trekker
Medlem
Hur far man 40+40+40+40 mellan ARN och MAN? Har jag missat nagot?
Jorden runt med Agehall 2015 - Häng med!
- Thread starter agehall
- Startdatum
agehall
Medlem
ARN-LHR-MAN T/R = 4 segment. CE = 40TP/segment. 4x40 = 40+40+40+40 = 160...
trekker
Medlem
Har dom andrat hur mycket man far for Business UK biljetter? Jag brukade bara fa 20 pa dessa - men har som sagt inte flygit BA sedan i mars.
agehall
Medlem
Hmm, du har nog rätt - de dolde sig i en rad högre upp som jag inte såg. Finns uppenbarligen förbättringspotential i earnings tabellen FT upprätthåller...
Isåfall rekommenderar vi ABZ via alla tillåtna flygplatser...
trekker
Medlem
Annars funkar val alltid en HEL-LHR I CE, den ger ju 160TP och kostar inte speciellt mycket.
agehall
Medlem
Jaha, så var det då dags för den sista delen i själva reserapporteringen. Vi ligger lite efter själva resan, men snart kommer vi ikapp!
Lördag - början på slutet
Vaknade rätt sent för att vara på västkusten i USA. Vid det här laget har jag nog ingen känsla för tidszoner alls. Började dagen med lite jobb - var tvungen att kontrollera att data flyttats mellan ett par servrar hos en kund under natten - och drog sedan på mig lite kläder för att gå och äta frukost.
Loungen på Hilton LAX är visserligen trevlig, men tyvärr alltid överfull under frukost. Jag hade tur och fick ett bra bord med utsikt över flygplatsen. Det var lite lugnare än sist jag var där, men även om det var lördag morgon var det ganska fullt - jag begriper inte riktigt varför de har så få sittplatser i förhållande till hur många de släpper in.
Jag hade hitintills inte riktigt brytt mig om vilka lounger jag skulle ha tillgång till på LAX, så jag tog tillfället i akt att kolla upp vad som fanns. Insåg att det fanns en business lounge som faktiskt såg riktigt bra ut och att Qantas även hade en förstaklass lounge som skulle gå att ta sig till. Från början hade jag nog inte tänkt åka ut till flygplatsen jättetidigt, men nu kändes det faktiskt som ett bra alternativ. Så efter en lång frukost gick jag ner till mitt rum igen, läste ikapp lite på BC, packade ihop mina prylar och gick ner till receptionen för att checka ut.
Redan kvällen innan hade jag försökt ta reda på när hotellets shuttle gick till LAX, men det fanns inget solklart svar. "Ungefär var 20-30e minut" fick jag veta. "Bara att komma ner och vänta lite...". Sådana svar gör mig alltid lite orolig. Strulpotentialen blir onödigt stor.
När jag kom ut till entrén så inser jag även problemet. Det är en låååång kö med folk som ska med shuttlen och den buss som står där kommer aldrig att få plats med allihop. Eftersom jag var ute i god tid så var det ju bara att glatt ställa sig där och vänta.
Som tur var, så dök det upp en buss till precis som den första åkte och genom att även fylla denna till bredden så fick alla plats. Hilton LAX ligger inte speciellt långt från terminalerna, men jag kan lova att det känns som en evighet när man sitter på en fullsmockat hotellshuttle...
Jag blev avsläppt mitt framför Tom Bradley International terminalen på LAX och klev glatt in för att hitta incheckningen. Som vanligt så letar man åt alla håll och hinner bli smått frustrerad över att de inte skyltat för British Airways innan man inser att man står rakt under skylten och därför inte ser den. Kön till Club World och Economy-incheckningen ringlade redan långa och dolde även merparten av skyltarna där, varför det var ännu svårare att se var man skulle checka in. Till min förvåning var dock kön till First-incheckningen tom, så jag klev in där och väntade på att de skulle öppna. Strax därpå kom en man förbi och förklarade att de skulle komma ut om ungefär 5 minuter.
På schemat idag stod BA282, dvs A380 LAX-LHR, i förstaklass på schemat. Jag blev snabbt incheckad och fick utan problem ett boardingkort även för LHR-ARN som var på en separat bokning. Fick lite instruktioner för hur jag skulle ta mig till Qantas lounge och började därefter gå mot säkerhetskontrollen.
