Matts Lindmark
Medlem
Jag är väl konstig för jag föraktar aldrig människor bara dess handlingar.
Tycker man en cigg på toan är värd förakt bör man nog se över sin egna inställning till saker och ting innan man tar till orden.
Du kör nog aldrig bil för fort antar jag ffa inte om du har passagerare i.
Om ciggen leder till en inställd flight och att jag når min destination en dag senare kommer jag i varje fall inte köpa en bukett rosor till den ansvarige. Leder den där ciggen till än större konsekvenser (t.ex att jag missar möten p.g.a att en person inte kunde låta bli att dra en rök) blir det ännu mindre rosor och desto mer "förakt".
Om en specifik människa skapar stora problem för andra människor i dess omgivning är det lite svårt att inte betrakta det som ett problem. Men det är klart, man kan ju applicera det mekanistiska tänkandet: "Ja, eftersom man inte bör bli arg på en motor som havererar skall man ju inte bli det på en människa som orsakar problem heller, det finns säkert någon bra förklaring till beteendet som friar". "Ja, p.g.a faktorerna X och Y kunde inte personen hålla sig under flighten och därför inträffade detta och därför skall man låta det passera med ett brett leende på läpparna".
Det finns en uppenbar fara i att relativisera och förklara allt och det är att det kan skapa uppfattningen att "anything goes" sålänge det finns en "förklaring". Då hamnar man snabbt i en slippery slope (även diverse grova handlingar kan nämligen förklaras).
Edit: Det fanns t.ex olika förklaringar till att Germanwings 9525 havererade och de kan man naturligtvis diskutera men att handlingen (låsa ute kaptenen, ställa in 100 fot på autopiloten och sedan flyga in i bergväggen) var högst olämplig och förkastlig ändras inte av detta. Inte ens den mest ömmande förklaringen om mentala problem och "han såg ingen annan utväg" etc gör det hela mindre förkastligt.
Men det är klart, man kan alltid applicera "man måste förstå-principen" - alltså att diverse handlingar blir mer "acceptabla" bara man räknar in faktorerna X och Y.
Likaså är "jag hörde en röst som sade dö, dö, dö så därför drog jag av gasen och reverserade motorerna så vi hamnade i Tokyo Bay" (vilket var orsaken till att en DC-8 hamnade där) absolut en förklaring men den gör ju inte agerandet mer "acceptabelt" även om det naturligtvis finns en skara "förstående". Dock uppstår ju frågan om det kanske inte även kan vara läge i att vara "förstående" och "visa empati" mot övriga passagerare och besättningsmedlemmar. I just detta fall försökte andrepiloten och F/E att återställa reverseringen och dra på gas för att undvika nedslaget vilket ledde till ett tumult då kaptenen kämpade emot. Deras insats gjorde dock att kraschen mildrades.
Det är fint att komma med olika ömmande förklaringar men det finns två sidor av myntet och orsakar man fara samt inställda flighter (eller t.o.m får maskinen att krascha genom att medvetet agera i sådant syfte) faller dessa på sin egen orimlighet även om det finns personer som ensidigt tar parti och gärna vill tala om "empati" och att man måste "visa förståelse".
Det finns även en ytterst irriterande variant och det är när man t.ex förväntas vara "förstående" inför problem orsakade av diverse ideologier, alltså att saker inte fungerar som de skall och den bakomliggande orsaken är t.ex politiska beslut som inte baserats på fakta utan teorier. I dessa lägen kommer gärna "man måste förstå-folket" in och gärna vill förklara att man inte kan begära funktion p.g.a ideologifaktor X och att bristande kvalitet och annat orsakade härav plötsligt blir "acceptabelt".
Just detta finns inte så mycket på just detta forum men järnvägs-Sverige lider av det, mycket förklaringar och "man måste förstå".
Ideologiska låsningar, alltså "lösning Y är bra och fungerar man kan inte implementeras eftersom vi idag har synsättet Z" följt av "man måste förstå" är verkligen något som leder till förakt.
Last edited: