Problemet med mycket av miljödebatten är att den glider över till teknikmotstånd. Plötsligt problemställs människans mobilitet och det börjar argumenteras om "för mycket resor" och sedan pekas det och det transportmedlet ut som varande extra "miljöfarligt", ofta finner man politiska kopplingar i bakgrunden och då ideologiska sådana.
Synar man miljön i sömmarna kan man konstatera att de första mänskliga luftföroreningarna började när eldens upptäkt inträffade. Så man kan naturligtvis bygga upp en idealistisk världsbild där "tekniken" är negativ eftersom naturresurser används vid tillverkningen och energi går åt för transporter etc. Fordon har en "negativ" miljöpåverkan (ja, även en vagn tillverkad i trä har det... eller en cykel) och då kan man naturligtvis måla upp den enkla bilden: "fordonen är problemet, avskaffa dessa!" följt av "människan är för mobil och flyttar på sig medelst fordon för mycket, ofoget måste stävjas". Sedan pekar man ut ett specifikt fordonsslag (flygplanet) som alldeles otroligt miljöförstörande utan att ställa t.ex den enkla frågan vilka föroreningar man får om 150 personer kör varsin bil Stockholm-Göteborg och hur mycket bränsle som går åt då... Eller så problemställer man distanser, d.v.s "folk flyttar sig över för långa avstånd och det är inte bra" följt av långa utläggningar om "Thailandsresor" (tydligen är det något som irriterar).
Allt detta indikerar att man lever i en drömvärld där det vore "bättre" om mobiliteten minskade och den generella teknologinivån sänks. Sedan slår det politiska igenom, nämligen "beskatta fordonen och transporterna!" och då genom riktad beskattning som främst förefaller baserad på ideologi (flygmotstånd är en ideologi också). Det man kan säga kan vara rimligt med transportskatter är att de används för att täcka kostnaderna för infrastrukturen men skall man ge sig på miljöbeskattning måste det antingen ske genom "bonus-malus" (alltså att premiera miljövänliga lösningar) eller differentierade avgifter (lägre avgifter för fordon med lägre utsläpp). Likaså behöver man använda sådana skatter till miljöåtgärder, alltså investeringar i detta. Det kan vara biobränsleproduktion, forskning, förbättrad infrastruktur och annat.
När det gäller transporter gäller principen "rätt transportmedel till rätt uppgift". Flyget gör att man kan transportera folk över längre sträckor på ett snabbt och effektivt sätt, inte minst i relationer där markburna lösningar inte fungerar effektivt (t.ex korsa Atlanten). Järnvägen har sin roll och den fungerar bäst för distanser upp till 60-70 mil och kortare. Det man kan argumentera är att flyg över extremt korta distanser (t.ex 20 mil) kanske inte är det optimala ur olika synvinklar men skall det ersättas måste det ske med en välfungerande järnväg.
Oavsett transportmedel måste det finnas ett antal kvaliteter:
1. Pålitlighet (man kommer dit man skall och oftast i rätt tid, krånglar det fungerar supporten)
2. Flexibilitet (transporten utförs enligt kundernas behov, smidigt att lösa biljett)
3. Bekvämt (komforten motsvarar vad kunderna förväntar sig)
4. God service (kunden blir väl omhändertagen)
Uppfylls detta kommer kunderna välja transportmedlet. Pålitlighet är en mycket viktig faktor men kräver underhåll och organisation. När politiker blandar sig i detta av ideologiska skäl, d.v.s att man skall välja transportmedel av "andra" skäl än det som löser uppgiften bäst UTAN att kvalitetskrav ställs (detta p.g.a en tro att man får transporter "gratis" - framförallt på järnväg) blir det pannkaka.
Vill man "balansera" transporterna i syfte att nå "rätt transportmedel till rätt uppgift" fungerar det inte att jaga det ena kollektivtransportmedlet i tron att man kan "tvinga" folket att välja "rätt" utan man måste göra nödvändiga investeringar i kvalitet och pålitlighet. Det man däremot kan säga är att kollektiva transportmedel (buss, båt, flyg, järnväg, spårväg) bör prioriteras över individuella lösningar (bilen) när vi talar om tätbebyggda områden och t.ex stad-till-stad-transporter. Bilen är bra på sitt område men inte optimal för att resa mellan stad A och stad B 60 mil bort, där är kollektiva lösningar mer effektiva. Balans är viktigt.
Flygskatten är en ideologisk konstruktion som ställer ett kollektivt transportmedel mot ett annat trots att de fyller olika funktion och knappast kan ersätta varandra (tåg Köpenhamn-New York eller flyg Malmö-Hässleholm om man hårddrar det).
Utvecklingen gör också att energiförbrukningen minskar. Sedan är det naturligtvis så att förbränningsmotordrivna fordon inte är optimala, det allra bästa vore elektriska framdrivningsmetoder men där är vi inte än för flygets del även om det är på G med sådana maskiner. Biobränslen finns dock. För landfordon är eldrift praktiskt redan idag.
För flygets del kan en övergång till biobränslen assisteras med subventionering, d.v.s en flygskatt som öronmärks för produktion av sådana och bonus-malus-implementation där flygplan som tankas med sådant drivmedel premieras. Biobränslen är dessutom bra för motorerna eftersom de har högre renhetsgrad än fossilt Jet A-1. Det leder till minskat slitage förutom lägre utsläpp. Således ett utmärkt och viktigt steg på vägen mot framtida elektriskt drivna maskiner.
Att däremot insinuera att själva "flyget" som sådant är särdeles hemskt och att det är "omoraliskt" med lufttransporter är ren ideologi. De finns inget "omoraliskt" att färdas genom luften, däremot är det självfallet bra om det sker på ett mer miljövänligt sätt. Det anser även flygbolagen eftersom miljöåtgärder (lägre förbrukning, renare bränslen etc) leder till förbättrad ekonomi. Exempelvis gör ju lägre förbrukning att det krävs mindre bränsle för att utföra uppgiften och den vikten kan användas till nyttolast.
Edit: Transporter kan aldrig vara "klimatneutrala" om fordon används eftersom naturresurser används vid tillverkningen eftersom det behövs råmaterial, transport av detta, fabriker etc etc etc. Det enda sättet att transportera saker "klimatneutralt" är genom att använda apostlahästarna.
Att naturresurser används till att tillverka motorfordon är dock inget hållbart argument mot dessa, däremot är det naturligtvis bra om man tänker miljöriktigt vid framtagandet och har en helhetssyn. Där är "konsumerismen" ett betydligt större problem, d.v.s pressen att köpa nytt varje år och skrota fullt fungerande utrustning bara för att den t.ex inte är utformad för livslängd och service. Där är flygindustrin ett föredöme eftersom servicevänlighet byggs in - bilindustrin ligger illa till här eftersom slit-och-släng är allt för vanligt (skrota en bil p.g.a ABS-problem t.ex trots att den är rostfri och helt OK maskinellt).
Således är det bra att främja miljötänkande inom fordonsindustrin - däremot att utpeka fordonsslag som "dåliga" och sedan bekämpa dem i generella termer blir felaktigt och bakåtsträvande.