Säkerhetskontrollen på LAX var en fröjd jämfört med det jag upplevde på JFK dagen innan. Det var i princip ingen kö alls och massor av stationer öppna. I princip bara att kliva fram och lasta upp sina saker.
Jag bestämde mig för att börja med Qantas loungen och se ifall jag senare kände för att gå över till businessloungen.
Skulle säga att Qantas-loungen är en rätt typisk QF-lounge. Den har ljusbeige inredning och är lite halvmörk, men på ett trevligt sätt. Kändes ganska öppen och även rätt folktom. Misstänker att det ser annorlunda ut innan Qantas-flygen till Australien avgår... Det finns en stor bar där man även kan sitta och äta samt en a la carte-resturang.
Bilder från Qantas First Lounge på LAX
Jag slog mig ner i en fåtölj och plockade upp datorn. Innan jag hade hunnit logga in, så kommer en kypare fram och frågar ifall jag önskar något att dricka eller äta. Jag nöjde mig med en meny eftersom jag ändå tänkt gå på lite upptäcksfärd strax och då även passera baren.
När det var dags att äta så gick jag bort till restaurangen och satte mig där istället. Kändes bättre att äta vid ett riktigt bord än att sitta i soffan. Det fick bli en biff till lunch och den var riktigt bra! Till det hela blev det även ett par glas champagne. Till efterrätt blev det lite glass med färska bär samt ett glas isvin. (Heter det "isvin" på svenska?)
När jag kom in i loungen hade jag blivit informerad om att de skulle göra boardingutrop för min flight, men jag bestämde mig att gå strax innan. Vår gate skulle ligga en bit bort så jag tänkte att det var lika bra att börja gå tidigt.
När jag kommer ner i terminalen och viker av åt vänster för att börja gå ut i den vinge där vår gate skulle ligga så ser jag en BA-skylt i gaten som ligger precis bredvid. "Konstigt" tänkte jag - "det går ju bara en BA flight vid den här tiden". Tar några steg till innan jag bestämmer mig för att undersöka vad som hänt. Det visar sig givetvis att min flight bytt gate... Tur man inte hade för bråttom, för då hade jag nog bara rusat förbi.
Som vanligt med BA longhaul är det mer eller mindre kaos vid boarding. Alla har priority boarding och det är tjurrusning när det börjar. Jag kom ombord hyfsat kvickt och vek ner i den första jetbryggan som leder ner till 1L på main deck. BA har, likt MH, sin förstaklass på main deck istället för upper deck. Det är lite trist, men så är det. Den största nackdelen är helt klart att toaletterna där nere är pyttesmå jämfört med de där uppe.
Jag hade 1A, vilket är en väldigt privat svit ombord på A380. Rad 1 har bara två säten, ett på vardera sida av trappan upp till övre däck, så det enda man ser när man tittar ut, är skåpen där crew har sina prylar. Just detta, dvs skåpen, är lite störigt, för det tenderar att vara en hel del spring där.
Mina förväntningar på BA var inte speciellt höga. Hade min AA flight dagen innan varit lite bättre så hade jag lätt förväntat mig att den upplevelsen skulle varit bättre än BA first. Jag har dock hört en hel del bra saker om förstaklass på A380 och jag måste väl erkänna att jag hade lite förväntningar iaf.
I dörren hälsades jag välkommen av två flygvärdinnor och den ena visade mig vägen till min stol. I BA first så kan det behövas - de kör ju med 14 säten i first, vilket kan kännas som väldigt mycket! Tur det blir något färre på 787-9 när den tas i drift. Jag fick veta att det skulle finnas vatten och ett ammenity kit i stolen men jag hörde inte riktigt var så jag satte mig och började kika runt. Efter ett tag var jag rätt säker på att jag letat överallt och inte kunde hitta något, så jag frågade lite försiktigt om var vattnet skulle vara. Det visade sig att det givetvis inte fanns varken vatten eller ammenity kit på min plats... Mina förväntningar på BA first började förverkligas...
