Japp, typo*

. Utfört rätt många av dessa analyser, och det är alltid två sidor (för privat och offentlig sektor). Oftast är båda sidorna respresenterade av industrin men där vissa menar att de ändå hade sålt trots högre krona och därför nu gått misste om intäkter. Statistiskt (längre än typ 2-3 bokslut) och på några tusen organisationsnummer så finns det ingenting som talar för att det vore gynnsamt på en aggregerad nivå.
Att de använder begreppet "inte långsiktigt bra" är ett rätt uppenbart argument från intervjuobjekten då det oftast också innebär låg inflation (ena eller andra är inte riktigt sant, men de brukar inte sammanfalla). Utvecklingsländer vill t.e.x. inte ha låg inflation då det också är ett mätetal på hur utvecklingen i landet går (socialstrukturellt som effekt av ekonomisk tillväxt). Det är bara så att länder som "från början" har det bra har råd att ha låg inflation lite längre än andra.
Vore ju såklart toppen om vi kunnat hålla inflation och räntor mer i perfekt balans, men pendeln brukar slå åt ena eller andra hållet. Valutan är ju ett symtom som verkar följa den ena eller andra vägen, men det verkar oerhört komplext att analysera exakt hur (många teorier och matematiska modeller finns).
Det är lätt för de stora företagen, när de säljer mycket (som fram till säg 2003 och nu när kronan är gynnsamt låg) att tro att omvärlden stått still sedan och att det fortfarande vore lika lätt att sälja trots en högre valutakurs. Eller att Volvo helt plötsligt har blivit trendigt, backade av kinesiska pengar, och tror att deras kortsiktiga lycka också skulle vara Sveriges. De har rätt i det att fordonsindustrin, som är en stor kaka av ekonomin, skulle lyfta Sverige så länge Volvo går bra (och de gör de säkert även med 8% bättre kronkurs).
Om man tar energibranschen som exempel, vilket kanske är den största exportmotorn i svensk ekonomi (då ABB mfl räknas in i analyserna) så har man under 10 år bytt iprincip 30% av organisationsumren men anställningstal och ekonomi för branschen har varit konstant inom mindre än 1% (den senare siffran är inflationsjusterad). Det enda som har ökat är exportsiffrorna, och de har skett i takt med kronkursens devalvering. Inte ensamt beroende av, men tydligt är det de sista 2-3 åren av 10 som ökningen skett.
När detta vänder, vilket de brukar göra för alla, så vänder hela fordonsindustrin neråt oavsett kronkursen. Detta är såklart baksidan av ekonomier , som den svenska, som är av sk. "timglasmodell"....några enskilt stora företag och massor med riktigt små. Svänger en så drar de med sig alla underleverantörer.
Det mest ekonomiskt gynnsamma är att det går halvbra för flera branscher över tid, än att ekonomin fluktuerar beroende på 10 bolags upp-/nedgång. En sak vi kan vara säkra på är att svenska "storföretag" fortsatt är så små och kan köpas upp, eller av sina internationella moderbolag (som de flesta har) kan få en ny funktion. Att de därefter bemannar upp händer, men oftast händer det inte.
Snarare bildas nya småbolag av de som tvingas från sina arbeten. Små bolag som tillsammans exporterar en substaniell mängd, är mindre intressanta för uppköp och utlandsflytt, och betalar bra med skatt.