ju gå ut på att arbetsgivaren faktiskt vill behålla sin personal, men hoppas att komma undan med en lägre löneökning eller mindre förmånliga villkor än de facket hoppas på.
Fullständigt missvisande. SAS har ingen fri dragningsrätt på något konfliktkassa,
utan det prövas i varje enskilt fall: "Om fackliga organisationer varslar medlemsföretag i Svenskt Näringsliv om stridsåtgärder, exempelvis i form av strejk, beslutar Svenskt Näringsliv om konfliktersättning till företagen som beror på den ekonomiska skada som företagen drabbas av genom stridsåtgärden."
Efter pilotstrejken 2019 fick SAS inte ett öre av SN, eftersom de tecknat ett avtal som inte rymdes inom det s.k. märket.
SAS nobbas strejkersättning | SvD
Eller som SN själva skrev i
sin årsredovisning för 2019: "Svenskt Näringsliv konstaterade efter en granskning att avtalet inte uppfyllde kraven för konfliktersättning från föreningen."
Huruvida SAS kan få pengar från SN den här gången lär bero på det avtal de möjligen tecknar (om nu konflikten slutar med ett avtal snarare än med uppsägning av alla piloter eller konkurs för SAS). Eftersom det inte är löneökningar som står i fokus denna gång är det nog svårbedömt ifall SAS kan räkna med konfliktersättning. Om SAS skulle göra eftergifter mot SPF som gäller sådant som rimligen inte ska ingå i ett kollektivavtal om löner och anställningsvillkor, bl.a. företagsledningens rätt att bestämma över koncernstrukturen, är det väl troligt att SN skulle vara lika skeptiska till att uppmuntra till sådant som när SAS betalade mer än märket. Så om SAS Pilot Group går någorlunda segrande ur konflikten blir det nog ingen SN-konfliktersättning till SAS och då ökar risken för konkurs kraftigt, vilket den nog redan gör för varje dag strejken fortsätter.
Återigen missvisande.
Chapter 11, jämförbart med företagsrekonstruktion i svensk lagstiftning men uppenbarligen mycket mer flexibel, innebär enbart ett tillfälligt skydd mot regelrätt likvidation (Chapter 7 om vi pratar amerikanska). Jag kan tyvärr inte se att detta innebär någon heltäckande garanti för att SAS undviker konkurs till nästa år oavsett hur det ekonomiska läget utvecklar sig. Och om någon icke-amerikansk fordringsägare skulle ansöka om konkurs i svensk domstol trots Chapter 11-processen är det nog ingen som vet riktigt hur det går.
Intressant att de går ut med två månader. Jag har tidigare sett ett inlägg från Flygtorget från 2015 där det pratades om en månad (fick intrycket att det var en pilot som var kritisk mot dem som skrev detta). Undrar om de höjt kraven på medlemmarna efter strejkerna 2016 och 2019 eftersom de räknat med att strejka igen?
Tja, inte verkar en konkurs mer avlägsen när man läser vad SPF tycker och tror, just p.g.a. att pilotfacket inte verkar tro på att det kan bli konkurs? Jag tror också att chansen har ökat rejält för att SAS Scandinavia har 0 anställda piloter inom några månader, endera p.g.a. att de blivit uppsagda eller p.g.a. att SAS har gått i konkurs.
