Drömmen om utlandsboende; när Sverige inte alltid känns fullgott

palazzi

New member
I drömska tider av social isolering, och med ett mycket begränsat resande, så väcks såklart tankar vad det är man verkligen saknar när man bara befinner sig inom Svea rikes gränser.

Jag misstänker att jag inte är ensam om dessa känslor här på forumet (?) En del kanske saknar resandet i sig och andra saknar något specifikt från den kontext som bara kan erhållas utom Sverige.

Jag tillhör numer troligen den sistnämnda gruppen.



Jag vill direkt påpeka att jag inte önskar se någon polarisering kring huruvida Sverige är ett bra land att leva i eller ej. Alla länder har troligen fördelar och nackdelar, så fokusera istället på det positiva som ett ytterligare boendeland/boendeort kan bidra med till ditt liv.



Trådens frågeställning är nog lite mer av karaktären "det gamla Businessclass.se" där de visionära/drömska trådarna var lika många som de specifika fråge-tråderna. Jag lägger ingen värdering i vad som är bättre av de två, men hoppas att man har överseende med denna tråds existens.



Konkret så är min fråga om ni har ett land/plats/ort dit ni gärna skulle flytta permanent, eller åtminstone alternera med ert Svenska boende (för er som inte redan är utlandsboende på heltid)?

Motivera och inspirera gärna till varför just denna plats ligger er varmt om hjärtat.

Väder, kultur, kostnadsläge, arbetsförhållanden, restid, tidskillnad....ja egentligen vad som helst som gör platsen till ett alternativ för flytt eller köp av semesterboende.



Finns liknande frågor på forumet med drömresemål (ej tidigare besökta), samt favoritresemål, men anser att det finns ett existensberättigande även för denna frågeställning. Ni medlemmar som redan har flyttat från Sverige, eller äger ett semesterboende utomlands, får såklart gärna diskutera motivet till detta 



Följer tråden med spänning, när behovet av inspiration är stort. Bilagda bilder är en bonus!
 
Jag tar mig friheten att själv börja spåna. Jag tror faktiskt att detta är den längsta perioden jag befunnit mig i Sverige sedan 1993. Trots min kärlek till Sverige, och det nu fina vädret, så är det något som saknas för mig.



Jag har under flera år funderat på ett utlandsboende (jag har bott och arbetat utomlands, men nu refererar jag till semesterboende) och på något sätt har det utkristalliserat sig vissa konkreta tankar. Några har faktiskt förändrat sig rätt så mycket bara under månaderna av isolering.



Jag har sedan länge insett att restiden är en begränsning för mig (av både skäl som ryggproblem, och önskad tillgång till boendet) och jag skulle därmed önska att mitt boende skulle ligga på ett avstånd som t.o.m. gör en resa om 4-7 dagar motiverande. För de flesta (åtminstone utom detta forum) så kanske en 5-6 timmars flygning därmed är att anse som ett absolut max.

Det lämnade mig med möjligheter om Europa, Nordafrika och Israel, Libanon, Jordanien.



En ytterligare önskan, från mig, är att det ska vara just ETT boende, som uppfyller mina krav. Efter en hel uppväxt där man stressat mellan utlandsboende och stugor (arvegods) så har jag bara minnen förknippade med stress. Så om man vill kunna både sola och åka skidor så ska det därmed lösas inom samma område (inte så lätt...).



Riktig vintervärme (+18C i min värld) hade såklart låtit lockande, men iprincip begränsas det till Egypten, Marocko, Kanarieöarna, samt två städer i Israel och Jordanien. Av dessa alternativ så känns bara Kanarieöarna relevant utifrån ett problemfritt ägande (såsom dikteras av EU-regler) och även kulturellt så lockas jag ännu av de Sydeuropeiska länder som påminner om barndomens Italien.



Med sann vintervärme kommer jag tillslut fram till att Kanarieön La Palma skulle kunna vara något för mig. Mindre turisttätt, men goda transportmöjligheter, rimliga huspriser och varma källor för de dagar då solen inte skiner sig. Tyvärr erbjuder detta resemål ingen vinterskidåkning, och just Spanien har av någon anledning inte kunnat jämföras med Italien och Portugal för mig.



I Italien och Portugal, som jag inser hade varit mina kulturella och matmässiga förstaval (Italien kanske det språkliga), finner jag att vintertemperaturer på 15C är de varmaste man med säkerhet kan hitta. Dessa finner man på Madeira, samt i Italien på de pelagiska öarna.

