Efter en försening på Arlanda (strulande datorsystem och sent inkommande flyg) höll anslutningen i Köpenhamn till Stuttgart på att gå om intet. Efter en rusning från bortersta delen av B till motsvarande del av A stod planet kvar och väntade, så långt bra, men kanske inte makalöst. Det bemötande vi sen fick från kabinpersonalen är det som föranleder det här inlägget. Supertrevligt (hon kom med två vattenglas åt oss innan start), skämtsamt, hon tog sig tid att prata och kändes allmänt trevlig. Mycket bra jobbat, och räddade upp hela situationen med att vara lite putt för att vi fick rusa till weekendresans sista anslutning.