Grattis till att ha passerat 1000 inlägg och ser fram emot 1000 nya! Alltid lika kul att höra de senaste Afrika och Skyteam historierna.
Speaking of which... Jag var i Paris i torsdags. Blev klar lite tidigare än tänkt så jag åkte ut till CDG och hoppades hinna med en tidigare flight hem. Tyvärr gick det inte så bra då jag kom igenom säkerhetskontrollen precis som det var final call till den flighten. Nåja. Det var ju min 35-årsdag och jag tänkte att man kan ju alltid dricka lite champange i loungen. Det gick dock inte alls, för det serveras ju inte i den lounge som stockholmsflighten går ifrån.
Under tiden jag sitter i loungen fick jag äntligen klartecken från min chef att jag kan åka till San Mateo kommande vecka och träffa folk på vårt kontor där. Lite snabba sökningar visar att om jag kan åka ut på fredag (dvs dagen därpå) så slipper jag en utresa som kostar 25kkr. Det tyckte jag verkade bra, så jag försökte boka. Dock funkar ju KLM och AFs hemsidor sissodär just nu, så det gick inte alls. Till slut gav jag upp och bestämde mig för att gå till biljettkontoret på CDG och köpa biljetten över disk.
Väl där tog det inte lång stund innan jag satt framför en faktiskt mycket trevlig herre. Jag förklarade att jag behövde åka ARN-SFO dagen därpå och sedan hem igen en vecka senare. Nu började svårigheterna. Först började han leta biljetter CDG-ARN, eftersom jag var ju tvungen att åka dit först. Efter lite om och men så förstod han att jag redan var incheckad på en flight till ARN. Då undrade han varför jag skulle åka dit istället för att åka direkt till SFO. En bra anledning kan vara att jag packat för att vara borta en natt, inte en vecka...
När han äntligen fattat att han inte behövde oroa sig för CDG-ARN kom nästa problem. Jag påtalade att jag ville åka direkt till SFO, varpå han började leta flighter ARN-SFO och ganska snabbt konstaterade att någon sådan flight har inte SkyTeam, så det kunde han inte hjälpa mig med. Här var jag väl lite otydlig, men jag försökte förklara att jag menade direkt CDG-SFO, dvs inga byten i USA. Den delen förstod han, men då missade han att jag skulle börja resan på ARN...
Efter lite konversation lyckades jag förklara att det var ARN-CDG-SFO som var första prioritet. Han letade snabbt upp en biljett och konstaterade att den skulle gå loss på 40k ToR i economy och 35 i economy extra (alltid lika spännande när premium kabiner är billigare...).
Jag bad honom ändra hemresan till SFO-LAX-CDG-ARN, eftersom jag sett att den hemresan var betydligt billigare. Nu blev det dock komplicerat igen. Helt plötsligt hade han ändrat även utresan till att vara via LAX och priset ändrades inte speciellt mycket. Istället för att göra det jag bad om, började han fippla med att söka i olika bokningsklasser utan större framgång.
Till slut erkände han att han inte kunde göra så mycket mer och jag föreslog återigen att prova att stoppa in ARN-CDG-SFO-LAX-CDG-ARN, vilket han till slut motvilligt gick med på. Och mycket riktigt dök ett mycket lägre pris än vad han lyckats hitta upp, precis som jag sagt hela tiden. (Jag har nu suttit i 45 minuter med killen...)
Jag ber honom ge mig priset i SEK och inte bara i EUR så att jag inte själv räknar fel på växlingskursen. Det visar sig att han lyckats boka in mig i en ännu billigare bokningsklass än vad jag såg fanns tillgänglig, men det är OK, så jag langar snabbt fram ett kredit kort och ser till att få en utskrift med ett biljettnummer på så att jag vet att allt är biljetterat och klart.
Vid det här laget är det 5 minuter kvar tills jag ska borda min flight hem till Stockholm och jag skyndar mig genom säkerhetskontrollen igen. Jag går med rask takt bort mot gaten och blir lite orolig när jag ser "Rome" på skylten. Det visar sig dock att det är två flighter som avgår från samma gate, så jag är på rätt ställe och min flight har inte börjat borda än - den är 20 minuter försenad!
Jag ställer mig vid prioritysidan av disken och väntar. Nu faller det sig så att både flighten till Rom och den till Stockholm börjar borda samtidigt. Då bestämmer sig gatepersonalen för att borda alla som ska till Sverige på den högra sidan av disken och alla som ska till Rom på den vänstra sidan. Alla i prioritykön får då gå och ställa sig sist i den vanliga kön. Grrr....
Väl ombord så sätter jag mig och kollar på film på min iPad. Efter en stund noterar jag att vi fortfarande är kvar vid gaten. Vi är nu runt 1h sena. Till slut får vi pushback och kan taxa bort till deicing. Väl i luften åker iPaden fram och jag kollar på lite serier. Efter att ha sett 3 avsnitt, börjar jag fundera på hur jag kan hinna det på en 2,5h flight? Det visar sig att vi blivit ännu senare och när vi landar är flygtiden över 3h. När vi kommer in över ARN förstår jag till viss del varför - dimman var så tät att man inte såg vingspetsarna. Piloten fick begära guidning från tornet för att hitta till gaten. Klockan är strax efter midnatt och jag tränger mig av planet så fort jag kan och går mer eller mindre på autopilot fram till en taxi.
