Thailand (icke-live)

[Jane Insane]

Eftersom vi flög in till Bangkok på eftermiddagen, och har avresa nästa förmiddag, så är det inte så mycket vits att åka in till stan för en kväll. Istället har vi bokat på flygplatshotellet som numera heter Hyatt Regency Suvarnabhumi. Det är alltså samma hotell som tidigare var ett Novotel, men detta är första gången jag bott där så jag kan inte uttala mig om hur mycket som ändrats efter varumärkesbytet (eller hur representativt det är för Hyatt-kedjan, för den kedjan är lite av ett svart hål i min resehistorik).

Hursomhelst, hotellet är helt sammanbundet med flygplatsen så man går inomhus hela vägen (på bottenvåningen, man går förbi Airport Link-stationen). Det är överraskande långt man får gå i långa och inte speciellt inspirerande gångar, men ändå ganska skönt att inte behöva ut någonting.

Väl framme, så är det ganska stort. Vi har bokat billigaste rummet på Hotels.com, men även detta är rejält tilltaget, med ett ordentligt badrum med både dusch och badkar, bra stort skrivbord, minibar, kassaskåp, allt det vanliga man förväntar sig. Det finns tre restauranger (kinesisk, japansk och thai) samt ett par barer (en sportbar och en lite mer elegant) och ett lite enklare café som är öppet 24/7.

USPen med detta hotell är att man kan checka in närsomhelst på dygnet, och sedan har man rummet i 24 timmar från incheckningstidpunkten. Så kommer man kl 6 på morgonen kan man gå direkt till rummet, som man då har till kl 6 dagen efter; checkar man in sent på kvällen behöver man inte stressa upp morgonen efter. Det är verkligen något fler hotell skulle kunna ta efter tycker jag (kanske inte för alla rum, eftersom det naturligtvis blir svårare att ha ett effektivt utnyttjande av rummen, men åtminstone som ett valbart alternativ vid bokning).

Vi passar på att ta ett kort bad i poolen, och här är det lite rejälare doningar än på Hilton Sukhumvit; kanske 20x40 (återigen, okalibrerat ögonmått) och 1,5m djupt, med en swim-up-poolbar.

Istället för att stressa in från stan tidigt som attan, och vara orolig för trafikstockning osv., kunde vi morgonen efter göra oss i ordning i lugn och ro. Istället för att vandra tillbaka till flygplatsen provade vi hotellets shuttle, som går var 10:e minut dygnet runt och då kom man fram direkt till international departures på 5 minuter. Vi var ensamma i minibussen när vi åkte.

Visst, en natt här kostar bra mycket mer än en natt på hotell inne i stan, men det är inte några absurda priser vi talar om (tror det var ca 2000 kr, och det hade jag en Hotels.com-rewardnatt som tog hand om) och man bor ju inte här längre än en natt, så jag kommer säkert göra om det här fler gånger.

 

[Jane Insane]

I väntan på vårt flyg så hade vi tillgång till Air France lounge, en ganska elegant lounge med lite blandade fåtöljer och små bås för två eller fyra, och några större barbord. Varm och kall mat, blandat asiatiskt och västerländskt, mycket pajer och bakelser, något över medel men inget exceptionellt som sticker ut. Det fanns inte så mycket på drycksidan, lite sprit, några flaskor vin (franska dock, så det var ju en bra början, inklusive en icke-champagne brut mousserande), men det här besöket var vid frukosttid så det är möjligt att det ställs fram mer senare.

Det finns duschar (som jag inte testade). När vi suttit en halvtimme så kom personalen ut med en välkomstdrink, någon form av juice av okänd härkomst. Lite miss med timeingen där kanske, men visst, trevligt.

Idag är loungen bara halvfull, men kanske finns det en viss risk att den blir trång vid andra tillfällen, för speciellt stor är den inte. Överlag skulle jag ge betyget en lounge det inte gör ont att spendera lite tid i (utan att för den skull vara någon speciell upplevelse som man söker ut).

Trots att det är halvfullt, har personalen tid att personligen informera var och en när det är dags att gå för att hinna i tid till sin gate för prioboarding. Fantastiskt vad som går att lösa när kostnaden för servicepersonal är mycket låg, och personaltätheten kan vara nästan oändligt hög... tidsuppskattningen stämde dessutom exakt, för vi kunde gå i princip rakt på genom gaten utan stopp.

 

[Jane Insane]

Äntligen. Till sist sitter man i en riktig long-haul businesstol igen. Det har varit alldeles för länge sedan senast. Pga orsaker (inte enbart svårigheten att boka Skyteam-rewards) så har det varit nästan två år sedan senast, det längsta uppehållet (Corona inräknat) sedan mina ögon öppnades för detta sätt att resa, för nästan 15 år sedan.

