Senaste nytt

Corona-viruset och hur det påverkar resande

Har alltid innan sett fram emot resorna i jobbet, flyger väl ca 30+ jobbresor om året inom europa. Nu är läget förändrat, känner att det tar emot så in i helvete. Har två flyg inbokade till två "ickedrabbade" länder denna månaden och har precis kommit hem från en resa i Storbrittanien som gick via CPH. För första gången sett anställda i munskydd på flygplatserna, det känns inget vidare faktiskt, känslan att man är en potentiell smittspridare som de vill skydda sig emot (med all rätt egentligen).

Fullt frisk i "mina bästa år" och normalt sett inte den som oroar sig i onödan. Men nu vete fan alltså.

Mitt företag har skickat ut förhållningsregler och ställer in alla "icke nödvändiga" resor som event, mässor etc och även bannat vissa länder (vilket spär på min oro), men alla resor jag gör är såkallade "nödvändiga". På flygplatserna är det en mix av alla möjliga nationaliteter och även om landet i fråga har grönt ljus så trängs man bland en massa folk på genomresor just på flygplanen och på flygplatserna och den trängseln är svår att undvika.

Är jag ensam om att känna så här just nu ?

Jag åker ändå utan att säg något då jag vet att jag är priviligerad och har ett jobb som är intressant, men så som jag beskriver ovan är så jag känner !

...skönt att skriva av sig i alla fall !

Förstår helt och hållet din oro och du är absolut inte ensam om att känna så.

Det är däremot viktigt att också komma ihåg att man inte behöver oroa sig om man inte vara nära en smitthärd eller någon smittad. Även om du vistats där annan smittad tidigare befunnit sig kan du undvika smitta genom att hålla god hygien - pilla inte i ansiktet, särskilt inte näsa/ögon/mun, och se till att alltid tvätta händerna innan du äter något. Dessa generella råd räcker långt för att hålla sig frisk, råd som också gäller för andra virusinfektioner.
 
OT men ändå relaterad. En dokumentärfilm kring hur allt började med Corona och hur Kina försökte mörka.

Coronaviruset | SVT Play

Intressant hur man försökte mörka det i början. Men, introduktion målar upp ett ett digerdödsscenario. Vad jag har läst mig till verkar ju många av dom som avlidit ha andra sjukdomar och äldre, typ 70+ verkar vara överrepresenterade. Jag saknar lite nyanserade bilder över hur det drabbar fullt friska. Vad jag har läst mig till var ju SARS värre.

Själv sitter jag med en bokning till Bangkok i början av april, resten av familjen skall till Sicilien över påsken. Sitter lugnt i båten än så länge. Jag ser väl två orosmoln utifrån de bokningar jag har. 1) Att det sprider sig till övriga Italien så att det blir reserestriktioner. På den högskola jag jobbar fick vi i morse meddelandet att vi får inte åka till Kina, inkl Hong Kong och Macao, Iran, plus de fyra drabbade regionerna i Italien. 2) Att vi får typ 1000 fall och det blir karantän för inresa till Thailand. Märkligt nog har Thailand "bara" 43 fall hittills.

Diskuterade Corona-paniken med två kollegor på Chalmers i fredags. Båda hade haft svininfluensan när det begav sig. Det var som en besvärlig förkylning som dom uttryckte det. Det finns ju värre saker, knappt 150 pers per år smittas av denguefeber i Thailand. SÅ det finns betydligt värre saker man kan råka ut för, men det ger ju inte så många klick:confused:
 
Diskuterade Corona-paniken med två kollegor på Chalmers i fredags. Båda hade haft svininfluensan när det begav sig. Det var som en besvärlig förkylning som dom uttryckte det. Det finns ju värre saker, knappt 150 pers per år smittas av denguefeber i Thailand. SÅ det finns betydligt värre saker man kan råka ut för, men det ger ju inte så många klick:confused:

Covid-19 är betydligt dödligare än svininfluensan. Svininfluensan hade en dödlighet på 0.1%. Dengue, om man får vård, har en dödlighet på ca 1%. Siffrorna från Italien visar på en skrämmande hög dödlighet för Covid-19. Även om man räknar med siffrorna från Kina, som troligtvis är väldigt friserade handlar det om flera procentenheter.