Under taxiresan hem passade jag på att göra en mental lista över vad som behöver göras innan jag kliver på samma plan igen för att åka tillbaka till CDG 0650 samma morgon. Packa lämpliga kläder, boka hotell och hyrbil, kolla upp exakt adress till kontoret, se till att jag har kontaktuppgifter till rätt personer mm. Dessutom behövde jag fixa ett par privata saker hemma.
Strax efter halv ett på morgonen låser jag upp ytterdörren hemma och börjar beta av min att-göra-lista. Det visar sig ta lite längre tid än tänkt, så när jag äntligen tänker gå och lägga mig, är klockan strax efter 04. Jag inser att om jag somnar då, finns det inte en chans att jag kommer upp till min taxi som är beställd till 0520, så det var bara att sätta sig och spela lite WoW.
I taxin på väg tillbaka till ARN slummrar jag till lite, något som inte alls är bra för mig. Om jag sover i perioder mindre än 2h blir jag bara tröttare. Väl på ARN betalar jag taxin och stapplar in i terminalen. Jag vet inte riktigt hur jag lyckades checka in min väska, men på något sätt gick det. Det var kö till säkerhetskontrollen, så jag hoppade in på Pressbyrån och köpte två redbull. Den första var slut innan jag var framme i kön till säkerhetskontrollen. När jag kommer fram till det första podiet, där de delar ut återförslutningsbara påsar till de som behöver, kommenterar vakten där att jag inte får ta med mig min oöppnade redbull genom säkerhetskontrollen. Jag svarade "det får jag visst, bara inte i den här burken" och svepte den.
Väl igenom säkerhetskontrollen gick autopiloten igång igen och jag hamnade i loungen, trots att jag bara skulle ha 30 minuter tills flighten skulle avgå. Jag konstaterade att vi skulle bli lite sena enligt monitorerna, så jag passade på att skicka två mail och gick sedan mot gaten. För säkerhets skull så hängde jag på disken vid priority kön så att jag inte skulle somna i någon stol. Det kändes lite udda att kliva på exakt samma plan som jag klivit av 6,5h tidigare och sätta sig på exakt samma plats. Idag var det dock lite mer fullt, så hela raden var full. När boarding completed hördes, fick jag dock flytta fram en rad så att mittsätet blev ledigt. (Tack AF!) Därefter minns jag inget mer förutom att landningen var lite hård i CDG.
Jag begriper inte riktigt hur jag kom till rätt gate på CDG, för jag hittar inte så bra att det går med autopilot, men på något sätt hittade jag utan problem till min gate och han precis ringa det samtal jag behövde innan det var dags att gå ombord. Som vanligt blev vi lite sena, men bara ca 30 minuter, vilket inte är speciellt mycket på en så pass lång flight. Tyvärr konstaterade jag att det fanns skrikande spädbarn snett bakom mig. Jag kunde bara hoppas att mina hörlurar skulle släcka ut det.
Väl uppe i luften kom serveringen igång rätt kvickt och inom en timme hade jag ätit lunch. Jag var fortfarande helt slut efter att inte ha sovit på hela natten, så för säkerhets skull tog jag lite melatonin och strax därefter sov jag gott. Då och då vaknade jag till och konstaterade att det fortfarande var ett antal timmar kvar till SFO och somnade om. Jag vaknade till liv och kände mig utvilad lagom tills den andra serveringen skulle börja, ca 1,5h innan landning.
Nu tänkte jag passa på att synca över min nya Navigon USA till min iPad, så att jag skulle hitta till hotellet. Det visade sig att den krävde ett nyare iOS än jag installerat, så GPS på vägen från SFO till hotellet var bara att glömma.
Väl nere på marken tog det 45 minuter att ta sig igenom immigration. Väl genom denna hittade jag min väska snyggt och prydligt uppställd brevid bagagebandet så det var bara att traska ut och leta sig vidare mot Avis. Det visade sig att man var tvungen att ta tåget långt ut i obygden för att komma till hyrbilsfirmorna. Jag var lite ouppmärksam på de utrop som gjordes och väl framme vid rätt station gick jag bara mot första bästa Avis skylt. Det visade sig att jag borde ha gått direkt till parkeringshuset eftersom jag är Preferred customer, men det ordnade sig. Jag ville ju ändå ha en karta, så jag behövde ändå prata med någon.
Beväpnad med en enkel, gammal hederlig karta började jag sedan leta mig till mitt hotell. Jag visste i stora drag var det låg och jag lyckade åka till rätt område men missade med en tvärgata. Inte så illa med tanke på att jag inte ens hade adressen... Jag hade valt att bo på Hilton Garden Inn eftersom jag lägligt klarat av deras MVP challenge under jul/nyår och numera är HHonors Gold. I receptionen var allt redan klart, så det enda de behövde var att se ett ID-kort och sedan fick jag mina nycklar och kunde ta hissen en våning upp till mitt rum. De hade slut på king size, så jag fick ett rum med två sängar. Med amerikanska mått är rummet säkert litet, men med svenska mått mätt är det gigantiskt.
Nu blev det ett ganska långt inlägg, men det jag ville påvisa var att jag fortfarande kommer att ha gott om historier om ScaryTeam...
I just det här fallet gjorde ju förseningen att jag lyckades ta tidsomställningen bättre än vanligt, men det var ju mer tur än skicklighet..
