Några resor mot Silver och Guld
- Thread starter Senator
- Startdatum
agehall
Medlem
Dina nya kompisar är bara två legs och en dusch bort... Vi ses på T2 imorgon!
Traveller
Medlem
Du har bättre koll på mig än min fru- That is scary!!
(Du får möta min dotter med kompis då också)
Senator
Moderator
Godmorgon vänner!
Jag vet inte längre vad jag skall säga om denna resa. Nu hade vi en mycket trevlig flygning med AA från CUR till MIA. BvM har varit rätt ofta på CUR sedan vi åkte första gången i augusti 2011, så han är bundis med AAs Station Manager på CUR. Så allt fungerade toppen, men mer om detta senare.
Stora höjdpunkten idag är ankomsten till Hilton Bentley Miami/South Beach. Med tanke på att Sembl och jag båda är HH Diamond VIP har vi fått det som måste vara en trippel uppgradering. Vi har en suite på ca 85KVM med 180 graders balkong mot beachen samt fullt kök. Vi skall filma i dagsljus. BvM bor själv i natt, han fick samma. Som Diamond VIP vankade det gratis mojitos, tråkigt att Traveller inte var här. Paul, vår kille i receptionen bjuder också i morgon. Outstanding! Snabb promix ut på Ocean Drive
Stämning på topp, så det blev lite drinkar på stan. Senator mycket glad över sin mycket goda daquiri medan dom coola killarna klämde i sig några mojitos på Ocean Drive. Fantastisk middag på Senators favis ställe Grillfish på Collins Ave och 15th.
Vi säger God Natt från South Beach, vi hörs senare...
Jag vet inte längre vad jag skall säga om denna resa. Nu hade vi en mycket trevlig flygning med AA från CUR till MIA. BvM har varit rätt ofta på CUR sedan vi åkte första gången i augusti 2011, så han är bundis med AAs Station Manager på CUR. Så allt fungerade toppen, men mer om detta senare.
Stora höjdpunkten idag är ankomsten till Hilton Bentley Miami/South Beach. Med tanke på att Sembl och jag båda är HH Diamond VIP har vi fått det som måste vara en trippel uppgradering. Vi har en suite på ca 85KVM med 180 graders balkong mot beachen samt fullt kök. Vi skall filma i dagsljus. BvM bor själv i natt, han fick samma. Som Diamond VIP vankade det gratis mojitos, tråkigt att Traveller inte var här. Paul, vår kille i receptionen bjuder också i morgon. Outstanding! Snabb promix ut på Ocean Drive
Stämning på topp, så det blev lite drinkar på stan. Senator mycket glad över sin mycket goda daquiri medan dom coola killarna klämde i sig några mojitos på Ocean Drive. Fantastisk middag på Senators favis ställe Grillfish på Collins Ave och 15th.
Vi säger God Natt från South Beach, vi hörs senare...
Last edited:
Senator
Moderator
Bonaire Flamingo International Airport - Curacao Hato International Airport flyg BC 707 operated by UAC PJ-SBC
Avgång: 20:30 som var när vi ville åka
Ankomst: 20:50 som var så snabbt vi kunde landa
Flygplan: Piper Chieftain
Klass: Världsklass
Sittplats: 01A (Traveller), 01C (Senator), 02A (Sembl), 02C (BvM), rad 3 var ledig, där låg Sembls turkerkasse med pengar, kamera och pass
Efter en hejdundrande taxiresa med Traveller som guide, var det (tyvärr) dags att åka tillbaka tll CUR. Jamie lämnade oss utanför incheckningen, och det var knappt en kotte på flygplatsen. Om jag minns rätt, var det bara en Insel Air flight kvar för kvällen.
Vi samlades utanför kafeterian där Edwin och David hämtade oss. En snabb transaktion (som ni redan har sett) med betalning, gick vi till security. Där skrattade man lätt som vanligt, när vi kommer halvrisiga efter vårt äventyr.
Emigrationskontroll var snabb; turligt för Traveller var agenterna mer vakna än honom, då han lämnade sitt pass där.
Alla fick emigrationsstämpel i passet, en snabb säkerhetskontroll och nästa logiska steg var att förvärva något inför vår inflight service. Nu har ett tema på resan varit Johnnie Black, och till vår förtvivlan var Duty Free stängd. Då är det bra att vi har en man som Traveller med oss; det finns bara möjligheter.
Han går fram till den lilla baren som finns, och frågor om dom har JW Black. Visst, det finns.. ”Jag köper den där 1/3 flaska du har för $10” säger Traveller! Ja, en del blickar får han, men vadå? Detta är väl helt normalt? BYOB på en privat, chartrat flight? I alla fall, nu finns det ombordservice på flight BC707.
