Om vi skruvar tillbaks klockan lite till avgång Honolulu.
Efter några underbara dagar i Honolulu boardar man en 28 år gammal

767-300ER slår man sig till rätta i stol 2J, efter ett tag e d dax för push-back, vilket jag tycker tar ovanligt länge, mycket riktigt kaptenen meddelar över PA systemet efter ca. 15 minuter att det är problem att få loss bogser stången från framhjulet. Bogseras tillbaks och efter ett tag görs ett nytt försök men märker ganska snabbt att det inte går så bra, nu har det gått en halv timme över avgångs tid och vi är tillbaks på ruta 1!
Kapten meddelar över PA:n att pga det varit 2 problem med bogserstången så måste en inspektör komma och titta på detta och han är ej på plats så de tog väl en 15 minuter innan allt var godkänt och en ny 3:dje push-back påbörjades, nu gick allt bra och vi började taxa iväg.
Men vilken lycka varar för evigt, efter några minuter stannar vi igen och kaptenen meddelar över PA:n att all trafik har stoppats då ett flygplan på inkommande har deklarerat Emergency

, nå som tur vad så var det "endast" medicinska problem tydligen men ändå lite skrämmande.
En dryg timme försenade så lämnar vi äntligen Honolulu påväg mot Dallas.
Efter sedvanlig pre departure dricka, GT

, så är det dax för lite mat.
Till förrätt serverades det Spicy Ahi Tuna Poke, pickled ginger and seaweed salad samt Grilled Romanie med kokos, macadamia nuts and balsamic vinaigrette. Måste säga att det smakade riktigt bra.
Till huvudrätt hade jag valt Hoisin Glazed Beef Short Rib med wasabi mashed potatoes, baby bok choy and baby carrots. Tycker inte detta liknar Ribbs, tyckte inte stolsgrannen heller då vi båda såg lika förvånade ut då detta serverades, smakade helt okej dock. Mosen smakade väldigt speciellt, måste pröva detta då jag kommer hem.
Till både för- och huvudrätt drack jag rödvin, Ranch 32 Cooper´s Blend, Monterey, California, vilket passade ypperligt till båda rätter och var riktigt gott. Mätt och belåten bäddade jag ner mig och fick väl någon timmes sömn innan vi var framme i Dallas.