Senaste nytt

Vad går er på nerverna på flygen/flygplatserna ?

Lite OT här men jag arbetar med att skruva in diverse skruvar och plattor i folks skelett. Bland den vanligaste frågorna man får efteråt är om det kommer att pipa i säkerhetskontrollen när man flyger (ibland får jag känslan att de undrar mer kring det än om eventuella sviter efter traumat men nu är vi ännu mer OT). Mitt svar brukar vara att det kan pipa men att man då får visa ärret så brukar det lösa sig så småningom. Finns även små enkla intyg på engelska för vissa proteser men de har ingen större juridisk bäring så dem brukar vi inte utfärda längre. Eller har någon hört någon säga "Ah, ni har ett litet icke-standardiserat papperskort från ett svenskt sjukhus, då ska ni givetvis inte behövs utsättas för fler säkerhetskontroller!" ?

För att återknyta till ämnet så irriterar jag mig på medpassagerare som försöker med diskreta eller indiskreta sätt att tränga sig före i kön vid boarding när alla redan har seating. Ingen riskerar ju att bli utan sin plats och i de allra flesta fall väntar ju en ytterligare kö innan man får kliva in genom flygplansdörren. Obegriplig beteende, om ni frågar mig.

Jo, jag har också ett sådant papper. Det hjälper inte jättemycket, ärret funkar mycket bättre. Fler än en gång har tanken slagit mig att jag borde tatuera in en Kalasjnikov på benet och visa dem tatueringen när det piper. Dock misstänker jag att detta tilltag skulle kunna leda till problem i vissa länder samt att det är underbenet det rör sig om och jag tycker inte att det skulle se speciellt bra ut när man går i shorts, men tanken är lockande :)
 
Jag sällar mig till dom som stör sig mest på den här samlingen folk som försöker tränga sig trots att det uppenbart inte gör någon som helst skillnad. Till den skaran räknar jag dom där som ställer sig upp så fort planet har tagit mark och börjar rycka ner handbagaget/fippla med sina telefoner, förstås.

Visst är småbarn lite jobbiga också, men man får skilja på olika sorters jobbighet. Ibland är det uppenbart att det faktiskt är nåt som bör åtgärdas, typ att dom är hungriga/törstiga eller har skitit på sig, och då är det ju faktiskt berättigat. Det är så småbarn kommunicerar, så skärande som möjligt.
Oftare nu för tiden, dock, skriker skitungarna bara för att dom har lärt sig att det är så man får uppmärksamhet av omgivningen. Och det är ett problem i uppfostran. Det stör jag mig på, absolut.
 
Visst är småbarn lite jobbiga också, men man får skilja på olika sorters jobbighet. Ibland är det uppenbart att det faktiskt är nåt som bör åtgärdas, typ att dom är hungriga/törstiga eller har skitit på sig, och då är det ju faktiskt berättigat. Det är så småbarn kommunicerar, så skärande som möjligt.
Oftare nu för tiden, dock, skriker skitungarna bara för att dom har lärt sig att det är så man får uppmärksamhet av omgivningen. Och det är ett problem i uppfostran. Det stör jag mig på, absolut.

Inte bara skrik som kan ställa till det när barn flyger, och som alltid är det föräldrarnas fel. För nån vecka sen (MMX-ARN) hade jag redan intagit min plats på 2C när jag ser att gången från första raden och bakåt är tom, en massa personer försöker boarda men det står en 1-2åring i höjd med rad 1 som blockerar vägen och ser förvirrad ut. Kvinnan som står bakom verkar inte bry sig, och det dröjer säkert en minut innan kabinpersonalen frågar vad som händer, visar sig att kvinnan inte är barnets mamma, som redan satt sig på 2F och slagit upp Aftonbladet men inte brytt sig om att sätta ungen (?) för pappan, som står tjugo meter längre bak i boardingkön (???) ska tydligen ta henne. När kvinnan bakom barnet lyfter upp henne och in framför rad 2 på mammans sida börjar mamman skrika om att "du rör inte mitt barn" osv. vad i helvete...
 
Jag fäller aldrig bak sätet på narrow-bodies om någon sitter bakom mig. Det gör mig tokig att plötsligt få framförvarande stol i näsan, ofta precia när man skall försöka smutta på kaffet eller en öl. Eller få sin tidning tryckt in i nyllet.
 
Jag är ganska tålig och man får räkna med att samsas med besvärliga/omedvetna resenärer på flygplatser och flygplan - det är ju trots allt kollektivtrafik.
Något som verkligen går mig på nerverna är barn som tar spjärn och sparkar på stolsryggen. Jag brukar tidigt säga till och ännu mer irriterande är föräldrar som ser fullständigt oförstående ut. Som tidigare sagts, detta är föräldrarnas ansvar.
 
Har skrivit det förut och skriver det igen.

Avskyr då folk tar tag i mitt säte för att dra sig upp ur stolen eller som stöd då dom skall sätta sig.
Skulle kunna ge dom en ordentlig utskällning då det händer när jag somnat!

Bara folk utan vett gör så! Jo, hmm är du pensionär eller har svårt att röra dig så... Då är jag
Tålmodig. Men ni andra, skaffa er ett vett!
 
Har skrivit det förut och skriver det igen.

Avskyr då folk tar tag i mitt säte för att dra sig upp ur stolen eller som stöd då dom skall sätta sig.
Skulle kunna ge dom en ordentlig utskällning då det händer när jag somnat!

Bara folk utan vett gör så! Jo, hmm är du pensionär eller har svårt att röra dig så... Då är jag
Tålmodig. Men ni andra, skaffa er ett vett!

Håller helt med dig! Jag upplever det dessutom som att dessa personer ofta envisas med att sitta på fönsterplats så att de verkligen kan störa HELA raden framför när de är på väg in eller ut från platsen. Om man är rörelsehindrad, eller bara extremt svag i benen, varför väljer man då inte gångplats?! Ta tag i sitt eget säte/armstöd eller liknande när man ska resa sig upp?

Folk som är handikappade på riktigt har jag stort tålamod med och förståelse för. Men det är ytterst sällan de som gör så.
 
Har skrivit det förut och skriver det igen.

Avskyr då folk tar tag i mitt säte för att dra sig upp ur stolen eller som stöd då dom skall sätta sig.
Skulle kunna ge dom en ordentlig utskällning då det händer när jag somnat!

Bara folk utan vett gör så! Jo, hmm är du pensionär eller har svårt att röra dig så... Då är jag
Tålmodig. Men ni andra, skaffa er ett vett!
Håller helt med, det är nog det som stör allra värst. En kombination är de som inte är seatade med sitt resesällskap (vanligtvis vid affärsresor) och sen tvunget skall stå och prata med sin kollega. Kollegan har ju såklart sätet bakom med, och var skall då mannen stå och hänga någonstans? Jo, på mitt ryggstöd!
 
Irriterande när de ropar "JonW YOU ARE DELAYING THE FLIGHT! Immediate boarding or your baggage will be unloaded!".
Man springer som en galning bara för att hamna i en lång stillastående kö i bridgen...
 
Jag har tröttnat rejält på hyrbilsleverantörerna. Oavsett hur mycket detaljerade uppgifter jag än försett bokningssystemen med krävs jag likförbannat på adress, telefonnummer etc. Vidare tycks de vara komplett oförmögna att hålla sig till avtalade priser och verkar ha en sjuk fetisch för att hålla inne med kreditkortsreservationer. Usch!
 
Toppen