Det som också är oroande är hur lätt det smittar, vilket indikerar att väldigt många kommer råka ut för det. Det i kombination med 20% behöver vård gör det väldigt allvarligt. Italien har tex. gått från 0 till över 2000 på en dryg vecka. Vi är bara precis i starten av pandemin.

Jag var inte ett dugg oroad över svininfluensan. Men Covid-19 gör mig rädd.
 
trodde vi lämnat diskussionen om viruset till andra medier och fokuserade på praktiska aspekterna här
 
Covid-19 är betydligt dödligare än svininfluensan. Svininfluensan hade en dödlighet på 0.1%. Dengue, om man får vård, har en dödlighet på ca 1%. Siffrorna från Italien visar på en skrämmande hög dödlighet för Covid-19. Även om man räknar med siffrorna från Kina, som troligtvis är väldigt friserade handlar det om flera procentenheter.

Det som också är oroande är hur lätt det smittar, vilket indikerar att väldigt många kommer råka ut för det. Det i kombination med 20% behöver vård gör det väldigt allvarligt. Italien har tex. gått från 0 till över 2000 på en dryg vecka. Vi är bara precis i starten av pandemin.

Jag var inte ett dugg oroad över svininfluensan. Men Covid-19 gör mig rädd.
OT, å andra sidan så sägs det att de allra flesta som får Covid-19 har väldigt milda symptom, så mörkertalet kan vara väldigt stort, vilket gör att dödligheten inte alls är så hög.
Jag mer rädd för paniken och dess följder än för Covid-19. Eller som världshälsoorganisationen chef sa "paniken och fruktan kan få en större inverkan på samhällen än själva viruset"
Slut på OT
 
Förstår helt och hållet din oro och du är absolut inte ensam om att känna så.

Det är däremot viktigt att också komma ihåg att man inte behöver oroa sig om man inte vara nära en smitthärd eller någon smittad. Även om du vistats där annan smittad tidigare befunnit sig kan du undvika smitta genom att hålla god hygien - pilla inte i ansiktet, särskilt inte näsa/ögon/mun, och se till att alltid tvätta händerna innan du äter något. Dessa generella råd räcker långt för att hålla sig frisk, råd som också gäller för andra virusinfektioner.

Det är helt klart den rationella inställningen, men den är svår att bibehålla mellan varven. Förra veckan satt jag på flyget med en man som svettades och hostade hysteriskt i flera timmar. Flygvärdinnorna gjorde inte minsta ansats för att kolla till eller avlägsna honom från övriga passagerare, antagligen för att virusspridningen då ännu inte exploderat i Europa. Var dock nästintill omöjligt att inte försöka slå världsrekord i att hålla andan den flighten, i strid med all logik.

Hur tacksam man än är över möjligheten att frekventera olika platser med allt vad det innebär både privat och karriärsmässigt är vi nog många som går med ett underliggande obehag just nu. Ovissheten och bristen på proaktiv vägledning och riktlinjer från myndigheterna lägger stort ansvar på individen och den privata sektorns riskanalyser. Vad är egentligen "business critical” och var går gränsen mellan nojig och dumdristig? Hur stor är risken att bli strandad någonstans pga. smittad medpassagerare?

Efter drygt sex veckor av otrevlig hosta och andfåddhet kontaktade jag min vårdcentral. Pga många resor i närtid (inom Europa, ej Italien) hänvisade de till 1177 för Coronatest vid försämring, men hade ingen annan hjälp att ge. Fullt rimligt, den potentiella risken är nog större än vinsten av att lindra en åkomma som är mer besvärande än farlig. Samtidigt kändes det lite snopet, som om jag vore orimligt mjäkig eller onödigt risktagande. Jag sökte ju bara ha lite hjälp på traven för att kunna fortsätta springa på möten och försöka skapa någon nytta.

Antar att jag också behövde skriva av mig lite. Nu stannar jag på marken i ett par veckor. Mitt jobb lider tack och lov mindre av det än vad min Eurobonusstatus gör.
 
Toppen