Det är riktigt att ett högre pris sänker efterfrågan, enligt klassisk ekonomisk teori. Nu är ju inte kostnader och pris samma sak, men vi kan ändå titta på resonemanget.
Att artificiellt höja priset genom att en av personalgrupperna får lönehöjningar som avsevärt avviker mot övriga (inom och utom företaget) är en udda metod, som inte kommer att fungera (för miljön i alla fall).
Låt oss då anta att den nya lönekostnaden hamnar rakt ut på biljettpriset. Dvs att SAS inte rationaliserar för att få ner totalkostnaden, som alla normala vinstdrivande företag skulle gjort. Då får man till en prishöjning, ja.
Men lönerna i SAS styr inte hela marknaden. Visst kan man tänka sig att löneläget i ett företag kan sprida sig till andra företag. I en helt fri arbetsmarknad skulle piloter strömma över till den arbetsplats som erbjuder bäst villkor, vilket tvingar andra företag att följa efter. Men där har vi ju redan konstaterat att den av piloterna omhuldade senioritetslistan är ett stort hinder för rörlighet.
Den prishöjningen som SAS piloter skulle kunna tvinga fram kommer då i huvudsak att bara hamna på SAS priser. Konkurrenterna, som inte har drabbats av samma lönekostnader, har valet att matcha priserna för att öka sin lönsamhet eller att sälja billigare och ta marknadsandelar. Att ta marknadsandelar leder också till bättre lönsamhet (bibehållet pris men högre loadfactor = högre yield) så det är det troligaste valet. SAS drabbas därmed av lägre loadfactor och kan säkert börja ta bort avgångar och därmed flyga mindre och skada miljön mindre. Men på totalen har ingen ändring skett. Lika många flyg utförs, fast nu av andra aktörer.
Även om SPG kunde styra hela världens biljettpriser genom en höglönepolitik vore det en djupt omoralisk metod. Kostnaderna för miljöförstöring hamnar alltid hos samhället medan vinsterna skulle hamna rakt ner i fickan hos en liten grupp.
Det är ungefär som om vi skulle bestämma att statens intäkter från alkoholskatter skulle oavkortat betalas ut till kassapersonalen på systembolaget. Där är 17 miljarder att dela på, så var och en skulle kunna få typ 3 miljoner extra om året. Samhällets kostnader för alkoholrelaterade sjukdomar och sociala problem ligger såklart kvar hos skattebetalarna.
Höga löner som en miljöstyrande avgift är alltså rent nonsens.