Gnopps
Medlem
Som sagt, jag kan själv inte och därför er diskussion skulle underlättas av en skriftlig källa istället för påståenden (om än sanna). Jag tänker inte lägga mig in mer i debatten om detta eftersom jag inte kan bidra med kunskap.Offentligt finansierad kollektivtrafik regleras i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och EU:s kollektivtrafikförordning (förordning EG nr 1370/2007).
Enkelt uttryckt innebär regleringarna att det offentliga kan bedriva kollektivtrafik, antingen i egen regi eller genom att upphandla trafiken, om det finns ett allmänt intresse som ett företag inte skulle ha något eget kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning, eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor. Det förutsätts i bestämmelserna att såväl offentligt finansierad kollektivtrafik och kommersiell kollektivtrafik kan samexistera på samma sträckor.
Om vi säger att det finns en kommersiellt driven flygbusslinje mellan centrum och flygplatsen som går i anslutning till lågprisbolagets avgångar men inte i övrigt (d.v.s. inte till exempelvis inrikestrafik eller för att de som jobbar på flygplatsen kan sig till/från jobbet) så kan den regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKTM) anse att den kommersiella trafiken har för låg turtäthet ("omfattning") eller för höga priser ("villkor") och att det därmed finns ett allmänt intresse att ha s.k. allmän trafikplikt på sträckan - d.v.s. man kör vanlig stadsbusstrafik mellan centrum och flygplatsen. Att det finns en privat flygbusslinje redan är inte ett hinder. Inte ens om det skulle slå ut den privata flygbusslinjen med vanlig stadsbusstrafik är det ett hinder eftersom intresset att ha allmän trafikplikt är starkare i det läget.
Ser vi på t.ex. Stockholm är det bl.a. allmän trafikplikt på alla sträckor som pendeltåget kör i hela länet samt vissa angränsade kommuner inkl. trafiken till Arlanda och i hela Stockholms skärgård. Att det finns privata aktörer som bedriver kommersiell trafik på dessa sträckor är inte ett hinder för att det finns offentligt finansierad kollektivtrafik.
Nedan vad AI tyckte om kollektivtrafik får konkurrera med privata aktörer:
Både den svenska kollektivtrafiklagen (2010:1065) och EU‐förordning (EG nr 1370/2007) utgår från att kollektivtrafikens upphandling och drift ska ske på konkurrensneutrala villkor. Det innebär att det offentligt finansierade kollektivtrafiksystemet – oavsett om det drivs i egen regi eller upphandlas ut – i princip inte får gynnas av särskilda fördelar som snedvrider konkurrensen gentemot privata aktörer.
I praktiken är modellen ofta att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna ansvarar för att planera, upphandla och finansiera trafiken medan själva driften ofta tillhandahålls av privata företag som vinner anbudsförfaranden. Detta system är utformat just för att säkerställa att konkurrensen sker på lika villkor och att de offentliga medlen används på ett sätt som inte ger en otillbörlig konkurrensfördel gentemot de privata aktörerna.
EU‐förordningen (EG nr 1370/2007) ställer krav på icke‐diskriminering och transparens i upphandlingsprocessen, vilket innebär att om offentliga aktörer själva skulle driva trafik så får de inte använda statliga subventioner eller annan finansiering på ett sätt som gör att de får en oskälig fördel jämfört med privata aktörer. Med andra ord: konkurrensen får ske, men reglerna kräver att även de offentligt finansierade aktörerna agerar konkurrensneutralt.
Sammanfattningsvis får alltså kollektivtrafiken – oavsett om den drivs direkt av en offentlig aktör eller genom upphandling av privata företag – konkurrera med privata aktörer, under förutsättning att de regler och principer som säkerställer konkurrensneutralitet följs.