Senaste nytt

Media granskar intjäning av bonus vid tjänsteresor

Håller med om att den enklaste lösningen är att staten i sina upphandlingar kräver att de bokningsklasser som flygbolagen offererar inte ger några bonuspoäng. Sen kan de anställda som har behov av lounge o.s.v. komma överens med sin arbetsgivare om att ett Priority Pass eller liknande är en väl investerad peng. Då får vi ett transparent system för den offentliga sektorn, vilket vi inte har idag. Anledningen är inte i första hand att de anställda beter sig bedrägligt, utan att flygbolagen designar sina bonusprogram med syftet att få privatpersonens och inte arbetsgivarens preferenser att styra flygbolag.
 
Håller med om att den enklaste lösningen är att staten i sina upphandlingar kräver att de bokningsklasser som flygbolagen offererar inte ger några bonuspoäng.
Fast det kan ju göra priserna dyrare för Staten - Flygbolagen kräver ett högre pris om de inte får ge ut flygpoäng, eftersom de då vet om att de inte får några lojala kunder.

Exempelvis om mitt företag skickar mig till London med SAS varje gång, så väljer jag SAS och inte Norwegian när jag ska flyga till semesermålet privat. Men fick jag varken status eller flygpoäng tillgodoräknat SAS-kontot, så är det mycket lättare att vara illojal.
 
Nja. Frågan är nog mer komplicerad än så.
Jag gör ett fiktivt exempel:
Jag har mycket intjänad semester och unnar mig några månaders resor ihop med att jag fyller jämt 1 januari. Min intjäningsperiod är 1/11-31/10
Jag reser för egna pengar ihop en diamondstatus under den tiden och lever gott i sann businessclassanda :p
Åter i statlig eller kommunal tjänst 15/3 :eek:
Nu väntar en intensiv period med många resor i tjänsten. Utgångspunkt Göteborg. Resmål oftast Kina/Singapore, Usa eller mer sällan Bryssel.
Är det en förmån att få resa ekonomi, kanske med två dagars mellanrum, mellan dessa tidszoner? 4-5 dagar på ena platsen sedan hem och två dagar hemma innan man åker i motsatt riktning. Man sitter med pannan lutad mot ryggstödet framför och försöker sova, medan den gravt överviktiga sätesgrannen antingen försöker dra upp armstödet eller har en högljudd kombination av snarkning och sömnapne.
Enligt gällande avtal är restid inte arbetstid.!!
Hur redovisar jag de 25% extrapoäng jag får för att jag helt privat är diamond? Gåva? Inkomst? Muta?
Är de mina eller arbetsgivarens? Ska arbetsgivaren betala skatt på "förmånen"?
Blir jag straffad om jag har ett Guld eller Diamondkort eftersom "förmånen" blir större?
Om jag låter bli att regga bonuskortet på resan blir jag skyldig arbetsgivaren något då?
Jag tänker, en bokföring ska helst gå jämt upp med debit och kredit...
Om jag betalar en biljett åt någon annan så får inte jag poängen för inflygna miles. Det är "butt in seat" som räknas. Det är mitt personliga Eurobonuskonto som ev poäng faller in på? Om det är en förmån för mig, som arbetsgivaren har rätt att utnyttja, blir min kollega Kallevi skyldig arbetsgivaren nått eftersom han av princip inte har någon form av kort? Betalar allt kontant. ?

Hur hanterar man den representationskostnad jag helt enligt lag redovisar på min reseräkning? Jag har ju betalat den med mitt American Express Elite, eller då jag rent av misstag bokade en restaurang som bara tog Visa/Mastercard? Är man en "bättre" (billigare) anställd om man använder Visa/Mastercard trots att de har sämre växlingskurs? Poängen, är det en förmån att, privat, ligga ute med pengar för arbetsgivarens räkning?
hur gör man med de extrapoäng jag tjänar?
Ska jag kompensera arbetsgivaren för dem eller ska jag förmånsbeskattas?

