Vilka förmåner ombord ska man "fajtas" för?

[Brandten]

Bara nyfiken men står det någonstans på biljetten hos SAS att det ingår att fälla stolen?

Nej. Det står inte på biljetten. Men på hemsidan.

SAS Go - Recline 6” (nedfällbar stolsrygg)

På biljetten står ju inte om det finns toalett heller, dock något man räknar med finns ombord.

 

[Mediana]

Nej. Det står inte på biljetten. Men på helsidan.

SAS Go - Recline 6” (nedfällbar stolsrygg)

På biljetten står ju inte om det finns toalett heller, dock något man räknar med finns ombord.

Borde kanske skrivit att jag menade short haul men det står väl säkert någonstans det också.
Ja, toaletter räknar man med men jag skulle inte per automatik tänka att fälla stolsryggen var en rättighet. Å andra sidan är jag en person som aldrig fäller sätet så jag har inte direkt tänkt på det här så mycket tidigare.

 

[Kevinator]

Det finns en mycket enkel levnadsregel som jag försöker följa: "Bemöt andra så som du själv vill bli bemött." Det brukar fungera de allra flesta gånger.

Bra poäng Lars, en bra princip att följa efter. Som trådstartaren har jag då två kommentarer på detta:

1. Jag - normalbyggd man utan barn eller andra specifika utrymmesbehov (precis som mannen som satt bakom mig) - skulle aldrig få för mig att påtala för den som satt på raden framför att de inte får fälla sin stol så långt de vill/önska och när de vill
2. Jag ser också att flera pratar om platserna i SAS Go. Där är utrymmena begränsade för alla och självfallet visar jag stor hänsyn vid de lägena. Jag fäller aldrig stolen på short- eller mediumhaul. Varken i samband med måltider eller i övrigt. I det här fallet var det longhaul i SAS Plus där utrymmena ska räcka för alla i kabinen (givet att man inte har specifika behov eller är 2 m lång). Trots det kom det ett starkt önskemål om stolsnedfälldningen. Och egentligen handlade det inte ens om bristande utrymme, snarare att han inte kunde se film på Plus-skärmen som inte går att vinkla om inte han också fällde sin stol maximalt

 

[thh]

Ja, vad ska man säga. Rubriken som sådan påbjuder ju nästan konfrontation som lösning vid olika "dilemman". Och det sätter uppenbarligen sina spår även i självaste diskussionen.

Det finns en mycket enkel levnadsregel som jag försöker följa: "Bemöt andra så som du själv vill bli bemött." Det brukar fungera de allra flesta gånger.

Som med allt annat i livet så måste man ge och ta.

Problemet som du säkert kan märka är att det finns flera personer som förväntar sig att alla andra ska anpassa sig efter dem, inte fälla sätet för att de är för långa, inte fälla ner armstödet eftersom de är för feta, inte fälla sätet för att de vill leka med sina barn, se på tv eller vad som helst utan någon tanke på att det i förhand var ganska klart att inget av det skulle fungera.

I de situationerna tycker jag inte vi kan prata om att vi ska bemöta andra som jag vill bli bemött och låtsas att det betyder att jag ska sitta obekvämt för att någon annan inte varit beredd att planera sin resa och betala för de tjänster de behöver.

Nu flyger jag i och för sig nästan bara SAS och Norwegian short-haul och där finns det ingen poäng att fälla sätet under de 1h15min du är i luften, men på longhaul vill man ibland byta position.

 

[ResenärenLars]

Problemet som du säkert kan märka är att det finns flera personer som förväntar sig att alla andra ska anpassa sig efter dem, inte fälla sätet för att de är för långa, inte fälla ner armstödet eftersom de är för feta, inte fälla sätet för att de vill leka med sina barn, se på tv eller vad som helst utan någon tanke på att det i förhand var ganska klart att inget av det skulle fungera.

I de situationerna tycker jag inte vi kan prata om att vi ska bemöta andra som jag vill bli bemött och låtsas att det betyder att jag ska sitta obekvämt för att någon annan inte varit beredd att planera sin resa och betala för de tjänster de behöver.

Nu flyger jag i och för sig nästan bara SAS och Norwegian short-haul och där finns det ingen poäng att fälla sätet under de 1h15min du är i luften, men på longhaul vill man ibland byta position.

Så varför skulle inte det här vara en fråga om bemötande? Om jag hävdar min rätt i allt, så kommer jag att bli bemött på det sättet. Om jag istället med en mer ödmjuk framtoning resonerar med min medpassagerare så når vi säkert fram till en godtagbar lösning för oss båda. Det går inte att vandra genom livet och alltid hävda sin rätt i allt. I vissa fall får man acceptera kompromisser.

 

[Simon]

Minst sagt förvånad över många av inläggen i den här tråden, att så många såg på säteslutning som någon slags mänsklig rättighet. Tar ni också kontakt med personalen när ni löst biljett till tunnelbanan i rusningstrafik men inte erbjuds sittplats?

