Nya inlägg Dagens inlägg Aktivitetsflöde Obesvarade trådar
Senaste nytt

Jobbar du på flyget/tåget eller i loungen?

Undviker att jobba under själva resandet, det är tid som det ska kopplas av på... dessutom har jag jobbat i några branscher där data o dokument helt enkelt inte hanteras utanför de byggander och nätverk där dessa huserar. Ingår liksom i dessa organisationeners DNA ....

Har ofta åkt tunnelbanan från Kista, strax norr om Stockholm, in till stan' och kunnat läsa interna och hemligstämplade dokument över axeln på någon person (nja, om jag står och det är oundvikligt att se ned på de papper den sittande personen har i knät, ofta lite utspridda!) som "jobbar" på tåget. Mycket troligt en anställd för ett stort icke namngivet företag med huvudkontor i just Kista ...
 
Det där med att jobba på resan är jag en smula kluven inför. Jag vill inte tappa arbetstiden, samtidigt som jag mestadels arbetar med känslig information. Och jag behöver vara tillgänglig, men kan ändå inte diskutera något vettigt per telefon. Att utelämna företagsnamn och dylikt fungerar till viss del, men det finns ju alltid en risk att någon känner igen mig och kan lista ut om det är goda eller dåliga nyheter. Branschfolk brukar ju ha koll på varandra. Så det blir mest sms eller mail i telefonen, och möjligtvis något icke-känsligt som t ex att boka bord/rum/flyg/tåg etc.
 
Jag kan absolut jobba med mer allmänt hållna saker i det offentliga. Oftast kanske att svara på helt vanliga mail, redigera i någon vanlig powerpoint eller så. Däremot är jag mycket försiktig med att prata i telefon och nämna kundnamn eller prata för högt om problem som dyker upp. I princip räknar jag med att det finns personer som kan svenska överallt, så räknar inte med någon anonymitet av den anledningen.
 
rvarttinen skrev:
Har ofta åkt tunnelbanan från Kista, strax norr om Stockholm, in till stan' och kunnat läsa interna och hemligstämplade dokument över axeln på någon person (nja, om jag står och det är oundvikligt att se ned på de papper den sittande personen har i knät, ofta lite utspridda!) som "jobbar" på tåget. Mycket troligt en anställd för ett stort icke namngivet företag med huvudkontor i just Kista ...
Klicka för att utvidga...

Woha, det är inte bra. Jag jobbar som konsult på samma företag (känns inte som att det känns så svårt att lista ut vilket det är utifrån hur du beskriver det) och våra regler om vad som gäller är glasklara.
 
Problemet med att jobba med något som inte känns så hemligt är att man lätt kan hamna i lägen där den information som man först ansåg vara helt ofarlig faktiskt är användbar för någon annan...

Själv reser jag oftast ensam och har då chansen att många gånger sitta bredvid folk i loungen eller på flyget som pratar på och naturligtvis har jag oftast inte någon nytta av det jag hör, men ack vad intressant det blir när en konkurrent börjar prata. Även lite information går att använda och nyttja till att pussla ihop en bättre totalbild.
 
Tja, det beror helt på vad saken gäller. Kodstycken som helt lösryckta ur sitt sammanhang är tämligen värdelösa känns som om det kvittar om någon kollar på. Däremot mail och telefonsamtal som handlar om känsliga saker håller jag gärna för mig själv.
 
Själv tågpendlade jag med SJ ett antal år inom en bransch där man gärna inte släpper ifrån sig någon information till allmänheten då den lätt misstolkas. På tåg är det enkelt då sätena i första klass är 1+2 och det finns platser där man kan sitta utan att någon oavsiktligt skall kunna se vad man jobbar med. Sen så var det ju rent krasst så att man fick fundera lite över vad man skulle diskutera och inte. Ibland sket jag dock i det bara för att se folks reaktioner. Detta när det gällde krav som allmänheten i regel inte förstår sig på och om dom gör det, blir imponerade över att vi beaktar för vår produkt. Den roligaste diskussionen jag hade var när en kollega ringde upp för att diskutera jordbävningskrav (ja, det är en sak i min bransch) och de som satt i närheten stirrade på mig en bra stund.
 
You must log in or register to reply here.
Toppen