Detta problem åtgärdades dock snabbt och det serverades även lite champagne ganska omgående. Det är ju alltid lite plåster på såren... Lagom till push back kommer den andra flygvärdinnan (Nancy) med en flaska LPGS och undrar ifall jag kan tänka mig lite "av den andra champagnen" som de egentligen inte ska servera innan de är uppe i luften. Jag var inte svårövertalad... Av någon anledning började vi prata lite om allt möjligt och hon blev kvar hos mig en bra stund. Det skulle visa sig att det var hon som ansvarade för min plats och vi kom riktigt bra överens. Nancy passade även på att fråga hur mitt efternamn skulle uttalas på svenska. Hennes gissning var i princip spot on vilket jag tyckte var lite imponerande. Det visade sig dock att hon egentligen var från Holland, vilket förklarade en hel del. Holländska och Svenska har en hel del gemensamt i språket och har man lite talang för språk så kan man nog ganska enkelt som holländare förstå sig på svenskt uttal.
Under tiden vi taxade ut såg jag även hur pursern ombord sprang runt till några personer och hälsade på dem, allt enligt hans iPad. Dock kom han inte förbi hos mig.
En av de saker jag hört en massa om vad gäller BAs A380, är deras avsmakningsmeny som serveras i förstaklass. Den finns bara på A380 och kändes därför som ett självklart val. Efter lite övervägande så valde jag även bort LPGS till förmån för de viner de rekommenderade till varje rätt.
Avsmakningsmenyn var faktiskt riktigt bra. Inte bra nog för en stjärna, men för att vara något som serveras ombord på ett flygplan så var det inte dåligt på något sätt. Jag tyckte även att man lyckats bra med att matcha viner till maten och det enda problemet är ju att det blir ganska mycket vin i förhållande till mat om man ska äta fem rätter med vin till, framförallt när de slår fulla glas hela tiden.
Bilder från matserveringen på BA A380 i förstaklass
Jag bestämde mig för att hoppa över den sista rätten då jag dels började bli mätt och den dels var ost-baserad. Istället bad jag att få en whisky och en Bailey's on the rocks. För att portionera i vatten i min whisky bad jag även om att få ett sugrör, vilket visade sig problematiskt. Nancy kom tillbaka en stund senare och förklarade att hon letat i alla kabiner men att de inte hade några sugrör ombord. Som tur var så var hon kreativ och hade med sig en tesked istället. Kanske inte lika exakt, men det duger bra.
Nancy var hela tiden helt rätt i service-nivån och tittade till mig med jämna mellanrum för att säkerställa att jag hade allt jag behövde. Ungefär en timme efter middagen var det dags att sova, så jag ringde på min call button och strax därpå dök Nancy upp. Förklarade att jag var redo att sova och hon började bädda medan jag gick på toaletten. När jag kom tillbaka var min säng färdigbäddad och jag kröp ner. Tror inte jag hann mer än lägga ner huvudet på kudden innan jag sov som en stock. Vaknade inte förens kaptenen annonserade att vi började närma oss LHR och skulle landa om ca 1h.
Yrvaket satte jag mig upp i sängen och försökte orientera mig och bestämma mig för vilken tidszon jag var i. Nancy var nästan omedelbart där och frågade ifall jag ville ha en snabb frukost innan vi skulle landa. Eftersom jag hade hela dagen på LHR och inte kände mig speciellt hungrig, så nöjde jag mig med lite apelsinjuice som omgående serverades.
Jag lät Nancy bädda undan sängen och under tiden pratade vi lite om allt möjligt. Hon frågade ifall jag skulle vidare från London och jag förklarade att jag skulle hem till Stockholm innan jag skulle tillbaka till USA senare i veckan. Hon tyckte det lät lite jobbigt att flyga fram och tillbaka så och jag förklarade att det berodde på lite dålig planering från min sida - det här var ju semester för att åka jorden runt, bestämd sedan länge och det andra var jobb som dök upp för någon månad sedan. Hon tyckte det lät lite udda att någon skulle ta semester för att flyga jorden runt en vecka, framförallt i förstaklass. Det kanske är en helt normal reaktion hos vanliga människor, jag vet inte.
