SAS FORWARD ny plan för att rädda SAS (22/2 2022)

Det finns ju olika sätt att tolka det. Jag läser det som att deadline för processen att hitta nya investerare flyttats, dvs inte nödvändigtvis för att det inte finns några. Man kan vara i ett läge där det finns investerare men att det är så många detaljer och villkor som behöver redas ut innan totalen går att sy ihop.



Man kan så klart också vara i ett läge där alla tilltänkta investerare dragit sig ur. men som lekman tänker jag att en domstol inte förlänger processen om det inte finns rimlighet i att det faktiskt kommer att lyckas. Om man uppnår deadline och det inte finns några köpare är chansen att det finns köpare 100 dagar senare infinitesimal. Har lite svårt att tro att man då inte slutför konkursen.
 
Jag instämmer, en förlängning innebär med större sannolikhet att man lyckats övertyga en domare att det finns realistiska köparkandidater men behöver tid att pussla ihop det för alla parter.
 
En "killgissning" är att man har X-antalet investerare men behöver mer tid att förhandla fram ett ramverk och ägande % i det nya SAS.
 
Hachans skrev:Ska man tolka detta som att det inte finns någon som vill köpa SAS?Klicka för att utvidga...
Tänkte samma sak men ingen aning. Gick ju upp för Apollo att de inte kan bli majoritetsägare så undrar hur de ställer sig att vara fortsatt inblandade. Kanske det som strular
 
Ofta får inte potentiella köpare gå ihop med varandra för lägga gemensamt bud utan säljaren / målbolagets samtycke för att bibehålla konkurrensen mellan köpare. Nu när den tilltänkta köparen inte kan äga en majoritet i bolaget så kan det ju nu pågå diskussioner om att gå ihop med någon annan sponsor.
 
igelkotten skrev:Ofta får inte potentiella köpare gå ihop med varandra för lägga gemensamt bud utan säljaren / målbolagets samtycke för att bibehålla konkurrensen mellan köpare. Nu när den tilltänkta köparen inte kan äga en majoritet i bolaget så kan det ju nu pågå diskussioner om att gå ihop med någon annan sponsor.Klicka för att utvidga...
Helt klart, det är bara att ponera tex att danska staten vill ha 30%, Apollo Invest 49,9 och en 3e och ev 4e part vill ha mer än 20%.

Dessutom vill de ha inflytande hur nya SAS skall se ut och drivas..plus vem är långsiktig ägare eller vem är där för en kortsiktig profit.

Jag är inte säker att det kommer räcka med 100 extra dagar då t ex flygbranschen är under återhämtning och många flygbolag nu gör all time high i profit.
 
Intressant att dom flesta verkar tro att det finns flera köpare till ett så skuldtyngt bolag. Jag tror snarare att det finns 2-3 kandidater (appollo med räknad men inte Danska staten) men ingen är beredd att slanta upp tillräckligt för att SAS ledning skall se det som realistiskt att rädda SAS. Man hoppas nu att ytterliggare tid skall kunna övertyga budgivarna att de måste punga ut med mera pengar.



OBS min "killgissning" Är dock mycket oroad att SAS kommer inte att överleva detta.
 
Om vi är inne på att gissa friskt, kan det ju vara så att SAS nu räknar med att de ekonomiska månadssiffrorna kommer att visa en liten vinst i några månader till (innan det går tillbaka till förlust under vinterns lågtrafik), och att detta kan öka intresset hos investerare om SAS får möjlighet att visa upp några plus-månader till. Däremot kan det vara så att kvartalsresultatet för Q3 (maj-juli) fortfarande landar på minus, för att vinsten i juni och juli inte väger upp förlusten i maj, d.v.s. kvartalsrapporten 1 sep kanske inte räcker som underlag för alla "kandidater".



Sedan har jag inte blivit riktigt klok på om man ska förvänta sig att även en hyggligt lyckad överenskommelse med fordringsägarna kan innebära att ett ny omgång leasade flygplan lämnar SAS-flottan?
 