Det känns bara rätt. Det känns som hela min kropp omedelbart formar sig efter stolen och kabinen. Ja, jag sa kabinen - eller sviten, eller vad man vill kalla det.

Jag får erkänna att jag är lite överraskad. Jag har inte riktigt hängt med på rescensionerna av KLM Business Class, men jag har lite uppfattat det som att KLM är alliansens, eller åtminstone AFKLMs, fattiga släkting från landet. Något man kan flyga med för att positionera sig, men som man helst undviker om andra alternativ existerar.

Det är absolut INTE den känslan man får när man sätter sig i denna KLM 777-300ER, tvärtom, detta är en utmärkt, högmodern plats man får njuta av. Reverse herringbone är en utmärkt layout, där inga stolar är sämre pga man sitter ute mot gången (som med varannan rad SAS), och där två som reser tillsammans är riktade in mot varandra. Just detta med att resa tillsammans hjälps av att dividern mellan sätena är osedvanligt stor, och om man öppnar den blir det nästan som ett delat rum.

För rum, det är vad det är. Bort mot gången har man en "dörr" man drar igen, och plötsligt har man en "minisvit", iofs öppet uppe ovanför huvudet så att flygvärdinnorna kan luta sig in ovanifrån om det är något, men resten av passagerarna är man fullkomligt avskärmad från.

Allting är toppmodern, alla inställningsmöjligheter finns, stor IFE med ganska uppdaterade filmer, och utöver full uppsättning el- och USB-uttag (både A och C) så är det dessutom kompletterat med QI trådlös laddning.

Jag är kort och har inga direkta problem med det, men jag är ändå medveten om att "konen" som man sticker in benen i på ett SAS-flyg (m.fl.) begränsar rörelsefriheten; här är ytan betydligt större och luftigare. Rent hårdvarumässigt är det alltså en fullträff direkt; jag tror inte man kan komma mycket närmare First i någon C-klass. Avståndet mot mina låga förväntningar är enormt.

När man sitter och sippar på pre departure champagnen så är sinnet på absolut topp, det går inte att tänka sig hur det ska bli bättre än så här. Och sen får man väl i ärlighetens namn säga att resten också var downhill därefter.

Man får en amenity bag, som iofs innehåller det vanliga, men är en lite opraktisk påse istället för någon snygg liten necessär (lite som när SAS ett tag envisades på att använda skopåsar som amenity bags, men de var åtminstone stora nog för att kunna användas till syftet - KLMs vet jag inte vad man ska ha till).

Det finns wifi, men den är bara gratis för messaging, ska man kunna använda det för något riktigt kostar det 29 euro, så det skippar jag. Är ganska skönt att slippa höra från jobbet några timmar.

Omedelbart efter liftoff tar de upp beställningen för stora serveringen (som är lunch, lokal tid). Sedan lite nötter och drinkar, jag tar en "Very High Fashioned" som är deras signaturdrink, ska väl föreställa någon variant på en Old Fashioned, fast med eklagrad genever istället för bourbon. Den hade man kunnat leva utan.

Servicen är lite som SAS faktiskt, det är mest lite äldre damer som först kan uppfattas som ganska gruffa, men om man själv bjuder till lite så blir de hur trevliga som helst.

Maten och drycken, däremot... om stolen är bland den bästa man upplevt i C, så är nog maten bland den sämsta. Alltså inte så att det är någon oätbar katastrof, men det är bara ingenting som är speciellt gott, överlag väldigt smaklöst. Inte ser det så elegant ut heller, serverat på plastbricka... Vill man ha en öl så finns det två alternativ, Heineken och alkoholfri Heineken... kom igen, KLM, bättre kan ni!

Det finns med andra ord utmärkta möjligheter för Air France att sätta KLM på plats gällande mat och dryck, vilket jag hoppas få uppleva på nästa resa som går till Karibien om några månader...

Innan vi landar så delar man ut små porslinshus fyllda med genever, alla hus är olika. Jag förstår det som att det är en KLM-grej på longhaul, så man kan samla på sig ett gäng om man reser mycket, det blir lite som en Lufthansa-first-anka om man kan göra den jämförelsen.

Och kommer man resa mycket? Det beror väl på vilka prioriteringar man har - för mig är betyder stolen otroligt mycket mer än maten, så baserat på en enda observation (jag vet inte om KLM har flera olika inredningar och flygmodeller) så säger jag ovillkorligt JA, jag kommer absolut inte tveka en sekund att boka långa benet med KLM igen!