Ja detta kommer nog att bli några intressanta rättsfall i HD, och kommer nog att dränera staten på betydligt högre summor än man kan förväntas få in innan detta är avgjort.
Personligen kommer jag att, så långt jag kan, bestrida varje krav som rör mina eurobonuspoäng.


Vad var det?
Upp till kamp inför kvalen, sista striden är här...

Rätta mig gärna om jag tänker fel.
 
Last edited:
Eller tvärt om.
Jag är en statligt anställd tjänsteman med placeringsort i Göteborg. Rätt introvert och har inga egentliga intressen mer än att läsa om statlig administation historiskt. Änkeman sedan min stora kärlek dog efter en felbehandling då vårt första barn skulle födas. Förtroendevald revisor , sedan många år, i styrelsen för FAR (Förenade auktoriserade revisorer)
Mitt arbete:
Jag skall frekvent avlyssna debatter/föredrag om beskattning i Stockholm samt Bryssel. Har arbetat med detta sedan -95. Arbetsgivaren har försett mig med respass på bägge destinationerna. Någon gång historiskt har mitt eurobonusnummer blivit registrerat av SAS hur vet ingen.
Jag har idag 1 500 000 eurobonuspoäng varav 250 000 förfaller i år. Jag blir sur på arbetgivaren och säger upp mig till första mars.
Nu när jag är ledig utnyttjar jag mina bonuspoäng och reser till olika bibliotek världen runt för att läsa mer om historisk administration.
När faller förmånen ut?
Hade den fallit ut även om jag inte utnyttjat påängen under min anställning? Förfallna påäng är de en förmån eller en skuld?
Vem betalar förmånsvärdet efter jag avslutat min anställning?

jisses vilka rättsfall det borde kunna bli.
 
Last edited:
Någon måtta får det faktiskt vara på hela den här diskussionen. De allra flesta som har ont av detta är dem som själva inte reser särskilt mycket. Hade man gjort det så hade man kanske insett att dessa förmåner i princip är en förutsättning för att orka.

När det gäller poängen så finns det ingenting i hela världen som på ett rättvist sätt kan ersätta att man är ifrån familjen mer än vad man är tillsammans med dem. T ex så reste jag iväg förra söndagen och kommer hem nu på lördag kväll. Två helger förstörda. Vem ersätter dem? Min arbetsgivare tillåter att jag kompenserar genom att ta ledigt en dag, men detta kan ju inte ersätta frånvaron eftersom alla andra då är i skolan eller på jobbet när jag går hemma.

Nej, jag utnyttjar poängen som det passar mig och min familj bäst, sedan får arbetsgivare och skatteverket säga vad de vill. I dagsläget finns det ingen som kan kolla detta, om inte jag själv berättar vad jag gör med poängen.
 
Någon måtta får det faktiskt vara på hela den här diskussionen. De allra flesta som har ont av detta är dem som själva inte reser särskilt mycket. Hade man gjort det så hade man kanske insett att dessa förmåner i princip är en förutsättning för att orka.

När det gäller poängen så finns det ingenting i hela världen som på ett rättvist sätt kan ersätta att man är ifrån familjen mer än vad man är tillsammans med dem. T ex så reste jag iväg förra söndagen och kommer hem nu på lördag kväll. Två helger förstörda. Vem ersätter dem? Min arbetsgivare tillåter att jag kompenserar genom att ta ledigt en dag, men detta kan ju inte ersätta frånvaron eftersom alla andra då är i skolan eller på jobbet när jag går hemma.

Nej, jag utnyttjar poängen som det passar mig och min familj bäst, sedan får arbetsgivare och skatteverket säga vad de vill. I dagsläget finns det ingen som kan kolla detta, om inte jag själv berättar vad jag gör med poängen.
Förmånerna såsom fast track, lounge osv är väl inget problem och är väl inte det som granskas? Det är självklart en skön hjälp i (tjänste)resandet. Däremot faktumet att poäng intjänade i tjänsten används privat är det som granskas. I princip alla poäng jag flugit in via jobbet (runt 300k-400k så inte så mycket som många andra här) har använts till att flyga bättre på tjänsteresorna.