Men är det inte så att alla fordringsägare får aktier i "nya SAS"? Tanken är väl att skulder omvandlas till aktier i bolaget OCH att man ska ta in nytt kapital. Så om jag förstått det hela rätt så måste man komma överens i två steg, först med fordingsägarna och sedan med investerare. Detta kan säkert vara samma i vissa fall (Danska staten, Apollo) men i vissa fall så är man kanske bara det ena eller det andra (Svenska staten som fordringsägare). Vissa fordringsägare vill kanske behålla de aktier man får, medan andra vill omvandla dem till pengar direkt. Det är klart att det är en komplex process. Jag tror precis som andra i tråden att domstolen inte hade beviljat en förlängning om det inte funnits intressenter att ta över ägandet i SAS. Men att det behövs tid för att få ihop alla delar.
 
ResenärenLars skrev:Men är det inte så att alla fordringsägare får aktier i "nya SAS"? Tanken är väl att skulder omvandlas till aktier i bolaget OCH att man ska ta in nytt kapital. Så om jag förstått det hela rätt så måste man komma överens i två steg, först med fordingsägarna och sedan med investerare. Detta kan säkert vara samma i vissa fall (Danska staten, Apollo) men i vissa fall så är man kanske bara det ena eller det andra (Svenska staten som fordringsägare). Vissa fordringsägare vill kanske behålla de aktier man får, medan andra vill omvandla dem till pengar direkt. Det är klart att det är en komplex process. Jag tror precis som andra i tråden att domstolen inte hade beviljat en förlängning om det inte funnits intressenter att ta över ägandet i SAS. Men att det behövs tid för att få ihop alla delar.Klicka för att utvidga...
Det är väl vad SAS hade hoppats på, kanske som en from förhoppning, men så vitt jag förstår inget som man kan tvinga fordringsägarna till i en rekonstruktion. Det normala vid en rekonstruktion är väl att man förhandlar om en "haircut" på lån, alltså en procentuell nedskrivning, som möjligen kan påtvingas vissa låntagare. (Incitamentet är att "haircuten" blir mindre vid en rekonstruktion än vid en konkurs.) De lån som i första hand kan omvandlas till aktier är nog dels DIP-lånet från Apollo och dels de s.k. hybridinstrument (lån/obligationer som är "nästan aktier" vad gäller prioritet att få betalt) som var hur en stor del av statsstödet under 2020 betalades ut - även stödet från Norge. Fast då har vi den lilla komplikationen att villkoren för de lånen nyligen har förklarats vara otillåtet statsstöd (en dom som fortfarande kan överklagas) vilket förmodligen komplicerar diskussionen med EU-kommissionen om dessa lån kan omvandlas till aktier. Hade det inte varit för detta skulle förmodligen svenska och norska staten konvertera sina hybridinstrument till aktier och sedan sälja sina aktier (förmodligen men viss förlust) till danska staten (eller någon annan), som en del av en "paketöverenskommelse".

Leasingföretag har nog (beroende på hur avtalen är skrivna, vilket inte är offentligt) alltid möjligheten att ta sina flygplan och säga "ajöss" snarare än att acceptera att få mindre betalningar på avtalen eller att lämna över flygplanen till SAS och få "monopolpengar" tillbaka i form av aktier.
 
Mikeswede skrev:Intressant att dom flesta verkar tro att det finns flera köpare till ett så skuldtyngt bolag. Jag tror snarare att det finns 2-3 kandidater (appollo med räknad men inte Danska staten) men ingen är beredd att slanta upp tillräckligt för att SAS ledning skall se det som realistiskt att rädda SAS. Man hoppas nu att ytterliggare tid skall kunna övertyga budgivarna att de måste punga ut med mera pengar.OBS min "killgissning" Är dock mycket oroad att SAS kommer inte att överleva detta.Klicka för att utvidga...
Är inte poängen med en rekonstruktion att det inte ska vara ett så skuldtyngt bolag som går ut ur rekonstruktionen? Annars är det väl ingen vits med processen öht?
 
SAS finns inte kvar efter nyår. Dags att börja inse det, hur mycket man ogärna vill det.
 
Debt to Equity. Den magiska formeln som kan rädda vilket skuldtyngt projekt eller bolag som helst (nästan...).



Med kniven mot strupen och risk för att skuldsedlarna blir värda nada i en riktig konkurs så väljer långivarna (läs: tillräckligt många av långivarna) till slut att acceptera konverteringen till aktier. Alla räddar ansiktet lite grann och kan slappna av i några år till.



Anko har ju redan sagt att det är planen.