Till slut landade vi på LHR och taxade in mot T5C. När vi stannat och skylten med säkerhetsbältet släckts så plockade jag snabbt ihop mina prylar och gjorde mig klar att kliva av. Då kommer Nancy ner från flight deck och undrar ifall jag vill komma upp och hälsa på kaptenen. Ryktet om galningen i 1A hade tydligen gått och flight crew var intresserade av vad det var för knäppgök...
Jag hade ju inte bråttom, så jag tyckte väl det kunde vara skoj. Jag är inte överdrivet intresserad av flygplan i sig, men det är teknik och det är alltid trevligt att träffa besättningen där framme, så jag sa att jag gärna tog några minuter till det. Räknade inte med mer än att gå upp och skaka hand, men det blev en rätt lång pratstund undertiden de utförde de avslutande procedurerna. De var givetvis nyfikna på vad jag tyckte om olika flygplanstyper, olika rutter och olika flygbolag. Kaptenen frågade mig om jag själv var pilot och jag svarade att jag inte gjort mer än flugit simulator några gånger - med varierande resultat. Jag är nog bättre på att flyga lite längre bakom spakarna än vad piloterna gör om man säger så. Då frågade han om jag suttit vid spakarna på en A380, vilket jag inte hade. Misstänker att man kunde fått gjort det på Farnborough häromsistens, men kön för att komma ombord var på tok för lång för att ens överväga det. Nu insisterade han på att jag skulle sätta mig där och eftersom jag lärt mig att kapten bestämmer ombord så sa jag inte emot.
Jag kan konstatera att är man nästan två meter lång, så är det inte helt enkelt att ta sig in i stolen. Dessutom sitter det en massa strömbrytare i taket som är strategiskt placerade för att man ska slå i huvudet. Måste erkänna att jag var lite orolig att man skulle slå i något och orsaka problem - jag har ingen aning om vad det är för strömbrytare som sitter i takpanelen! Men efter lite akrobatiska övningar så satt jag iaf i stolen längst fram till vänster.
Nöjd Agehall i förarstolen på A380...
Det är en imponerande vy man har ut genom fönstren där. Jag har tidigare suttit i cockpit på en 747-400 och vad jag kommer ihåg var utsikten därifrån betydligt sämre. Vi samtalade ett tag till innan jag till slut ursäktade mig och började krångla mig ur sätet för att ta mig vidare. Det var betydligt enklare att ta sig ur sätet än att komma i det. Jag tackade besättningen igen och gick nerför trappan och tog min väska som stod där. Nu var dörr 1L stängd och jag fick använda 2L istället. Där höll de sista passagerarna från maindeck precis på att gå av och jag smet in i kön upp mot terminalen och följde strömmen mot tåget som går in till T5A.
Det är imponerande hur många passagerare som får plats på en A380. Jag är rätt glad att jag aldrig suttit längst bak i ekonomi på en sådan kärra för det kan inte vara kul. När man ska på och av så är det ett hav av människor som rör sig åt olika håll och jag begriper inte hur de faktiskt får av och på alla så fort som de ändå gör.
Väl inne i T5A så gick det snabbt att ta sig upp till säkerhetskontrollen där det som vanligt var kaos. Fast track på LHR är ett stort skämt imho. Det tar evigheter att komma igenom och jag förstår inte riktigt varför. När jag till slut var igenom gick jag raka vägen bort till Concorde Room och visade vakten utanför mina boardingkort från både inkommande flight och min nästa varpå jag blev hälsad välkommen. Väl inne så gav jag boardingkorten till receptionisten som är den som faktiskt scannar in en i CCR. Hon var först lite konfunderad men efter en snabb förklaring att jag anslöt från first på en separat biljett så löste sig allt.
Vi har många berättelser om CCR här på forumet, så jag tänker inte göra några längre utläggningar om den loungen. Det blev en rätt lugn dag och jag passade på att träffa ett par FlyerTalkers som satt i Galleries First under dagen. I övrigt var det en ganska händelselös dag och det roligaste som hände var nog när F1-racet drog igång. Är lite avundsjuk på @Martin Björnström som var där...
Resan från LHR hem till Stockholm finns det inte mycket att säga om. Jag satt på nödutgång i economy och sov större delen av tiden...
