Kris
Medlem
Episod 3 - Noll stopp, en chock
Så var det dags att lämna hufvudstaden för en tur till de östliga delarna. Hade övervägt lite olika alternativ under planeringen. Allt från billigaste no frills till den lokala stoltheten AeroMexico. Lättpåverkad av skräckhistorier och lite lätt störd av alla avgifter på LCC föll valet på det senare och deras business class, eller Clase Premier som det heter i lokala termer.
Bokade vanan troget en Uber till MEX terminal 2. En välbucklad vit Toyota sladdade in på InterContinentals uppfart och så bar det iväg. Trafiken i Mexico city lämnar allt annat att önska. Trots väl tilltagna marginaler började pulsen höjas när de cirka 20km gick i snigelfart. Men vi kom dock fram i ok tid, faran över för denna gång.
Trefilig korttidsparkering
Äntligen framme vid målet - Benito Juárez T2
Mexico City - Merida med AeroMexico business class, 737-9 Max (!)
Som statuslös i Skyteam var det nice att ha business-plåtar trots att det var en kort inrikesresa. Smet in i premium check-in, helt utan kö, där man fick välja om eget bagage skulle låsas med väskornas inbyggda kodlås eller med flotta vita plast-strips (generöst tillhandahållet av flygbolaget). Valde självfallet det sistnämnda för att maxa benefits. Därefter dags för security, dock utan FastTrack. Ingen nämnvärd kö där heller.
Köfri prio-checkin
Premium service med buntband från Jula Mexico
Sala VIP en våning upp
AeroMexico har en skaplig lounge en våning upp efter säkerhetskontrollen. Som avtrubbad Schengen-resenär höjdes pulsen återigen när passen skulle fram för tredje gången på 10 min. Överväger snöre runt halsen nästa gång... En välfylld lounge med snacks, några varma rätter samt en välfylld bar. Fanns även en lite större meny att beställa från för egen räkning. Santander hade en bankomat i loungen och Amex en ambulerande försäljare för att locka nya kunder.
AeroMexico lounge interiör och en av två barer
AeroMexico lounge sittområde
Snacks
Välfylld pilsnerkyl
Drinkar och barista i de två barerna
Efter lite käk, Uno och pilsner i loungen började vi treva fram och tillbaka till monitorn. Fortfarande ingen gate... Står bara "Sala D". Kommer väl en gate så småningom. Det är här jag inser att mitt rese-sinne blivit rejält avtrubbat efter corona. Det kommer aldrig att stå något gatenummer på den skärmen....! Går ut och frågar damerna i lounge-insläppet om de vet vilken gate det är. Jovisst D78 och boarding stänger strax. Nu fick det prioriteras snabbt, skall Uno spelas färdigt eller skall vi lägga benen på ryggen? Språngmarsch! Ståndsmässigt glider familjen Kris in till gaten och boardar på rad1, sist av alla. Först efter pushback insåg jag att men en flexibel-biljett hade det ju säkert lätt gått att lösa ett alternativ. Men med kids på släp är det alltid att föredra att leverera enligt plan.
The bird
Ombord på den mytomspunna 787-9 Max väntade ca 90min i 2+2 konfiguration med riktiga business-säten. Modest servering i form av småpåsar med snacks samt drycker. Med infotainment fulladdat med Disney och superhjältar var flygturen över i ett nafs. Inflygning över djungel och solnedgång var en hit.
Schyssta, men suddiga, säten i främre kabinen
Maffig pre-flight drink
Good bye CDMX
Flygtur österut över golfen
Mäktigt skådespel i luften. Var det här Bob Hund blev inspirerade månne?
"Måltid" ombord
Inflygning mot Mérida
Yucatan, here we come!
The verdict
Resan blev lite mer spännande än vad den behövde... Förutom vår egen blunder var det en behaglig tur. Pluspoäng för riktig C-kabin. Minuspoäng för knapp service ombord. Min referenspunkt är. Bangkok air som lyckades servera varm måltid till samtliga Bangkok-Koh Samui som är <1h (där iofs kvaliteten på maten var sisådär, men det är en annan femma).
Men - förvirringen var total när vi landat. Jr hävdade att vi skulle vi bo i en bil? Hur skall det gå? Stay tuned for more...