Precis som jag upplevt i Malaga undrar jag dock om detta inte kommer upplevas som en slags halvmesyr, att man väljer bort både riktig vinter och riktig sommar (på vinterhalvåret alltså). Någon får gärna bidra med sina syner kring detta, för jag har aldrig bott vintertid på en plats med Svenska April/Maj-temperaturer.



Kvar i mitt resonemang blir Alpområdet, som har 1-2 månader längre högsommar än Sverige, samt ungefär samma vintermöjligheter. Sydliga Schweiz och Italien är de, som i kombinationen badsjöar och alper kan leverera det jag söker. Tyvärr tvingas jag snabbt inser att de Schweisiska priserna, runt Lago Maggiore, är 3-4 gånger högre än i Italien.



Kvar blir sjöarna Lago di Garda, Lago di Iseo och Lago di Endine som alla erbjuder stränder sommartid och kort transport till skidåkning vintertid (som längst 30min med bil).

Allra mest komplett verkar Malcesine vid Garda vara. Hit finns direkttransport från Veronas flygplats, två stränder i stan, samt en skidlift som tar dig direkt från strand till skidområde. Priserna är höga för området, men fortsatt inte farliga för den kompletta lösningen.



Vid den lilla sjön Endines norra kust så finns byn Endine Gaiano, som har lokalbuss från flygplatsen Orio Al Serio, sandstrand, buss till/från Milano och Bergamo samt 30 min till skidområde. Priserna är också otroligt låga ännu, där det i jämförelse med Garda handlar om en tredjedel per kvadratmeter. Man lever dock en lite mer isolerad tillvaro.



Så min lista just nu (utan inbördes ordning):


Kanarieön La Palma. Vintervarmt, varma källor och direktflyg.


Malcesine. Skidbacke och sandstrand i samma stad.


Endine Gaiano. Låga kostnader och kort transporttid.
 
En bra tråd. När jag lämnade USA för Tyskland våren 1999 var det lite motvilligt. Jag hade tackat ja till att följa min bjässe av amerikansk arbetsgivare från USA till Tyskland. Jag såg det som en springbräda tillbaka till USA via fast anställning. Nästan två år senare flyttade jag till Sverige och förutom en kortare pendlande folkbokföring i Schweiz har Sverige varit min bas i nästan tjugo år.



Om vi bortser från livet som småbarnsförälder i Sverige är ganska bra, så drömmer jag (sen vi som familj) om bo ett par ställen:



1. På St. Kitts finns det en liten bukt som heter Frigate Bay. Där finns en härlig strandbar som heter "The Dock Bar", och där sitter man och tittar på solnergången varje kväll. Den skulle jag vilja äga när jag slutar låtsas vara affärsman. Inga kostymer, datorer eller portföljer. Bara öl, vin och paraplydrinkar, flip-flop, sand och havet.



2. Norra Colorado: jag skulle vilja köpa en äldre tegelhus i den äldre delen av Fort Collins där jag bodde i nästan sex år. En numera stor småstad med känslan av "community" samtidigt som att utbud av aktiviteter är fantastisk. Det finns hundratals kilometer av cykelbanor, skidåking två timmar bort, bra mat och sol 320 dagar om året, fast det är 4 säsonger.



3. Sorrento, Sorrento, Sorrento. Det står högt på familjens lista. Denna magnifika och älskvärda stad med underbara människor, fantastiskt klimat, gudomlig mat och vackert så få andra platser. Jag tror jag skulle överleva Italiens dysfunktionalitet ett tag.
 
Georgien har jag siktat in mig på å framförallt Batumi.

"Lagom" avstånd från Sverige.

Ofantligt prisvärt.

364 dagar visum fritt.

Listan kan göras väldigt mycket längre...
 
Elias skrev:Georgien har jag siktat in mig på å framförallt Batumi."Lagom" avstånd från Sverige.Ofantligt prisvärt.364 dagar visum fritt.Listan kan göras väldigt mycket längre...Klicka för att utvidga...


Spännande val! Har faktiskt varit där, och på något konsitgt sett så påminde det om Tel Aviv med sin moderna ariktektur (fanns givetvis också gammalt, men detta var det mest påfallande). Dock minns jag det som rätt dyrt, iallafall i jämförelse med övriga orter längs Svarta havet kust (ioms en skev jämförelse med tanke på vilka länder där är).



Jag gillade maten personligen. Vad är det som lockar dig?
 
Kargt ödsligt kustlandskap med havet härjandes utanför husknuten.

Nordnorge passar mig ypperligt.



Nu är ju första steget avklarat med hus vid Vänern.
 
