Jag har nu läst det relevanta avsnittet i rapporten, avsnitt 4.1.2 på sidan 26 och 27. För enkelhetens skull jag citerat hela avsnittet nedan.
Det Transportstyrelsen har ägnat sig åt är att titta på (i) en rapport från 2011 som studerat effekt av flygskatt i allmänhet, (ii) en annan rapport som "konstaterar" att svenskar som bor nära Oslo och Köpenhamn använder dessa som främsta internationella flygplatser, och (iii) att passagerarsiffrorna på trafiken mellan Stockholm och Skåne minskat med 10 000 pax under perioden april till september 2018 jämfört med samma period 2017.
Detta väver man sedan samman med en häpnädsväckande precision och finner, genom att titta på passagerarsiffror, att trafiken mellan Stockholm/Arlanda och Köpenhamn ökade med 17000 passagerare under april–september 2018 jämfört med 2017.
Därmed konstaterar man att det finns
ett exempel som "
kan ge en indikation om en viss överflyttningseffekt".
Jag är inte forskare men jag tror nog att man skulle behöva stärka orsakssambandet en aning för att dra någon som helst slutsats kring denna "indikation på överflyttningseffekt". Verkshöjden, såväl metodmässigt som slutsatsmässigt, är skrämmande låg. Så t.ex. tar Transportstyrelsen inte alls höjd för om någon eller några av dessa 17000 passagerare skulle resa vidare från Köpenhamn och därmed var i s.k. transfer/transit. Hade Transportstyrelsen bemödat sig med att titta även på dessa siffror kan man i allmänna tal säga att transfer/transit för första året på lång tid i Köpenhamn ökade (+1,8 % för helåret, 2017 minskade siffran med 8,4 % jämfört med 2016...). 2018 var som bekant också en härlig sommar vilket, för att tala med Transportstyrelsen, skulle kunna "ge en indikation om" att man hade annat att göra än att flyga (även om grillförbud rådde under en period).
Slutsats: utredningen är på denna punkt undermålig och säger ingenting som kan belägga någon som helst överflyttningseffekt eller ens en indikation på överflyttningseffekt. Det hade däremot varit intressant att ta del av en utredning som faktiskt försöker ta reda på om en sådan överflyttningseffekt finns.
I andra länder som haft flygskatt har passagerare bytt till en flygplats i ett närliggande land utan flygskatt. Kamb et al. (2016) konstaterar att svenskar
som bor nära Gardemoen eller Kastrup ofta använder dessa som främsta internationella flygplats. Det skulle kunna tyda på att det främst är dessa
flygplatser som skulle kunna locka ytterligare passagerare från svenska flygplatser.
Huruvida det skett överflyttning av passagerare till dessa flygplatser är dock svårt att avgöra utan att göra en resvaneundersökning. Samtidigt uppger Gordijn och Kolkman (2011) att det fanns en överflyttningseffekt till svenska flygplatser när Danmark hade en flygskatt, vilket gör det rimligt att anta att det omvända också skulle kunna vara troligt.
När det gäller inrikestrafiken finns det ett exempel som kan ge en indikation om en viss överflyttningseffekt. Det gäller trafiken mellan Skåne och
Stockholm. På linjen Stockholm/Arlanda–Malmö reste ungefär 29000 färre passagerare (minus åtta procent) april–september 2018 jämfört med samma period 2017. Även antalet avgångar har minskat. Under tidsperioden har det också varit möjligt att resa mellan Skåne och Stockholm på linjerna Stockholm/Bromma–Malmö, Stockholm/Arlanda–Kristianstad och Stockholm/Bromma–Kristianstad.
Sammanlagt på dessa linjer har passagerarantalet minskat med 10 000 passagerare.Trafiken mellan Stockholm/Arlanda och Köpenhamn har samtidigt ökat med ungefär 17000 passagerare april–september 2018 jämfört med 2017 (två procent).
https://transportstyrelsen.se/globa...er/luftfart/forsta-halvaret-med-flygskatt.pdf