Jag ska försöka skriva en sammanfattning senare om vad jag tycker om resan som helhet, men den behöver jag fundera lite till på.
Lördag - början på slutet
Vaknade rätt sent för att vara på västkusten i USA. Vid det här laget har jag nog ingen känsla för tidszoner alls. Började dagen med lite jobb - var tvungen att kontrollera att data flyttats mellan ett par servrar hos en kund under natten - och drog sedan på mig lite kläder för att gå och äta frukost.
Loungen på Hilton LAX är visserligen trevlig, men tyvärr alltid överfull under frukost. Jag hade tur och fick ett bra bord med utsikt över flygplatsen. Det var lite lugnare än sist jag var där, men även om det var lördag morgon var det ganska fullt - jag begriper inte riktigt varför de har så få sittplatser i förhållande till hur många de släpper in.
Jag hade hitintills inte riktigt brytt mig om vilka lounger jag skulle ha tillgång till på LAX, så jag tog tillfället i akt att kolla upp vad som fanns. Insåg att det fanns en business lounge som faktiskt såg riktigt bra ut och att Qantas även hade en förstaklass lounge som skulle gå att ta sig till. Från början hade jag nog inte tänkt åka ut till flygplatsen jättetidigt, men nu kändes det faktiskt som ett bra alternativ. Så efter en lång frukost gick jag ner till mitt rum igen, läste ikapp lite på BC, packade ihop mina prylar och gick ner till receptionen för att checka ut.
Redan kvällen innan hade jag försökt ta reda på när hotellets shuttle gick till LAX, men det fanns inget solklart svar. "Ungefär var 20-30e minut" fick jag veta. "Bara att komma ner och vänta lite...". Sådana svar gör mig alltid lite orolig. Strulpotentialen blir onödigt stor.
När jag kom ut till entrén så inser jag även problemet. Det är en låååång kö med folk som ska med shuttlen och den buss som står där kommer aldrig att få plats med allihop. Eftersom jag var ute i god tid så var det ju bara att glatt ställa sig där och vänta.
Som tur var, så dök det upp en buss till precis som den första åkte och genom att även fylla denna till bredden så fick alla plats. Hilton LAX ligger inte speciellt långt från terminalerna, men jag kan lova att det känns som en evighet när man sitter på en fullsmockat hotellshuttle...
Jag blev avsläppt mitt framför Tom Bradley International terminalen på LAX och klev glatt in för att hitta incheckningen. Som vanligt så letar man åt alla håll och hinner bli smått frustrerad över att de inte skyltat för British Airways innan man inser att man står rakt under skylten och därför inte ser den. Kön till Club World och Economy-incheckningen ringlade redan långa och dolde även merparten av skyltarna där, varför det var ännu svårare att se var man skulle checka in. Till min förvåning var dock kön till First-incheckningen tom, så jag klev in där och väntade på att de skulle öppna. Strax därpå kom en man förbi och förklarade att de skulle komma ut om ungefär 5 minuter.
På schemat idag stod BA282, dvs A380 LAX-LHR, i förstaklass på schemat. Jag blev snabbt incheckad och fick utan problem ett boardingkort även för LHR-ARN som var på en separat bokning. Fick lite instruktioner för hur jag skulle ta mig till Qantas lounge och började därefter gå mot säkerhetskontrollen.
Säkerhetskontrollen på LAX var en fröjd jämfört med det jag upplevde på JFK dagen innan. Det var i princip ingen kö alls och massor av stationer öppna. I princip bara att kliva fram och lasta upp sina saker.
Jag bestämde mig för att börja med Qantas loungen och se ifall jag senare kände för att gå över till businessloungen.
Skulle säga att Qantas-loungen är en rätt typisk QF-lounge. Den har ljusbeige inredning och är lite halvmörk, men på ett trevligt sätt. Kändes ganska öppen och även rätt folktom. Misstänker att det ser annorlunda ut innan Qantas-flygen till Australien avgår... Det finns en stor bar där man även kan sitta och äta samt en a la carte-resturang.