Nu är det ju för långt bort för dig men jag är just hemkommen från 7 månader i Arizona, det blev 6 veckor för mycket pga av virus skiten, där trivs jag bra, vädret är kanon blir inte över 30 grader innan i slutet av April då vi normalt åker hem, jag spelar golf så det är ett perfekt ställe, men, vi kan ju inte direkt åka dit för en lång weekend på 4 dagar....
 
Köpte lägenhet på Mallorca för 3år sedan.

Den bästa investeringen i livskvalité jag gjort.



Det jag gillar mest är naturen, kulturen, den orörda arkitekturen, Palmas utbud, folket och klimatet.



En Cortado på lokal bar kostar €1.

En öl kostar €1,50.

Solen skiner hela året.

Der är väldigt lätt och billigt att ta sig dit.

Ja listan kan göras lång.

Vi planerar för att flytta ner till ön på 75% basis nu i oktober.
 
Valley skrev:Kargt ödsligt kustlandskap med havet härjandes utanför husknuten.Nordnorge passar mig ypperligt.Nu är ju första steget avklarat med hus vid Vänern.Klicka för att utvidga...




Varför inte ett litet slott i Skottland med eget whiskydestilleri runt knuten?
 
Av de ställen jag besökt så känns väl området runt Lissabon det som främst uppfyller mina krav (varmare än Sverige, hyfsat billigt, god mat och vin, hav och hyfsat nära och enkelt att ta sig till Sverige)
 
Vad gäller boende har jag från och med i år etablerat två bostäder. Hur krångligt det blev med stängda gränser kan vi lämna för stunden...



Uppvuxen och rotad i södra Värmland med barn, familj, släkt och vänner gör att jag har valt att huvudsakligen förbli här till vardags. Bytte från centrumnära boende i residensstaden Karlstad till praktiskt och underhållsfritt (nåja) radhusboende i närliggande kranskommun. Här känner jag att jag kan kan njuta av trygg och förutsägbar miljö för både profession och föräldraskap. Tryggt och lugnt med naturen runt hörnet.



Det andra boendet blev i Norge. Närmare bestämt i stadsdelen St. Hanshaugen i Oslo. Nej, Oslo är inte en världsstad, men för en värmlandspöjk är storleken mer än tillräcklig och jag har länge sneglat på grannlandet Norge av många orsaker. Att resa igenom Norsk landsbygd är en fröjd. Man får leta länge för att hitta samma förfall jag tycker mig se svensk glesbygd. Den norska landsbygdspolitiken verkar ha fungerat långt bättre än den svenska. Att naturen är så storslagen bidrar naturligtvis. Utan tidspress är en roadtrip i Norge svårslaget - och sådana har jag gjort många och avser göra långt många fler. Nackdelarna finns såklart. Och egentligen handlar det om prisläget. På allt. Utom Teslor och brunost. Men - min partner jobbar i Norge och kommer veckopendla mellan Värmland och Oslo. Vi ska försöka maximera nyttan av två hemvister. Hur det blir med folkbokföring, var bilarna registreras etc återstår att se - det har inte riktigt varit normalläge det här första halvåret. 



Så - med boende i värmlandsskogen och i semiscentrala Oslo känner jag mig nöjd. Det bästa av två av världens bästa länder.



Men så kommer vi till väder och vind. Nu med högsommarvärme (29 grader just nu) är det lätt att glömma bort hur eländigt det är från november till april. Visst finns det enstaka fina vinterdagar - men det räcker inte. Därför försöker vi prioritera resande på vinterhalvåret. För varje resa blir det allt mer allvarliga funderingar på att kanske etablera ett tredje boende. Vi är inte nära beslut - men i god tid före pension (det är skrämmande få år kvar) kommer det finnas en tredje husnyckel. Vi har pratat en hel del om Sydafrika och då ett antal specifika orter. Port Elizabeth (lite större) eller Wilderness (riktigt litet). Vi har båda kopplingar till New England och vi återkommer ofta till sådana tankar. Just nu känns dock inte USA ens lockande för en weekendresa... Jag brukar tjata om Arizona där jag trivs riktigt bra. På den europeiska kontinenten finns det starka dragningar till Ötztal i Österrike. Har spenderat åtskilliga månader där på både sommar och vinter och trivs i det ultragemytliga Vent en bit från Sölden. Men att bo där en längre tid? Hmm... Södra Frankrike återkommer ständigt i tankarna. Luxembourg likaså - ett land och en stad jag stortrivs i. Vi kommer testbo på en hel del ställen de kommande vintrarna för att se hur en hel månad kan vara på ett och samma ställe. Viktigt för mig är att kunna ha boendet som utgångspunkt för resor. Gärna med öppen bil. Det gör medelhavsöar lite mindre intressanta...