Vi tillsammans med besättningen får snabbt hjälp, och vi promenerar till flygplanet. Där väntar vi utanför tills CPT Erwin får ground clearance så vi kan stiga ombord. Alla, inklusive David och Erwin är på kalashumör! Vi tror att dom nästan har det lika roligt som vi har det.
En snabb boarding, innan vi taxar till bana 28 för take off. Vi får klartecken väldigt snabbt, och vi åker mot CUR.
Under resan är det fantastisk service, med tanke på den korta flygtiden på 18min. Vi når 4500ft marschhöjd och en air speed på 165knts. En häftig inflygning med en skarp, left-hand-turn på ca 1500ft på bana 11.
När vi landar har vi den annorlunda ankomstservice med en promenad under gaterna till immigrationen där CPT Edwin slussar oss förbi alla (lite sura) amerikanare som precis har landat med AAs kvällsflight. Medan CPT Edwin går till tullen för att få det officiella stämpel, handlar Traveller en ny flaska JW Black. Vi måste jo ha lite till stranden nästa dag, men det räckte bara till parkeringsplatsen innan korken åkte. Jag var för tillfälle chaffis och drack ingenting.
Så avslutades en helt vanlig måndag på Curacao.
Avgång: 20:30 som var när vi ville åka
Ankomst: 20:50 som var så snabbt vi kunde landa
Flygplan: Piper Chieftain
Klass: Världsklass
Sittplats: 01A (Traveller), 01C (Senator), 02A (Sembl), 02C (BvM), rad 3 var ledig, där låg Sembls turkerkasse med pengar, kamera och pass
Efter en hejdundrande taxiresa med Traveller som guide, var det (tyvärr) dags att åka tillbaka tll CUR. Jamie lämnade oss utanför incheckningen, och det var knappt en kotte på flygplatsen. Om jag minns rätt, var det bara en Insel Air flight kvar för kvällen.
Vi samlades utanför kafeterian där Edwin och David hämtade oss. En snabb transaktion (som ni redan har sett) med betalning, gick vi till security. Där skrattade man lätt som vanligt, när vi kommer halvrisiga efter vårt äventyr.
Emigrationskontroll var snabb; turligt för Traveller var agenterna mer vakna än honom, då han lämnade sitt pass där.
Alla fick emigrationsstämpel i passet, en snabb säkerhetskontroll och nästa logiska steg var att förvärva något inför vår inflight service. Nu har ett tema på resan varit Johnnie Black, och till vår förtvivlan var Duty Free stängd. Då är det bra att vi har en man som Traveller med oss; det finns bara möjligheter.
Han går fram till den lilla baren som finns, och frågor om dom har JW Black. Visst, det finns.. ”Jag köper den där 1/3 flaska du har för $10” säger Traveller! Ja, en del blickar får han, men vadå? Detta är väl helt normalt? BYOB på en privat, chartrat flight? I alla fall, nu finns det ombordservice på flight BC707.
Vi tillsammans med besättningen får snabbt hjälp, och vi promenerar till flygplanet. Där väntar vi utanför tills CPT Erwin får ground clearance så vi kan stiga ombord. Alla, inklusive David och Erwin är på kalashumör! Vi tror att dom nästan har det lika roligt som vi har det.
En snabb boarding, innan vi taxar till bana 28 för take off. Vi får klartecken väldigt snabbt, och vi åker mot CUR.
Under resan är det fantastisk service, med tanke på den korta flygtiden på 18min. Vi når 4500ft marschhöjd och en air speed på 165knts. En häftig inflygning med en skarp, left-hand-turn på ca 1500ft på bana 11.
När vi landar har vi den annorlunda ankomstservice med en promenad under gaterna till immigrationen där CPT Edwin slussar oss förbi alla (lite sura) amerikanare som precis har landat med AAs kvällsflight. Medan CPT Edwin går till tullen för att få det officiella stämpel, handlar Traveller en ny flaska JW Black. Vi måste jo ha lite till stranden nästa dag, men det räckte bara till parkeringsplatsen innan korken åkte. Jag var för tillfälle chaffis och drack ingenting.
Så avslutades en helt vanlig måndag på Curacao.
Senator
Moderator
Atlanta Hartsfield - Miami International flyg AA 1907 med American Airlines
Avgång: 07:55
Ankomst: 09:32
Flygplan: B737-800
Klass: First Class
Sittplats: 05A (BvM), 05B (Senator), 04A (Sembl)
Vi ankommer ATL flygplats ca 80min innan avgång med Hilton bussen. Morgonen har jo varit lite konstig då vi har letat efter BvM. Han har många bra egenskaper, men packa väskor kan han inte. Så han har helt enkelt ”a shit load of stuff” med sig: typ som någon Hollywood donna. Med tanke på ryggproblemen innebär det en del arbete för oss andra också.
