Hur stor andel av dessa förluster är orsakade av denna skatt?Undebara nyheter!
Som Ni vet har jag varit mycket kritisk till denna s k miljöskatt. Sverige och ARN har fått sämre infrastruktur med färre linjer och avgångar. Vi har förlorat många arbetstillfällen med flyg, turism, nyetableringar och faktiskt även i liten grad inflationsdrivande med skatter.
Full fart framåt nu!![]()
Det är nog inte så att genomsnittlig inrikesresenär avgör om det ska bli en resa eller inte beroende på om det kostar 82:- hit eller dit.Stackars regeringen som tror att denna lilla summa plötsligt kommer göra det mycket mer attraktivt att flyga till Stockholm. Som om den prislappen stoppat någon som faktiskt vill flyga dit. Eller därifrån.
Det är nog inte så att genomsnittlig inrikesresenär avgör om det ska bli en resa eller inte beroende på om det kostar 82:- hit eller dit.
Däremot verkar flygbolagen tycka att lönsamheten blir lägre med den svenska flygskatten och man lägger ner flyglinjer från svenska flygplatser. Så i så fall ser de det som svårt att föra över hela kostnaden på kunderna.
För exempelvis Thai till Bangkok är det över 160 000:- per flygning som flygbolaget sparar på att inte behöva betala in dagens flygskatt om de inte rör biljettpriset alls. (Baserat på 300 pax och 517:- per pax)
Jag tror och hoppas att kalkylen blir bättre framöver och fler bolag vågar öppna nya linjer från Sverige.
Rabatterna för nyetablerade linjer gäller i fem år på Arlanda för interkontinentala linjer och tre år för europeiska, inte två. År 4 och 5 är dock rabatterna inte särskilt stora för interkontinentala linjerna.Visst, men Arlandas problem har nog varit flygplatsavgifterna tror jag i större utsträckning. Bolagen får rabatter, kommer in och efter två år försvinner rabatten och det gör bolagen också.
Motfråga. Hur många långlinjer har kommit sedan 2018 och hur många har försvunnit?Hur stor andel av dessa förluster är orsakade av denna skatt?
Jag tror inte denna skatte har vägt ett iota i någons beslut om att flyga från ARN eller ej.
Motfråga. Hur många långlinjer har kommit sedan 2018 och hur många har försvunnit?
Detta trots många huvudkontor i Stockholm, billiga kostnader med skräpvaluta och faktiskt ganska låg bolagsskatt (22%). Dessutom reseglad befolkning. Jag kan aldrig tänka mig att det är lägre kostnader flyga från FRA eller CPH när vi tagit bort skatten.
Tänk så här. En biljett random datum i oktober t.o.r. Stockholm - Umeå kostar 1 647 kr. Utan flygskatt (76x2) skulle biljetten kosta 1 495 kr , allt annat lika. Prishöjningen med skatten är alltså 10% i exemplet. Generellt torde man väl kunna säga att en prishöjning på 10% på nämnd tjänst minskar efterfrågan?Visa bifogad bild 156749
Att folk är reseglada innebär ju att man gärna gör det trots 80:- eller 500:- extra. En ändring i inställning till flygandet kan ha en mycket starkare effekt på privata flygresor. Priselasticitet på affärsresor är sedan ytterligare lägre, så det är väldigt osannolikt att en fjuttig flygskatt påverkar hur mycket man flyger i jobbet. Det är mer en effekt av alternativ till affärsresandet som slagit mot flygindustrin.
Oberoende, min poäng var att jag gärna skulle se en källa på flygskattens effekt på ARNs utveckling. Inget opinionsinlägg, ingen förståsigpåares blogg, utan hårda fakta.
För mig låter ett 76kr:s påslag på en biljett för 1000kr som en otroligt liten sak. Skattens riktiga problem är att intäkterna borde gå 100% till att kompensera flygresandets externaliteter, inte att det möjligtvis varit droppen som fick bägaren att rinna över på någon longhaul linje.
Yes, en prishöjning minskar efterfrågan generellt (undantaget Veblen- och Giffen-varor), det har ingen sagt emot. Frågan är hur mycket efterfrågan minskar/ökar vid en prisförändring. Priselasticitet.Tänk så här. En biljett random datum i oktober t.o.r. Stockholm - Umeå kostar 1 647 kr. Utan flygskatt (76x2) skulle biljetten kosta 1 495 kr , allt annat lika. Prishöjningen med skatten är alltså 10% i exemplet. Generellt torde man väl kunna säga att en prishöjning på 10% på nämnd tjänst minskar efterfrågan?