Det finns en massa intressanta inlägg i den här diskussionen. Som man kan se ur flera olika synvinklar såsom teknisk, statistisk, beteendemässig, etisk etc.
.
Som utbildad elektronikkonstruktör tillför jag lite i diskussionen.
(...)
När det gäller radiosändare och radiomottagare uppstår "faran" först om det är fel på komponenterna i utrustningen. Exempelvis kan en oscillator (kristall) skapa störningar på oönskade frekvenser om det är fel på den. Det i kombination med oskärmade (läs skadade) kablar i flygplanet; skulle kunna orsaka störningar om effekten är tillräckligt hög och man är tillräckligt nära. 99,999% av resenärerna har ingen sådan utrustning med sig i kabinen, ännu mindre påslagen.
(...).
Det som är en liten försumbar risk för den enskilde, blir till ett reellt problem när du ser till hela populationen. För den enskilde är 1 på 100.000 (99,999%) en försumbar risk. Men i Sverige har vi (ungefär) 27 miljoner passagerare varje år, det ger 270 personer som skulle ha denna utrustning ombord, enbart i Sverige, varje år. En reell risk plötsligt. Så för den enskilde personen är det rationellt att göra en egen överslagsberäkning och inte anse sig behöva stänga av sin elektroniska utrustning, iallafall inte när det gäller risken för alla, däremot när det gäller sitt eget problem med batteriet så gör han ett annat ställningstagande. Medan en annan ser till det stora hela och förstår att någon har tänkt på att det troligen finns någon tanke bakom förbudet.
Öh, varför det? Jag förbehåller mig rätten att tänka själv. (Jag brukar dock stänga av telefonen för att spara på batteriet, när jag kommer ihåg det.)
Man kan diskutera om det är farligt eller inte, men så länge tillsynsmyndigheterna har bestämt att elektronik skall vara avstängd för att inte riskera störa navigationsutrustningen får vi respektera detta. Att strunta i detta är en ren nonchalans (...)
Ett närliggande exempel, om säkerhet i biltrafiken. För den enskilde kan det vara lätt att vara tung på gasen när det passar, och för den enskilde är det ju antingen att man råkar illa ut eller att det går bra. Och har det gått bra hittills, så varför skulle det inte forsätta gå bra att agera på samma sätt? Men för hela befolkningen så blir det fler tillbud och olyckor om man genar och enbart ser till sig själv.
Jag kör ibland för fort när jag bedömer att det inte medför för stora risker.
VTI - Utvärdering av nya hastighetsgränssystemet "Resultaten baserade på olycksstatistik från STRADA visar att totalt har ca 30 liv per år sparats på det åtgärdade vägnätet. Effekten på svårt skadade är 26 per år (...) Det är främst på tvåfältsväg som fått sänkt hastighetsgräns från 90 till 80 km/tim som de stora effekterna i antalet inbesparade liv återfinns; mer än 70 procent av alla inbesparade liv finns i denna grupp."
Det handlar också om respekt för varandra. Hur kul är det annars när man gör sitt jobb och folk skiter i det? Särskilt om du är säkerhetsansvarig, vill du verkligen att folk ska strunta i vad du bestämmer?
Stänger av just av respekt mot personalen, precis som att jag inte bläddrar i en tidning eller pratar under säkerhetsinstruktionerna trots att jag hört dem ett antal gånger
Ta hänsyn till medpassagerare - någon är kanske flygrädd eller flyger för första gången. Barn och ungdomar lär av vuxna.
Det kan ju också handla om frihet under ansvar. Är verkligen allt tillåtet om man inte fysiskt blir hindrad att göra det man känner för?
jag är nog av den åsikten att hade det varit farligt, då hade man blivit av med sin padda/telefon direkt vid säkerhetskontrollen.
En del yrkesmän har också bidragit med kunskap.
Jag har arbetat som flygtekniker på större plan (757-200, 717-200, MD80, A320) och kan nästan med all säkerhet säga att förbudet finns för att minimera risk mot störningar,(...).
Jag har jobbat med system för flygledning i större delen av mitt liv och vet att datorer stör exv radiosändare.
Så det handlar inte om något så enkelt som det tekniska (och detta kommer från en ingenjör) utan tyngre sociala faktorer.
EDIT: Kan även rekommenderas att läsa en bok så här i juletider, om tanke- och beslutsprocesser.
Recension: Daniel Kahneman - Tänka, snabbt och långsamt (Thinking, fast and slow, 2011) (Sakprosa) | Litteratur | SvD
Thinking, Fast and Slow: Daniel Kahneman: 9780374275631: Amazon.com: Books
den där länken känns inte direkt som något vetenskapligt bevis.