Just denna morgon blir incheckningen extra rolig då han upptäcker när vi står och checkar in att iPhonen är borta. Han är 110% säker på att denna är i Hilton bussen. Efter den snabba incheckningen, får han låna telefonen och ringer hotellet. Då han inte är nöjd med svaret, ringar han igen. Kortfattat: han har helt fel, och surnar lite mot personalen, men vi inser när vi anländer i Miami att telefonen nog är på rummet.
Då tiden har dragit iväg, har vi nu bara 45min till flighten skall gå. Det är en hyfsat kö till premium säkerheten, men Sembl och jag går dit medan BvM har TSA Pre-clearance, en trevlig tjänst för amerikanska medborgare. Du ansöker om detta och processen är att man gör en bakgrundskontroll 10 år bakåt både finanser samt lagbrott, fingeravtryck, intervju samt verksamhetsroll. Dock såg jag stora fördelar då det var knappt en kotte som använde denna kö. Ca 15min tog det för Sembl och jag att ta oss genom, och det var bara att gå rakt till gaten där prioritetsboardingen hade startat.
Flygplanet var en sprillans ny B737-800 med Sky Interior. Jag gillar verkligen detta flygplan med interiört. Känns väldigt fräscht, och mycket plats i bagagehyllan.
Då flighten hade en tidtabellsenlig tid på 1:37t är det ingen måltidsservering i Förstaklass. Den kan nog kännas lite snålt med en avgångstid klockan 07:55. Men toppen service ombord, bra känsla från flygvärdinnorna med mycket omtanke. Om nu AA bara kunde serverar en riktig kopp kaffe skulle man bli väldigt glad, inte blaskan man får idag skulle detta bli väldigt bra trots hungern.
Flyget lämnade gate 10min tidigt, landade 15min tidigt så man kan inte klaga.
Avgång: 07:55
Ankomst: 09:32
Flygplan: B737-800
Klass: First Class
Sittplats: 05A (BvM), 05B (Senator), 04A (Sembl)
Vi ankommer ATL flygplats ca 80min innan avgång med Hilton bussen. Morgonen har jo varit lite konstig då vi har letat efter BvM. Han har många bra egenskaper, men packa väskor kan han inte. Så han har helt enkelt ”a shit load of stuff” med sig: typ som någon Hollywood donna. Med tanke på ryggproblemen innebär det en del arbete för oss andra också.
Just denna morgon blir incheckningen extra rolig då han upptäcker när vi står och checkar in att iPhonen är borta. Han är 110% säker på att denna är i Hilton bussen. Efter den snabba incheckningen, får han låna telefonen och ringer hotellet. Då han inte är nöjd med svaret, ringar han igen. Kortfattat: han har helt fel, och surnar lite mot personalen, men vi inser när vi anländer i Miami att telefonen nog är på rummet.
Då tiden har dragit iväg, har vi nu bara 45min till flighten skall gå. Det är en hyfsat kö till premium säkerheten, men Sembl och jag går dit medan BvM har TSA Pre-clearance, en trevlig tjänst för amerikanska medborgare. Du ansöker om detta och processen är att man gör en bakgrundskontroll 10 år bakåt både finanser samt lagbrott, fingeravtryck, intervju samt verksamhetsroll. Dock såg jag stora fördelar då det var knappt en kotte som använde denna kö. Ca 15min tog det för Sembl och jag att ta oss genom, och det var bara att gå rakt till gaten där prioritetsboardingen hade startat.
Flygplanet var en sprillans ny B737-800 med Sky Interior. Jag gillar verkligen detta flygplan med interiört. Känns väldigt fräscht, och mycket plats i bagagehyllan.
Då flighten hade en tidtabellsenlig tid på 1:37t är det ingen måltidsservering i Förstaklass. Den kan nog kännas lite snålt med en avgångstid klockan 07:55. Men toppen service ombord, bra känsla från flygvärdinnorna med mycket omtanke. Om nu AA bara kunde serverar en riktig kopp kaffe skulle man bli väldigt glad, inte blaskan man får idag skulle detta bli väldigt bra trots hungern.
Flyget lämnade gate 10min tidigt, landade 15min tidigt så man kan inte klaga.
Senator
Moderator
Nej, bilden med bagage är tagit igår, men representerar allt vi har med oss.. Sjukt mycket, och vi har inte besökt Sawgrass Mills än