Men det går inte att på första mötet med långivarna säga: "Jo, vårt bolag går lite dåligt som ni kanske hört. Vi tänkte att ni skulle omvandla all skuld till aktier, how about that? Och så kör vi på som vanligt sen".



En debt-to-equity-föreställning har många akter. Och det måste se ut som att huvudpersonen ska dö i slutet av varje akt. Helst även i sista akten, ridån faller (eller eftertexterna rullar) och smäktande stråkar spelar ledmotivet i moll.



Men.



Vad händer.



Salongen tänds inte upp.



Publiken inser att föreställningen inte är slut.



Ridån åker upp. På scenen står enbart ett bord och två stolar. Anko sitter till höger. Till vänster sitter långivarnas chefsförhandlare. Chefsförhandlaren drar en djup suck, tar fram sin reservoarpenna från innerfickan i kavajen och skriver på debt-to-equity-avtalet.



Anko vänder sig mot publiken, blinkar med ena ögat och säger "vad var det jag sade?".



Ridån går ner. Salongen tänds upp.



Till nästa gång.
 
hco skrev:Debt to Equity. Den magiska formeln som kan rädda vilket skuldtyngt projekt eller bolag som helst (nästan...).Med kniven mot strupen och risk för att skuldsedlarna blir värda nada i en riktig konkurs så väljer långivarna (läs: tillräckligt många av långivarna) till slut att acceptera konverteringen till aktier. Alla räddar ansiktet lite grann och kan slappna av i några år till.Anko har ju redan sagt att det är planen.Men det går inte att på första mötet med långivarna säga: "Jo, vårt bolag går lite dåligt som ni kanske hört. Vi tänkte att ni skulle omvandla all skuld till aktier, how about that? Och så kör vi på som vanligt sen".En debt-to-equity-föreställning harmångaakter. Och detmåstese ut som att huvudpersonen ska dö i slutet av varje akt. Helst även i sista akten, ridån faller (eller eftertexterna rullar) och smäktande stråkar spelar ledmotivet i moll.Men.Vad händer.Salongen tänds inte upp.Publiken inser att föreställningen inte är slut.Ridån åker upp. På scenen står enbart ett bord och två stolar. Anko sitter till höger. Till vänster sitter långivarnas chefsförhandlare. Chefsförhandlaren drar en djup suck, tar fram sin reservoarpenna från innerfickan i kavajen och skriver på debt-to-equity-avtalet.Anko vänder sig mot publiken, blinkar med ena ögat och säger "vad var det jag sade?".Ridån går ner. Salongen tänds upp.Till nästa gång.Klicka för att utvidga...
Iof detta har redan hänt med SAS flera ggr, men då i förhandlingar med facket. Och långivare och andra är nog mer seriösa än facket tror jag //emoji.tapatalk-cdn.com/emoji41.png
 
hco skrev:En debt-to-equity-föreställning harmångaakter. Och detmåstese ut som att huvudpersonen ska dö i slutet av varje akt.Klicka för att utvidga...
fast bara nästan - för det sitter alltid några och funderar på om de inte kan köpa grisen billigare av änkan.



Så risken att SAS överlever måste också finnas med i varje akt, annars sitter kanske nyckel-investeraren och väntar.
 
intuition skrev:fast bara nästan - för det sitter alltid några och funderar på om de inte kan köpa grisen billigare av änkan.Klicka för att utvidga...


En bra indikation kan ju vara hur leasingbolagen agerat hittills. Hur har det gått för SAS att omförhandla avtalen?
 
011430121 skrev:Vad har du för grund att skriva så.Är såååå trött på dina grundlösa påstående om SASKlicka för att utvidga...


Snillen spekulerar kanske men spelar det någon roll för någon som inte är anställd i firman?



Ryanair kommer ta över rutterna till de nordiska huvudstäderna och andra eventuellt lönsamma rutter på nolltid så för dig kommer inte mycket förändras.
 
Fredrik skrev:Snillen spekulerar kanske men spelar det någon roll för någon som inte är anställd i firman?Ryanair kommer ta över rutterna till de nordiska huvudstäderna och andra eventuellt lönsamma rutter på nolltid så för dig kommer inte mycket förändras.Klicka för att utvidga...


Nu förstår jag inte riktigt…. SAS och lönsamma linjer????
 
Back
Top