Då avrundar vi detta avsnitt av "Sembl och Senator, ut på tur, aldrig sur..." Utmaningen är att jag nästan blev sur idag

... Men, så är livet ibland. Vinner några, och förlorar andra.
Gårdagen kan summeras med att jag kände mig mer som jag var i ett avsnitt av "Little Britain" (The computer says no) än att jag åkte med "Big British Airways". Den var nästan lite tyskt över det, ur ett processperspektiv. Här följs processen till punkt och prick. Men, jag fick det jag hade köpt så jag får skylla mig själv, och jag har tidigare fått min positiva kvot av hjälp från British Airways. Kanske det är mina höga förväntningar som är felet.
Mr. Murphy (kodas
@011430121 på binärt kodspråk) hängde med mig hela vägen hem. Allt avslutades med att jag inte fick gångplats, men fönsterplats 4F. Vid incheckning var plats 4E ledigt. Men nej, där kom en kvinna som absolut skulle jobba med Macen hela vägen till Arlanda.
Plats 4D eskorteras en mysig äldre dam av kabinpersonalen. Hon var mycket brittiskt talande, sådär TV-fint. Dock visar det sig vara en svensk kvinna med sin dotter på väg till Stockholm.
Jag fick precis plats till min iPad i händerna med armbågarna från flitiga jobbande på tangentbordet med den superviktiga presentationen på väg till Arlanda. När vi landar inser jag att den mysiga, äldre damen behöver rullstol. Den hårt arbetande kvinnan på 4E visar sin yoga-förmåga, och glider enkelt förbi damen. Jag inser att det är slutet.. så jag låter de andra 150 passagerna från denna A320 kliva av innan mig. Det känns som ett bra avslut på en kaosbetonad hemresa..
Summa summarum.. Väljer jag att boka såhär, så får jag också inse riskerna med det.. Gnäll aldrig om du får det du har köpt Senator

Samtidigt som jag håller på med detta inser jag att
@sembl njuter av PBR, grymma drinkar och en massiv varmkorv i USA.. Det kallas rättvisa...
Avsnitt II av denna dokusåpa börjar den 29:e juli..Men då blir det riktig "Ordnung muss sein".. Vi hörs då helt enkelt!