Jaha, så var man äntligen hemma igen då.
På CPH hade vi som skulle upp till ARN blivit ombokade till flighten som skulle gå 0920. Det var rätt hårt eftersom jag klev av ganska prick 0900. Med en ordentligt irriterad hals och feber kände jag inte direkt för att springa (det kändes som jag skulle ha astma om man försökte skynda på för mycket!) tog jag mig från C121 till B5 där skylten visade "CLOSED".
Eftersom jag inte var direkt sugen på att vara kvar på CPH längre än jag behövde och bara ville hem och lägga mig i sängen igonrerade jag att det stod ett par personer vid disken och kastade upp mitt boardingpass på disken och proklamerade att jag skulle med flighten och tillhörde de pax som just kommit av SK972. (Det visade sig senare att de andra som stod där också kommit därifrån, men de hade sprungit fortare...)
Damen i gaten tittade först på mitt boardingpass och utbrister "Men din flight gick ju 0720!" varpå jag påpekade att eftersom jag just landat var det lite väl optimistiskt att jag skulle ha hunnit med min ursprungliga connection. Efter lite pillande på datorn konstaterade hon att jag var ombokad men förklarade att Y var fullt. Jag kunde dock få en plats i M, vilket jag tyckte var helt OK, så länge jag kommer hem... Efter lite mer pillande på datorn visar det sig dock att de (troligen) flyttat upp någon till Y, så den personen blev nedflyttad till rad 17 och jag fick ett mittsäte på rad 6.
I slutändan blev vi ca 20 minuter sena från CPH då man valde att vänta in samtliga pax från SK972 som skulle upp till ARN.
Väl i luften visar det sig givetvis att den enda personen i Y, vars huvud inte ens räckte upp ovanför kanten på stolsryggen, satt framför mig och så fort skylten med säkerhetsbältet släcktes slog hon bak stolsryggen med full kraft. Varför är det alltid de kortaste personerna som beter sig som svin? Jo, de har aldrig fått uppleva hur det känns att ha knäna i stolen framför!
Jag bestämde mig dock för att jag kunde stå ut med detta i en timme, så jag nitade tillbaka knäna i hennes stolsrygg vilket inte kan ha varit helt bekvämt för henne. Hade det varit en längre flight hade jag tagit en längre konversation med henne om hur man uppför sig...
Väl på marken på ARN visar bagagelastarna sin bästa sida igen... Det tar 15 minuter att få första bagaget! WTF! Dessutom får man ju uppfattningen av att de sitter och tjuvhåller på väskorna för att deras anginvna tid ska stämma så väl som möjligt, för första väskan kom på klockslaget när de uppskattat att den skulle komma. Som vanligt kom det inga priority taggade bagage först heller utan lite slumpmässiga väskor. Efter att ha väntat ca 15 minuter blinkade "Last baggage on belt" och det var uppenbart att INGA priority-taggade väskor kommit med. Tack för det CPH!
Jag gick över till arrival service där det satt en stackars man och försökte hjälpa en turistgrupp som också saknade sina väskor. Detta gick dock plågsamt sakta. Till slut fick jag dock hjälp av en trevlig dam som utan några som helst omsvep skrev en PIR och förklarade att väskan helt enkelt var kvar i CPH och skulle komma så fort som möjligt. SAS ringde faktiskt medan jag skriver detta och meddelade att den kommer att skickas med taxi under kvällen.
Inte en helt perfekt resa, men än så länge har det hanterats OK av SAS tycker jag. Nu återstår bara att se hur de hanterar mitt 261/2004 claim som jag tänker skicka in för min försening på utresan.