Så var det dags att lämna hufvudstaden för en tur till de östliga delarna. Hade övervägt lite olika alternativ under planeringen. Allt från billigaste no frills till den lokala stoltheten AeroMexico. Lättpåverkad av skräckhistorier och lite lätt störd av alla avgifter på LCC föll valet på det senare och deras business class, eller Clase Premier som det heter i lokala termer.
Bokade vanan troget en Uber till MEX terminal 2. En välbucklad vit Toyota sladdade in på InterContinentals uppfart och så bar det iväg. Trafiken i Mexico city lämnar allt annat att önska. Trots väl tilltagna marginaler började pulsen höjas när de cirka 20km gick i snigelfart. Men vi kom dock fram i ok tid, faran över för denna gång.
Trefilig korttidsparkering
Äntligen framme vid målet - Benito Juárez T2
Mexico City - Merida med AeroMexico business class, 737-9 Max (!)
Som statuslös i Skyteam var det nice att ha business-plåtar trots att det var en kort inrikesresa. Smet in i premium check-in, helt utan kö, där man fick välja om eget bagage skulle låsas med väskornas inbyggda kodlås eller med flotta vita plast-strips (generöst tillhandahållet av flygbolaget). Valde självfallet det sistnämnda för att maxa benefits. Därefter dags för security, dock utan FastTrack. Ingen nämnvärd kö där heller.
Köfri prio-checkin
Premium service med buntband från Jula Mexico
Sala VIP en våning upp
AeroMexico har en skaplig lounge en våning upp efter säkerhetskontrollen. Som avtrubbad Schengen-resenär höjdes pulsen återigen när passen skulle fram för tredje gången på 10 min. Överväger snöre runt halsen nästa gång... En välfylld lounge med snacks, några varma rätter samt en välfylld bar. Fanns även en lite större meny att beställa från för egen räkning. Santander hade en bankomat i loungen och Amex en ambulerande försäljare för att locka nya kunder.
AeroMexico lounge interiör och en av två barer
AeroMexico lounge sittområde
Snacks
Välfylld pilsnerkyl
Drinkar och barista i de två barerna
Efter lite käk, Uno och pilsner i loungen började vi treva fram och tillbaka till monitorn. Fortfarande ingen gate... Står bara "Sala D". Kommer väl en gate så småningom. Det är här jag inser att mitt rese-sinne blivit rejält avtrubbat efter corona. Det kommer aldrig att stå något gatenummer på den skärmen....! Går ut och frågar damerna i lounge-insläppet om de vet vilken gate det är. Jovisst D78 och boarding stänger strax. Nu fick det prioriteras snabbt, skall Uno spelas färdigt eller skall vi lägga benen på ryggen? Språngmarsch! Ståndsmässigt glider familjen Kris in till gaten och boardar på rad1, sist av alla. Först efter pushback insåg jag att men en flexibel-biljett hade det ju säkert lätt gått att lösa ett alternativ. Men med kids på släp är det alltid att föredra att leverera enligt plan.
The bird
Ombord på den mytomspunna 787-9 Max väntade ca 90min i 2+2 konfiguration med riktiga business-säten. Modest servering i form av småpåsar med snacks samt drycker. Med infotainment fulladdat med Disney och superhjältar var flygturen över i ett nafs. Inflygning över djungel och solnedgång var en hit.
Schyssta, men suddiga, säten i främre kabinen
Maffig pre-flight drink
Good bye CDMX
Flygtur österut över golfen
Mäktigt skådespel i luften. Var det här Bob Hund blev inspirerade månne?
"Måltid" ombord
Inflygning mot Mérida
Yucatan, here we come!
The verdict
Resan blev lite mer spännande än vad den behövde... Förutom vår egen blunder var det en behaglig tur. Pluspoäng för riktig C-kabin. Minuspoäng för knapp service ombord. Min referenspunkt är. Bangkok air som lyckades servera varm måltid till samtliga Bangkok-Koh Samui som är <1h (där iofs kvaliteten på maten var sisådär, men det är en annan femma).
Men - förvirringen var total när vi landat. Jr hävdade att vi skulle vi bo i en bil? Hur skall det gå? Stay tuned for more...