Läser med stort intresse alla kloka tanka i den här tråden. Skoj och inspirerande!
 
Côte d’Azur i allmänhet och Nice i synnerhet. Svag för kombinationen av hyfsat stor stad, strand mitt i stan och lätt och snabbt att ta sig till. Dessutom utmärkt för allehanda dagsutflykter längs rivieran och över på italienska sidan. Har också ett skönt mikroklimat där det inte blir sådär vansinnigt hett som det kan bli vid Medelhavet under sommaren. Icke att förglömma den sköna blandningen av det franska och italienska köket för att inte tala om de utsökta lokal rosévinerna.
 
Själv har jag i många år i olika grader funderat på ett boende i Italien. Förutom att jag betraktar mig själv som nästintill halvitalienare ser jag fördelar som god mat, bra förbindelser, kort restid, många platser med fint klimat stora delar av året och ett ok prisläge på allt utom (i stort sett) själva boendet.



Det jag har svårt för är att komma fram till något som uppfyller alla önskemål utan att dra iväg i pris. Skidåkning är inte ett högt rankat krav även om det inte är en nackdel. Men följande ligger högt på listan:

- närheten till hav/bad

- hyfsat utbud av restauranger och service

- natur, vandring, kanske en liten köksträdgård

- stor fördel om man kan ta sig till platsen direkt från större flygplats (Milano, Rom) med tåg och slipper hyrbil. Jag tänker mig att ett enklare transportmedel på plats är lämpligt

- gärna tillgång till pool



Jag har därför nosat på Ligurien och specifikt Cinque Terre, men då sticker priset iväg. Jag har länge väntat på en kollaps av fastighetsmarknaden i Italien men den har än så länge uteblivit. Med tanke på italiens bisarrt kostsamma pensionssystem i kombination med ett stort privat fastighetsägande drömmer jag om en dramatisk försämring av pensionerna som leder till ett överutbud av fastigheter. Kanske tålamod lönar sig...
 
Rolig tråd!!

Personligen har jag inget intresse alls att flytta utomlands.

Jag trivs strålande i Göteborg där jag bor men det kan kanske bero på en eller flera av följande:



Familjen är från Norrland och vi har kvar farmor föräldragård precis bredvid Fjällsjöälven.

Detta är på något konstigt sätt ”hem” för mig med fastän jag aldrig bott där.

På sommaren spenderar jag 2 veckor där med fiske och allmänt latande och ser förnöjt på hur dottern uppskattar och tar efter i min känsla för stället. Sen blir det jakt i september med kompisarna. Det blir då jakt, mat, bastu samt en del o dricka i en liten koja i skogen. Balsam för själen.



Jag får ibland för mig att jag nog skulle kunna bo här men jag inser tämligen omgående att det är enbart önsketänkande.

Dock så skulle jag inte vilja vara utan det, detta är definitivt en del av mig.



Även jag har fått för mig att tex Malaga skulle vara grejen att ha en lägenhet eller hus i. Men även här inser jag att detta med är önsketänkande. Jag kommer bli trött på det efter en vecka eller två.



Det jag gillar och uppskattar med mitt resande är att det alltid är nya ställen, nya intryck.

Detta är det jag verkligen gillar med att resa. Oftast reser jag till lite osexiga ställen med jag uppskattar dem lika mycket ändå. Ombyte förnöjer!!
 
RickardG skrev:Själv har jag i många år i olika grader funderat på ett boende i Italien. Förutom att jag betraktar mig själv som nästintill halvitalienare ser jag fördelar som god mat, bra förbindelser, kort restid, många platser med fint klimat stora delar av året och ett ok prisläge på allt utom (i stort sett) själva boendet.Det jag har svårt för är att komma fram till något som uppfyller alla önskemål utan att dra iväg i pris. Skidåkning är inte ett högt rankat krav även om det inte är en nackdel. Men följande ligger högt på listan:- närheten till hav/bad- hyfsat utbud av restauranger och service- natur, vandring, kanske en liten köksträdgård- stor fördel om man kan ta sig till platsen direkt från större flygplats (Milano, Rom) med tåg och slipper hyrbil. Jag tänker mig att ett enklare transportmedel på plats är lämpligt- gärna tillgång till poolJag har därför nosat på Ligurien och specifikt Cinque Terre, men då sticker priset iväg. Jag har länge väntat på en kollaps av fastighetsmarknaden i Italien men den har än så länge uteblivit. Med tanke på italiens bisarrt kostsamma pensionssystem i kombination med ett stort privat fastighetsägande drömmer jag om en dramatisk försämring av pensionerna som leder till ett överutbud av fastigheter. Kanske tålamod lönar sig...Klicka för att utvidga...