Bilder från Qantas First Lounge på LAX
Jag slog mig ner i en fåtölj och plockade upp datorn. Innan jag hade hunnit logga in, så kommer en kypare fram och frågar ifall jag önskar något att dricka eller äta. Jag nöjde mig med en meny eftersom jag ändå tänkt gå på lite upptäcksfärd strax och då även passera baren.
När det var dags att äta så gick jag bort till restaurangen och satte mig där istället. Kändes bättre att äta vid ett riktigt bord än att sitta i soffan. Det fick bli en biff till lunch och den var riktigt bra! Till det hela blev det även ett par glas champagne. Till efterrätt blev det lite glass med färska bär samt ett glas isvin. (Heter det "isvin" på svenska?)
När jag kom in i loungen hade jag blivit informerad om att de skulle göra boardingutrop för min flight, men jag bestämde mig att gå strax innan. Vår gate skulle ligga en bit bort så jag tänkte att det var lika bra att börja gå tidigt.
När jag kommer ner i terminalen och viker av åt vänster för att börja gå ut i den vinge där vår gate skulle ligga så ser jag en BA-skylt i gaten som ligger precis bredvid. "Konstigt" tänkte jag - "det går ju bara en BA flight vid den här tiden". Tar några steg till innan jag bestämmer mig för att undersöka vad som hänt. Det visar sig givetvis att min flight bytt gate... Tur man inte hade för bråttom, för då hade jag nog bara rusat förbi.
Som vanligt med BA longhaul är det mer eller mindre kaos vid boarding. Alla har priority boarding och det är tjurrusning när det börjar. Jag kom ombord hyfsat kvickt och vek ner i den första jetbryggan som leder ner till 1L på main deck. BA har, likt MH, sin förstaklass på main deck istället för upper deck. Det är lite trist, men så är det. Den största nackdelen är helt klart att toaletterna där nere är pyttesmå jämfört med de där uppe.
Jag hade 1A, vilket är en väldigt privat svit ombord på A380. Rad 1 har bara två säten, ett på vardera sida av trappan upp till övre däck, så det enda man ser när man tittar ut, är skåpen där crew har sina prylar. Just detta, dvs skåpen, är lite störigt, för det tenderar att vara en hel del spring där.
Mina förväntningar på BA var inte speciellt höga. Hade min AA flight dagen innan varit lite bättre så hade jag lätt förväntat mig att den upplevelsen skulle varit bättre än BA first. Jag har dock hört en hel del bra saker om förstaklass på A380 och jag måste väl erkänna att jag hade lite förväntningar iaf.
I dörren hälsades jag välkommen av två flygvärdinnor och den ena visade mig vägen till min stol. I BA first så kan det behövas - de kör ju med 14 säten i first, vilket kan kännas som väldigt mycket! Tur det blir något färre på 787-9 när den tas i drift. Jag fick veta att det skulle finnas vatten och ett ammenity kit i stolen men jag hörde inte riktigt var så jag satte mig och började kika runt. Efter ett tag var jag rätt säker på att jag letat överallt och inte kunde hitta något, så jag frågade lite försiktigt om var vattnet skulle vara. Det visade sig att det givetvis inte fanns varken vatten eller ammenity kit på min plats... Mina förväntningar på BA first började förverkligas...
Detta problem åtgärdades dock snabbt och det serverades även lite champagne ganska omgående. Det är ju alltid lite plåster på såren... Lagom till push back kommer den andra flygvärdinnan (Nancy) med en flaska LPGS och undrar ifall jag kan tänka mig lite "av den andra champagnen" som de egentligen inte ska servera innan de är uppe i luften. Jag var inte svårövertalad... Av någon anledning började vi prata lite om allt möjligt och hon blev kvar hos mig en bra stund. Det skulle visa sig att det var hon som ansvarade för min plats och vi kom riktigt bra överens. Nancy passade även på att fråga hur mitt efternamn skulle uttalas på svenska. Hennes gissning var i princip spot on vilket jag tyckte var lite imponerande. Det visade sig dock att hon egentligen var från Holland, vilket förklarade en hel del. Holländska och Svenska har en hel del gemensamt i språket och har man lite talang för språk så kan man nog ganska enkelt som holländare förstå sig på svenskt uttal.
