Lite långsam respons på denna tråd så jag lyfter upp den lite i rampljuset.
Status just nu är att MC-21-300 genomfört sex provflygningar och nu varit uppe på marschhöjd och flugit med alla klaffinställningar från helt infällt till full landningskonfiguration och haft ställen infällda (detta skedde vid flygning nummer fyra).
Nu väntar ungefär 24 fler flygningar i Irkutsk innan det blir ferry till Zhukovsky och Gromov Flight Research Institute där resterande certifieringsprov kommer att ske. Prototypen som flyger nu har det lite udda regnumret RA-73051 (man kunde vänta sig RA-21001 eller 73001). Prototyp nummer två genomgår statiska tester och tillverkning pågår av nummer tre och fyra (flygande prototyper).
Aviadvigatel PD-14 som är alternativ motor till Pratt & Whitney PW1400G-JM (Japanese Aero Engines-MTU) är också under fullskalig utprovning och har flugit ett flertal gånger med Il-76LL nu inklusive i alla farter (upp till marschfart). Det har fungerat bra. Planer finns att remotorisera RA-73051 med PD-14 när man avslutat inledande tester med PW1400G-JM.
Igår kom även rapporter om att det blir nya AC-packar till maskinen från Safran. Det ursprungliga kontraktet på utrustningen gick till NPO Nauka men de lyckades inte hålla vikten och driftskostnaderna på önskad nivå så nu blir det Safran med Teploomenik som integratör.
Vad jag däremot är lite osäker på är om RA-73051 har en APS3200-APU eller en Aerosila TA-18-200MS (det har ju talats om att byta till den sistnämnda som är en MC-21-anpassad version av den helt nykonstruerade TA-18-200 som installerats i Tu-204SM).
Avioniken består av en kombination av KRET-utrustning (Radio Electronics Concern) och Rockwell-Collins. Det finns ju en hel del nyutvecklad KRET-utrustning till maskinen.
Sidesticksen är intressant eftersom MC-21 är världens första trafikflygplan med aktiva sidesticks och de är franskutvecklade från UTC. Skillnaden på dessa och Airbus variant är att dessa dels har artificiell känsla och att de rör sig i tandem (som yoken i en Boeing) och att de har load sensing-funktion, d.v.s att piloten kan reglera rollrate etc genom att använda olika grad av tryck men även att högre belastningar också innebär ökat motstånd i sticken. D.v.s att vill man rolla brant etc får man använda större kraft (ungefär som Boeings princip även om de har yoke).
Styrsystemets kontrollagar påminner om Airbus grundprinciper fast med inslag av Boeing-filosofi. Throttlarna är backdrivna som i Boeing, d.v.s de rör sig när autothrotteln reglerar pådraget.
MC-21 är också världens första trafikflygplan med en CFRP-vinge som tillverkats utan autoklav. Det är alltså en ny tillverkningsmetod som är effektiv och även har positiva egenskaper vad det gäller profil etc. "Vacuum Infusion" kallas processen.
Kabinen är marknadens bredaste för en narrowbody och är utformad på så vis att man kan passera serveringsvagnen. Tryckhöjden motsvarar en Boeing 787, d.v.s 6000 fot på marschhöjd.
Det finns två versioner under utveckling, MC-21-200 för ungefär 150 passagerare samt den nu flygande MC-21-300 för 180 (nominellt) men som med slimline-säten kan ta 211.
Projektet har rullat under ett flertal år eftersom det kan härledas till Yak-42M (en kraftigt moderniserad Yak-42 som fått nya superkritiska vingar, FBW etc) och som slopades till förmån för blankt papper med Yak-242 med två Aviadvigatel PS-90A12. Denna maskin kom sedan inte i luften p.g.a "Jeltsin-effekten" men återupplivades runt 2002-2003 som MC-21 (Magistralnyi Samyolot 21 veka). Detta första utkast var i princip en Yak-242 med antingen CFM56, IAE V2500, PS-12, D-436TX eller TRDD-2005-motorer (dessa alternativ studerades) och uppgraderad avionik men ersattes ganska snart med en helt nykonstruerad maskin med CFRP-vingar och Pratt & Whitney PurePower PW1400G-JM samt PD-14 (som är en helt nykonstruerad motor även om den började sina dagar som en derated PS-90A kallad PS-90A12).
Jag skulle misstänka att MC-21 kommer att heta Yak-242 i typcertifikatet på samma vis som Sukhoi SuperJet 100-95 heter RRJ-95B trots att det sagts att inget namnbyte kommer att ske.
Yak-242 är dock logiskt eftersom det är en Yakovlev-konstruktion och namnet MC-21 kom till när projektet återupplivades och Ilyushin kom ombord (de ville inte riktigt arbeta med en Yak antar jag). MC-21 är för mig mer ett marknadsföringsnamn som dock är ganska praktiskt eftersom det bl.a. skrivs ut som "More Clever solutions" och "More passenger Care".
Dock är jag tämligen säker på att typcertifikatet kommer att säga "Yak-242-200" och "Yak-242-300". RA-73051 heter förövrigt A. S. Yakovlev just för att påminna om designbyrån.
Vad som kan konstateras idag är att MC-21 är marknadens mest avancerade och effektiva narrowbody eftersom det är den enda maskin i det segmentet som fullt ut använder den modernaste teknologin. Bombardier CSeries ligger nära men är inte riktigt lika avancerad.
En annan nyhet är att UAC planerar en intern omorganisering och att det i praktiken kommer att lyfta in MC-21 under SCAC (Sukhoi Civil Aircraft) som blir den nya civila divisionen.
En hybrid mellan MC-21 och SSJ100 är också på G i form av SSJ130NG som ersatt den minsta MC-21-100 (den versionen fanns med först eftersom original-Yak-242 planerades för 130-180 passagerare). SSJ130NG är en förlängd SSJ100 som fått en nedskalad MC-21-vinge och motorer av typ Aviadvigatel PD-10.
Det har även funnits vissa planer på en MC-21-400 som skulle bli lika lång som Tu-204/Tu-214 men marknaden för så stora narrowbodies har minskat, delvis i.o.m slimlinestolarna som gör att man kan ta in 211 passagerare i MC-21-300 (därmed är behovet av -400 minskat eftersom den var avsedd för 210). Dock finns modeller av den, försedda med winglets.
Skulle det dyka upp beställningar kan -400 levereras men jag tror att framtiden kommer att bli att narrowbodies ligger runt 199 stolar (bemanningsgränsen eftersom det finns en liten skiljelinje ifråga om antalet flygvärdinnor man behöver där) och att segmentet 200-280 i ekonomiklass snarare övertas av små "bussar" med sju säten i bredd och högeffektiva motorer. Problemet med långa boardingtider blir uppenbara när man börjar förlänga en narrowbody för mycket och det är där som jag starkt misstänker att det blir ändring.
För egen del ser jag fram emot att flyga MC-21 då den ger mycket hög komfort. Att det är förstklassig teknologi gör också sitt till.