Välkommen till den Italienska gemenskapen :image/gif;base64,R0lGODlhAQABAIAAAAAAAP///yH5BAEAAAAALAAAAAABAAEAAAIBRAA7



Tåg- eller bussanslutning är nästan ett måste för mig då jag inte önskar ha en bil på plats. Funderar på lägenhet eller radhus, och då innebär bilägande en extra kostnad. Finns några fåtalet städer, som t.e.x. Campione d'Italia, som erbjuder gratis parkering, men det kommer med 1,5x huspriserna.



Har också kommit fram till att boende med anslutning från Rom, Nice, Milano, Pisa eller Bergamo är smidigast. Allra smidigast är egentligen Milano och Bergamo, då de erbjuder direktflyg året runt. I Ryanairs linda, då Italien var ett verkligt charter-resemål, fanns t.e.x. Rimini hela vägen mellan Maj och Oktober....det var tider det (även om man inte skulle stanna där).



Jag ÄLSKAR Ligurien, och förstår dig till fullo. Var där senast i Juli förra året, för 10:e gången (som jag har i minnet, kanske fler när jag var barn). Med anslutning till både Pisa och Bologna är det en av de bättre regionerna rent kommunikationsmässigt.

Kanske skulle också Ventimiglia också passa dig? Smidig anslutning till/från Nice Airport, 25.000 invånare (så bra med restauranger och affärer), fina stränder, vandringsmöjligheter och direkttåg till skidbacke är möjligt (Limone Piemonte). Priserna är något lägre, men inte lågt, iom ett större utbud.



I övrigt finns ju direkttåg till Lago Maggiore från Malpensa flygplats, och från Orio Al Serio (som iofs också snart ska få tåg) går Flixbus till både Como och Garda-sjön.

Hav eller eller sjö är ju en lite polariserande fråga. Är faktiskt min sambo, trots uppväxt i Göteborg, som driver på för att det ska bli sjö i vårt fall.



Så värst billigt kommer man nog inte undan i norra halvan av Italien, om man ska ha bra anslutningar. Det handlar isf om de mindre sjöarna i Lombardiet, eller den enda sjön i Umbrien (bor en del svenskar där vet jag).



Lycka till med sökandet, och hoppas det blir något av med drömmandet! 
 
Tack för kul och bra tråd.

Vi går själva i just dessa tankar och det första och viktigaste kravet är:

Aldrig kallare än +18.

Aldrig kan givetvis vara att det under ett regn går ner till kanske 15+ men inte flera dagar i rad. Vi snackar shorts och Birkenstock. 



Portugal är intressant att bosätta sig i pga skatteskäl även framöver utifrån vad jag vet idag. Malta? Spanien? Grekland/Cypern men alla dessa för utom Malta klarar väl inte kravet på +18.

Det vi funderar på nu är ett vinterboende på Sri Lanka, eller Indien (läs typ Goa) eller Cambodia/Vietnam regionen och nått boende i norden typ runt CPH - Helsingborg sommartid. Älskar både CPH och Helsingborg för deras matutbud och vitalitet. Alternativet kan vara Singapore, med bra klimat, bra sjukvård och bra utbud på allt utom tuggummi vilket jag kan avstå ifrån.

Givetvis även tittat på Karibien och Syd/Central Amerika men närheten till USA ger höga priser baserat på dollarvärde/SEK och där lär väl knappast något positivt hända inom en 20 års period.



Men kanske inte äga, kanske bara långtidshyra, men jag gillar att odla...



Kom gärna med pigga raska förslag på alternativ.
 
Kul inspirerande tråd!



Jag var i Italien för ca 15 år sedan. Besökte Rom och lovade att aldrig besöka Italien igen. Trångt, skatter på allt, dyrt och varenda människa du möter försöker lura dig!



Övertalningskampanjer pågick några år och för fem år sedan åkte jag ner igen. Undvek Rom och Milano och älskar det!

Med en statlig lön på 29k/mån och en fru som är föräldraledig lyckades vi ändå göra flera besök i Italien.

Vi fick fokusera på det som var billigt dvs pizza, italiensk glass, kaffe, vin och pasta. Hyrbil för några hundralappar gjorde att vi kunde se mycket! Både jag och barnen älskar idag Italien!
 
Back
Top