Under tiden vi taxade ut såg jag även hur pursern ombord sprang runt till några personer och hälsade på dem, allt enligt hans iPad. Dock kom han inte förbi hos mig.
En av de saker jag hört en massa om vad gäller BAs A380, är deras avsmakningsmeny som serveras i förstaklass. Den finns bara på A380 och kändes därför som ett självklart val. Efter lite övervägande så valde jag även bort LPGS till förmån för de viner de rekommenderade till varje rätt.
Avsmakningsmenyn var faktiskt riktigt bra. Inte bra nog för en stjärna, men för att vara något som serveras ombord på ett flygplan så var det inte dåligt på något sätt. Jag tyckte även att man lyckats bra med att matcha viner till maten och det enda problemet är ju att det blir ganska mycket vin i förhållande till mat om man ska äta fem rätter med vin till, framförallt när de slår fulla glas hela tiden.
Bilder från matserveringen på BA A380 i förstaklass
Jag bestämde mig för att hoppa över den sista rätten då jag dels började bli mätt och den dels var ost-baserad. Istället bad jag att få en whisky och en Bailey's on the rocks. För att portionera i vatten i min whisky bad jag även om att få ett sugrör, vilket visade sig problematiskt. Nancy kom tillbaka en stund senare och förklarade att hon letat i alla kabiner men att de inte hade några sugrör ombord. Som tur var så var hon kreativ och hade med sig en tesked istället. Kanske inte lika exakt, men det duger bra.
Nancy var hela tiden helt rätt i service-nivån och tittade till mig med jämna mellanrum för att säkerställa att jag hade allt jag behövde. Ungefär en timme efter middagen var det dags att sova, så jag ringde på min call button och strax därpå dök Nancy upp. Förklarade att jag var redo att sova och hon började bädda medan jag gick på toaletten. När jag kom tillbaka var min säng färdigbäddad och jag kröp ner. Tror inte jag hann mer än lägga ner huvudet på kudden innan jag sov som en stock. Vaknade inte förens kaptenen annonserade att vi började närma oss LHR och skulle landa om ca 1h.
Yrvaket satte jag mig upp i sängen och försökte orientera mig och bestämma mig för vilken tidszon jag var i. Nancy var nästan omedelbart där och frågade ifall jag ville ha en snabb frukost innan vi skulle landa. Eftersom jag hade hela dagen på LHR och inte kände mig speciellt hungrig, så nöjde jag mig med lite apelsinjuice som omgående serverades.
Jag lät Nancy bädda undan sängen och under tiden pratade vi lite om allt möjligt. Hon frågade ifall jag skulle vidare från London och jag förklarade att jag skulle hem till Stockholm innan jag skulle tillbaka till USA senare i veckan. Hon tyckte det lät lite jobbigt att flyga fram och tillbaka så och jag förklarade att det berodde på lite dålig planering från min sida - det här var ju semester för att åka jorden runt, bestämd sedan länge och det andra var jobb som dök upp för någon månad sedan. Hon tyckte det lät lite udda att någon skulle ta semester för att flyga jorden runt en vecka, framförallt i förstaklass. Det kanske är en helt normal reaktion hos vanliga människor, jag vet inte.
Till slut landade vi på LHR och taxade in mot T5C. När vi stannat och skylten med säkerhetsbältet släckts så plockade jag snabbt ihop mina prylar och gjorde mig klar att kliva av. Då kommer Nancy ner från flight deck och undrar ifall jag vill komma upp och hälsa på kaptenen. Ryktet om galningen i 1A hade tydligen gått och flight crew var intresserade av vad det var för knäppgök...
Jag hade ju inte bråttom, så jag tyckte väl det kunde vara skoj. Jag är inte överdrivet intresserad av flygplan i sig, men det är teknik och det är alltid trevligt att träffa besättningen där framme, så jag sa att jag gärna tog några minuter till det. Räknade inte med mer än att gå upp och skaka hand, men det blev en rätt lång pratstund undertiden de utförde de avslutande procedurerna. De var givetvis nyfikna på vad jag tyckte om olika flygplanstyper, olika rutter och olika flygbolag. Kaptenen frågade mig om jag själv var pilot och jag svarade att jag inte gjort mer än flugit simulator några gånger - med varierande resultat. Jag är nog bättre på att flyga lite längre bakom spakarna än vad piloterna gör om man säger så. Då frågade han om jag suttit vid spakarna på en A380, vilket jag inte hade. Misstänker att man kunde fått gjort det på Farnborough häromsistens, men kön för att komma ombord var på tok för lång för att ens överväga det. Nu insisterade han på att jag skulle sätta mig där och eftersom jag lärt mig att kapten bestämmer ombord så sa jag inte emot.