Byt jobb om det är jobbigt, familjen borde gå först och inte ersättas med poäng. Du säger själv att inget kan ersätta att man är ifrån familjen. Sen verkar det ändå som EB-poängen kan ersätta den tiden... Du kan ju försöka försvara att du gör fel genom argumentet att du är värd det, men det förändrar ju inte det faktum att du faktiskt gör fel.
 
Förmånerna såsom fast track, lounge osv är väl inget problem och är väl inte det som granskas? Det är självklart en skön hjälp i (tjänste)resandet. Däremot faktumet att poäng intjänade i tjänsten används privat är det som granskas. I princip alla poäng jag flugit in via jobbet (runt 300k-400k så inte så mycket som många andra här) har använts till att flyga bättre på tjänsteresorna.

Byt jobb om det är jobbigt, familjen borde gå först och inte ersättas med poäng. Du säger själv att inget kan ersätta att man är ifrån familjen. Sen verkar det ändå som EB-poängen kan ersätta den tiden... Du kan ju försöka försvara att du gör fel genom argumentet att du är värd det, men det förändrar ju inte det faktum att du faktiskt gör fel.

Nej, poängen ersätter inte förlorad tid, men de kan hjälpa till att bidra till gemensamma upplevelser när man har tid tillsammans. Jag har inte sagt att jag inte gör fel utifrån det regelverk som finns, men jag säger att jag gärna bryter mot det med gott samvete.

För övrigt borde jag inte plocka ut mindre traktamente om jag äter i loungen?
 
Nej, poängen ersätter inte förlorad tid, men de kan hjälpa till att bidra till gemensamma upplevelser när man har tid tillsammans. Jag har inte sagt att jag inte gör fel utifrån det regelverk som finns, men jag säger att jag gärna bryter mot det med gott samvete.

För övrigt borde jag inte plocka ut mindre traktamente om jag äter i loungen?
Vill minnas att skatteverkets regler explicit säger att mat som ingår vid redan, ombord eller lounge, inte är något man behöver göra avdrag i traktamenten för. Så till skillnad från bonuspoäng så finns det faktiskt ett explicit undantag där.
 
Vill minnas att skatteverkets regler explicit säger att mat som ingår vid redan, ombord eller lounge, inte är något man behöver göra avdrag i traktamenten för. Så till skillnad från bonuspoäng så finns det faktiskt ett explicit undantag där.

Ja, om det ingår utan extra kostnad och man inte köpte en dyrare biljett med syfte att få maten, ungefär.
 
Någon måtta får det faktiskt vara på hela den här diskussionen. De allra flesta som har ont av detta är dem som själva inte reser särskilt mycket. Hade man gjort det så hade man kanske insett att dessa förmåner i princip är en förutsättning för att orka.

När det gäller poängen så finns det ingenting i hela världen som på ett rättvist sätt kan ersätta att man är ifrån familjen mer än vad man är tillsammans med dem. T ex så reste jag iväg förra söndagen och kommer hem nu på lördag kväll. Två helger förstörda. Vem ersätter dem? Min arbetsgivare tillåter att jag kompenserar genom att ta ledigt en dag, men detta kan ju inte ersätta frånvaron eftersom alla andra då är i skolan eller på jobbet när jag går hemma.

Nej, jag utnyttjar poängen som det passar mig och min familj bäst, sedan får arbetsgivare och skatteverket säga vad de vill. I dagsläget finns det ingen som kan kolla detta, om inte jag själv berättar vad jag gör med poängen.
Jag tycker det är lite löjligt med detta tjafs om poäng men det är enorm skillnad om man jobbar statligt, och därmed reser för skattepengar, eller har en privat arbetsgivare. Gällande att vara borta från familjen så håller jag absolut med. Det är oftast jobbigt för alla parter. Men samtidigt så kan vi ju välja vad vi ska arbeta med. Om man tycker att det är extremt påfrestande att resa så kan man ju försöka vara mer på hemmaplan. Inte alltid lätt men vi gör ju alla val, bra och dåliga, i arbetslivet.
 
Toppen