Sofia
Medlem
När vi lämnade vulkanön Manuk, som bjudit på både hammarhajar och massor av ormar, var vindarna gynnsamma så det bestämdes att seglen skulle hissas. Det är alltid ett ganska stort projekt, och tungt arbete, så hela besättningen och flera av gästerna, var med och hissade och drog för glatta livet.
Jag passade på, att i enlighet med mina studier och framtida kall, ställa mig bakom ratten. Det är sannerligen inte varje dag som man får chansen att ratta en skuta som storleksmässigt endast är något mindre än självaste Vasa!
Kapten Sofia in action!
Det kändes riktigt fint att vara tillbaka vid de underbart vackra Bandaöarna, verkligen mitt i ingenstans. Det var faktiskt dessa Spice Islands Columbus var ute efter när han seglade åt ”fel” håll och upptäckte Amerika istället.
Fortfarande är kryddor huvudysselsättningen på öarna och man kan inte gå många meter utan att se muskotnötträd, kanelbarksträd och annat.
Banda har en ganska brutal historia och har genom århundradena varit koloniserade av portugiser, engelsmän och holländare. De har alla lämnat något efter sig och man kan bland annat beskåda ett fort som är i mycket bra skick och som ännu en påminnelse om Bandas blodiga förflutna ligger det en massa antika kanoner och skräpar vid vägkanterna.
En annan viktig sysselsättning är pärlfarmar, både sötvattenspärlor och saltvattensdito. Till slut, efter att bara ha väntat i fem år, fick jag äntligen shoppa loss! Det blev fyra fina saltvattenspärlor och två ljust rosa sötvattenspärlor. Nu ska jag bara se till att faktiskt låta göra örhängen och annat med dom när jag kommer hem också...
I övrigt shoppade jag Nutmeg jam, torkad saltad fisk och lite kanelstänger. En bra förmiddag. Enda dåliga var att vi glömde kameran på båten, doh!
Ja, och som ni vet gick min kamera en brutal död till mötes, vad som hände är oklart för jag har inte hittat nåt fel på unervattenshuset. Det var nog tyvärr ett handhavandefel, så kallad SBS, och jag som alltid är så noga, damn! Goda nyheten är dock att en ny kamera är på väg från Hongkong as we speak. Det lönar sig att hålla kontakten med folk!
Har sen dess roat mig med min killes gamla videokamera under vattnet. Jag är sannerligen ingen stjärna på video men det kommer nåt litet om ett tag, ska bara övertala mr Sofia aka Steff att redigera ihop ett litet videoklipp.
Här kommer i alla fall några bilder från livet ovan ytan, håll till godo!
Jag passade på, att i enlighet med mina studier och framtida kall, ställa mig bakom ratten. Det är sannerligen inte varje dag som man får chansen att ratta en skuta som storleksmässigt endast är något mindre än självaste Vasa!
Kapten Sofia in action!
Det kändes riktigt fint att vara tillbaka vid de underbart vackra Bandaöarna, verkligen mitt i ingenstans. Det var faktiskt dessa Spice Islands Columbus var ute efter när han seglade åt ”fel” håll och upptäckte Amerika istället.
Fortfarande är kryddor huvudysselsättningen på öarna och man kan inte gå många meter utan att se muskotnötträd, kanelbarksträd och annat.
Banda har en ganska brutal historia och har genom århundradena varit koloniserade av portugiser, engelsmän och holländare. De har alla lämnat något efter sig och man kan bland annat beskåda ett fort som är i mycket bra skick och som ännu en påminnelse om Bandas blodiga förflutna ligger det en massa antika kanoner och skräpar vid vägkanterna.
En annan viktig sysselsättning är pärlfarmar, både sötvattenspärlor och saltvattensdito. Till slut, efter att bara ha väntat i fem år, fick jag äntligen shoppa loss! Det blev fyra fina saltvattenspärlor och två ljust rosa sötvattenspärlor. Nu ska jag bara se till att faktiskt låta göra örhängen och annat med dom när jag kommer hem också...
I övrigt shoppade jag Nutmeg jam, torkad saltad fisk och lite kanelstänger. En bra förmiddag. Enda dåliga var att vi glömde kameran på båten, doh!
Ja, och som ni vet gick min kamera en brutal död till mötes, vad som hände är oklart för jag har inte hittat nåt fel på unervattenshuset. Det var nog tyvärr ett handhavandefel, så kallad SBS, och jag som alltid är så noga, damn! Goda nyheten är dock att en ny kamera är på väg från Hongkong as we speak. Det lönar sig att hålla kontakten med folk!
Har sen dess roat mig med min killes gamla videokamera under vattnet. Jag är sannerligen ingen stjärna på video men det kommer nåt litet om ett tag, ska bara övertala mr Sofia aka Steff att redigera ihop ett litet videoklipp.
Här kommer i alla fall några bilder från livet ovan ytan, håll till godo!
Nästa resa blir med största sannolikhet i Y, så det gäller att passa på. 