Jag kan konstatera att är man nästan två meter lång, så är det inte helt enkelt att ta sig in i stolen. Dessutom sitter det en massa strömbrytare i taket som är strategiskt placerade för att man ska slå i huvudet. Måste erkänna att jag var lite orolig att man skulle slå i något och orsaka problem - jag har ingen aning om vad det är för strömbrytare som sitter i takpanelen! Men efter lite akrobatiska övningar så satt jag iaf i stolen längst fram till vänster.
Nöjd Agehall i förarstolen på A380...
Det är en imponerande vy man har ut genom fönstren där. Jag har tidigare suttit i cockpit på en 747-400 och vad jag kommer ihåg var utsikten därifrån betydligt sämre. Vi samtalade ett tag till innan jag till slut ursäktade mig och började krångla mig ur sätet för att ta mig vidare. Det var betydligt enklare att ta sig ur sätet än att komma i det. Jag tackade besättningen igen och gick nerför trappan och tog min väska som stod där. Nu var dörr 1L stängd och jag fick använda 2L istället. Där höll de sista passagerarna från maindeck precis på att gå av och jag smet in i kön upp mot terminalen och följde strömmen mot tåget som går in till T5A.
Det är imponerande hur många passagerare som får plats på en A380. Jag är rätt glad att jag aldrig suttit längst bak i ekonomi på en sådan kärra för det kan inte vara kul. När man ska på och av så är det ett hav av människor som rör sig åt olika håll och jag begriper inte hur de faktiskt får av och på alla så fort som de ändå gör.
Väl inne i T5A så gick det snabbt att ta sig upp till säkerhetskontrollen där det som vanligt var kaos. Fast track på LHR är ett stort skämt imho. Det tar evigheter att komma igenom och jag förstår inte riktigt varför. När jag till slut var igenom gick jag raka vägen bort till Concorde Room och visade vakten utanför mina boardingkort från både inkommande flight och min nästa varpå jag blev hälsad välkommen. Väl inne så gav jag boardingkorten till receptionisten som är den som faktiskt scannar in en i CCR. Hon var först lite konfunderad men efter en snabb förklaring att jag anslöt från first på en separat biljett så löste sig allt.
Vi har många berättelser om CCR här på forumet, så jag tänker inte göra några längre utläggningar om den loungen. Det blev en rätt lugn dag och jag passade på att träffa ett par FlyerTalkers som satt i Galleries First under dagen. I övrigt var det en ganska händelselös dag och det roligaste som hände var nog när F1-racet drog igång. Är lite avundsjuk på @Martin Björnström som var där...
Resan från LHR hem till Stockholm finns det inte mycket att säga om. Jag satt på nödutgång i economy och sov större delen av tiden...
Jag ska försöka skriva en sammanfattning senare om vad jag tycker om resan som helhet, men den behöver jag fundera lite till på.
IPC_Mataveri
Medlem
Har du ont om tid åk ARN-HEL-VNO och tillbaka för 4105:- + skatter med fare base IBU2SE. Du åker 07.00 från ARN och är tillbaka 14.00 och samlat in 40+40+40+40= 160 TP!!
agehall
Medlem
Ja. Jag är ju som sagt ingen flygplansnörd, men det är ändå skoj. Det är ju inte jätteofta det händer att man blir tillfrågad om att komma upp på flightdeck.
Du får väl snacka med ANA-folket - de kanske kan ordna det när ni landat. Du kommer ändå att ha gott om tid på HND, så du behöver inte stressa iväg.På vägen till NRT såg jag även att det fanns en utsiktsplats ovanpå terminalen, så om man åker upp till plan 4 eller 5 så borde man kunna gå ut och titta på plattan.