 

[Jane Insane]

Mellanlandning i Amsterdam, och vi tar oss till KLM Crown Lounge. Den är stor. Den ser ganska fin ut. Ärligt talat så är man lite slut i huvudet efter långresan, och väldigt oklar på vad man själv tycker att klockan är (i vilket fall som helst är det inte detsamma som vad klockan tycker själv), så vi orkade inte kolla så noga, men jag är säker att det finns otals med utförliga beskrivningar på forumet. Istället gick vi direkt en våning upp till baren, en stor sådan med bartender, en massa viner och cocktails på menyn, dock kostade de flesta (men inte alla) pengar.

Ett kort besök på toan, som luktar gammal, ingrodd urin, så just detta är tyvärr inte något som ARN har ensamrätt på. Sedan lite kaosartad passkontroll, och så får man springa ett mindre maraton för att nå sin gate, vid vilket "prioboarding" som mer liknar en kaosartad moshpit pågår. Hmm... skiner det igenom att jag inte riktigt är Schiphols största fan?

 

[Jane Insane]

Sista benet till ARN går med en KLM 737-800, som har blockat mittsäte i C (inget bord eller så, utan de är bara tomma). Bakom oss är det en gardin. I själva stolen finns en liten praktisk telefon/ipad-hållare i stolsrytten.

Det är ju bara helt normal shorthaul (om än med tomt mittsäte), men det känns som att man har oändligt med benutrymme när man vant sig med VietJet.

Man fick en liten box med mat, inte helt olika SAS gamla Plus-box, men om något ännu mer tveksamt innehåll. Så KLM fortsätter inte imponera på matsidan. Värst av allt är nog att man förväntas äta med träbestick. Nu var jag iofs allt annat än hungrig, så jag led ingen direkt skada.

Resan var schemalagd till 2 timmar, men det var definitivt ett pessimistiskt schema för trots att vi blev lite försenade vid avgång landade vi en bra bit före plan, resan tog bara 1h30.

På den där en och en halv timmen hinner man även med att komma ut med en kanelbulle. Apropå SAS svåra beslut om vilka linjer som är långa nog för att motivera en andra servering...

Kort och gott, som en feeder fungerar det utmärkt. Ät bara i loungen innan.

Väl framme kliver man av, och känner sig plötsligt väldigt desorienterad... var är vi egentligen? Allting är... lite fel, man känner igen sig men ändå inte. Det tar lite längre tid än jag riktigt vill erkänna (jag får skylla på att de flesta av hjärncellerna var bedövade av långa resan) innan jag kom ihåg att KLM trafikerar Terminal 2. Här har jag inte varit på år och dar. Jäkligt... knasigt helt enkelt.

 

[Jane Insane]

Och med det får jag avsluta min första reseskildring på BC. Om den kändes ostrukturerad och oplanerad så är det för att det var exakt vad den var, jag hade inga tankar på att skriva något förrän jag insåg att jag hamnat på första flighten med Norse och hade en chans att tillföra lite genuint ny information till forumet, och började knappa ihop något på mobilen. Sedan fick jag bara fortsätta, utan att riktigt veta vad jag ville ha sagt.

Men jag hoppas att någon fann den till en aning glädje eller nytta!

 

[Resenarengot]

Mellanlandning i Amsterdam, och vi tar oss till KLM Crown Lounge. Den är stor. Den ser ganska fin ut. Ärligt talat så är man lite slut i huvudet efter långresan, och väldigt oklar på vad man själv tycker att klockan är (i vilket fall som helst är det inte detsamma som vad klockan tycker själv), så vi orkade inte kolla så noga, men jag är säker att det finns otals med utförliga beskrivningar på forumet. Istället gick vi direkt en våning upp till baren, en stor sådan med bartender, en massa viner och cocktails på menyn, dock kostade de flesta (men inte alla) pengar.

Ett kort besök på toan, som luktar gammal, ingrodd urin, så just detta är tyvärr inte något som ARN har ensamrätt på. Sedan lite kaosartad passkontroll, och så får man springa ett mindre maraton för att nå sin gate, vid vilket "prioboarding" som mer liknar en kaosartad moshpit pågår. Hmm... skiner det igenom att jag inte riktigt är Schiphols största fan?

Tack för intressant resereport! Kom ni in i KLM crown lounge icke Schengen fast ni skulle vidare till Arn? Jag blev nekad där på hemvägen senast :-/

 

[Jane Insane]

Tack för intressant resereport! Kom ni in i KLM crown lounge icke Schengen fast ni skulle vidare till Arn? Jag blev nekad där på hemvägen senast :-/

Intressant, det var inga som helst problem, om jag minns rätt tror jag vi drog boardingkorten i en läsare bara och blev insläppta.

 

[Hubert]

Men jag hoppas att någon fann den till en aning glädje eller nytta!

Det gjorde jag! Tack för att du delar med dig!

 

[Mikeswede]

Tack !