 

[Pho]

Problemet som du säkert kan märka är att det finns flera personer som förväntar sig att alla andra ska anpassa sig efter dem, inte fälla sätet för att de är för långa, inte fälla ner armstödet eftersom de är för feta, inte fälla sätet för att de vill leka med sina barn, se på tv eller vad som helst utan någon tanke på att det i förhand var ganska klart att inget av det skulle fungera.

I de situationerna tycker jag inte vi kan prata om att vi ska bemöta andra som jag vill bli bemött och låtsas att det betyder att jag ska sitta obekvämt för att någon annan inte varit beredd att planera sin resa och betala för de tjänster de behöver.

Men gäller det inte i lika hög grad den som vill fälla sätet? Om det nu är så viktigt att få fälla sätet till max, borde man kanske planerat sin resa och betalat för en plats som garanterar detta (business)?

Att resa i economy innebär att sitta tätt inpå andra människor och då måste man vara beredd att kompromissa och prata med varandra för att hitta en lösning som är acceptabel för alla inblandade. Det funkar lika uselt att hävda sin rätt att fälla sätet som man vill, liksom att hävda sin rätt att inte få ett säte fällt ner i ansiktet eller knäna...

 

[Homer]

Märkligt att ingen tagit upp det minst lika viktiga ämnet, delat armstöd!

 

[Timpa]

Om det inte är fullbelagt kan man ju möjligtvis fråga besättningen snällt om det går att byta plats. Förhoppningsvis blir alla nöjda då. Jag själv är av längre virke och vid ekonomiflygningar blir i regel jobbigt för knäna. Men samtidigt vet jag ju att ekonomiklass inte är byggt med långa personer i åtanke och det är bara att gilla läget.

Har endast vid ett tillfälle bett personen framför mig fälla upp stolen. Det var en bussresa i centralamerika. Mina knän slog i redan från början och personen försökte med våld luta stolen bakåt. Fysiskt omöjligt utan att knäcka mina lårben. Där fick vi båda bara gilla läget.

 

[martin.agren]

Flög ANA mellan Shanghai och Tokyo för en vecka sedan. Jag och min sambo satt i fönster- resp mittenplatsen på tre sätten. Gångplatsen lämnades tom, detta då på en flight som var nästintill fullt belagd. Förmodad seatblock som *A Gold. Femton minuter in i flighten bestämmer sig familjen som sitter i raden bakom att dumpa sina tjocka vinterjackor på den lediga stolen. Då de hade ett barn med sig (på egen stol) valde jag att inte säga till. Det är ingen lång flight heller, ca 3 tim. Jag undrar vad man ska acceptera eller inte vid sådana tillfällen. Seatblock är väl en förmån till mig som statusmedlem, och sätet ska ju inte användas som extra lagringsutrymme för raden bakom som då försämra (om än marginellt) min komfort. Samtidigt försöker jag vara hyfsat väluppfostrad och vill inte vara en jackass i onödan. Flygvärdinnorna gjorde inget då de trodde att de var min och sambons jackor. Vad hade ni gjort?

Satt i SAS Plus idag mellan Shanghai och Köpenhamn. Riktigt skön stol och bra lutning bakåt. Jag tänkte sova en kortare stund och lutade tillbaka maximalt, varpå en man som satt i raden bakom sa att maximal lutning går minsann inte, det förstör hans tv-tittande. Vi fick komma överens om att jag fick luta tillbaka lite mer än halvvägs. Denna gång valde jag att gå på med det också. Kanske lite mesigt, jag vet. Det är en 11 timmars flight på en köpt Plus-biljett. Jag känner nog att jag har rättighet till den maximala lutningen om jag så vill. Men då måste jag bråka lite med mannen bakom och förmodligen även involvera besättningen för att lösa dispyten. Vad hade ni gjort i detta läge?

Jag är intresserade av att höra från andra vana longhaulresenärer hur man bäst hanterar den här typen av situationer på ett snyggt och hövligt sätt.

Om ni har andra exempel på den här typen av inskränkningar till ombordsförmåner som man har rättighet till, får ni gärna skriva med dem också.

1: Eftersom platsen inte säkert var för dig finns väl inget direkt att klaga på beteendet från de andra, men skulle personligen inte lägga beslag på platser på en annan rad än den jag sitter på. Flygbolagen kanske skulle sätta dit en liten skylt liknande den de ibland sätter upp på intra-Europa-business, "Blocked for your comfort, *A Gold" eller liknande, då syns det att den är din och ingen annans.

2: Borde ju inte vara ett bekymmer att fälla i SAS Plus long haul. Hade andra platser funnits hade jag nog kallat på flygvärdinna och sagt att jag är sugen på att fälla ner sätet helt och att bakomvarande inte tycker att det är en bra idé och så får flygvärdinnan flytta på första frivilliga. Knivigare om det inte är görligt.