Jag är ny på forumet och gör min första post i detta ämne eftersom jag har viss erfarenhet.
För ett par år sedan var jag med om en liknande historia då jag och mitt sällskap skulle flyga GOT-AMS-HKG och KLM:s plan i Göteborg blev inställt i sista stund på grund av ett tekniskt fel. Vi blev ombokade och kom så småningom fram något dygn försenat om jag minns rätt.
Väl hemma inleddes en lång process där jag lusläste det mesta som fanns skrivet kring den berömda 261/2004. Därefter skrev jag till KLM och begärde ersättning enligt EU-förordningen (600€ pp) och gjorde ambitiösa och mångordiga hänvisningar till prejudicerande fall. Självklart blev det nobben, de spelade ut det bedömda "oförutsedda händelser"-kortet.
Jag läste på en del om de claims-firmor som finns på nätet men valde i stället att skriva till gamla hederliga Allmänna Reklamationsnämnden (ARN - alltså inte flygplatsen) som hade avgjort en del liknande fall tidigare till konsumentens fördel.
Det gick en del tid till att skriva ut papper, kopiera biljetter och fylla i formulär men det var värt det tillslut. Efter ungefär ett halvår kom ARN med sitt beslut till min fördel och med i princip vändande post kom en utbetalning på 600€ x2 efter att KLM hade "sett över fallet på nytt".
KLM brukar, tillsammans med bland andra SAS, följa ARN:s rekommendationer till punkt och pricka medan andra (Ryanair, Lufthansa...) inte är lika duktiga. Se bland annat
Lufthansa struntar i ARN - Vagabond
Lärdomen jag drar av mitt lilla juridiska äventyr är att det inte är lönt att lägga energi på att argumentera mot flygbolagen när man väl har fått ett nej. De tycks räkna med att bara ett fåtal står på sig och går hela vägen till ARN. De timmarna man lägger på att kopiera och skicka papper till ARN ger god avkastning några månader senare och det finns inget skäl att blanda in firmor som tar provision.