Efter ett par härliga dagar i New York väntade återresan med Lufthansa. Denna gången från Jfk.
Hemresan började bättre än utresan. Kunde direkt checka in vid första klass disken och blev eskorterade genom säkerhetskontrollen, in i businessloungen och upp med hissen till den dedikerade loungen för första klass resenärerna. Ett mycket trevligt bemötande och service vilket hade varit uppskattat på utresan.
Lounge
Businessloungen var full av människor men uppe i första klass loungen var vi bara 6 personer. Hungern hade tilltagit och vi blev visade till ett bord för två. Tyvärr övergick den positiva känslan då vi blev sittandes utan någon fråga om något att dricka. Efter att hon passerat oss ett par gånger vinkar jag hit henne och vi får beställa varsitt glas champagne och passar även på att beställa mat. Beställde en caprese till förrätt och en biff som tillagats i 72 timmar. Både förrätt och varmrätt var gudomligt goda och köttet smälte i munnen. Återigen fick jag inga frågor om vin till maten. Avslutade maten med cappucino, konjak och lite gott. Efter ett tag ropade de ut i högtalarna att business och första klass resenärer skulle bege sig till gaten som låg en ca 25 m bort från loungen.
Jfk-Fra
Hemresan flögs även denna gång av den stora albatrossen 747-8i. Hela hemresan upplevdes mycket bättre rent servicemässigt. Maten var något bättre och torsken var god. Nu hade vi ätit i loungen så det gjorde inte så mycket. Flyget avgick sent på eftermiddagen och vi fick ett fint skymningsljus under starten. Flygningen gick initialt åt till att dricka champagne första delen för att sen försöka få lite sömn. Medvind gjorde att resan gick lite snabbare än räknat.
FCT
Ankomst till Frankfurt vid 05-tiden vilket gjorde att man kände sig som en zombie. Då vi hade 5 h att slå ihjäl innan hemresan så beslöt vi oss för att besöka den beryktade första klass terminalen.
Vi hade ingen aning om vart vi skulle någonstans och fick fråga en Lufthansa representant utanför gaten. Hon sa till oss att ta oss ut och gå vänster. Enkel beskrivning som inte stämde. Vi traskade ut från flygplatsen och vandrade ca 50 m tills vi insåg att vi måste vara fel ute. In igen och fråga vid första klass check in. Fick nu förklarat att vi skulle ner en våning och sen gå vänster förbi taxibilarna. Nytt försök och ut i mörkret för att vandra till terminalen.
Det förefaller mig obegripligt att det saknas skyltning och anvisningar till terminalen. Känns föga premium att som första klass passagerare trava ut i mörkret och gå över körbanor och förbi taxi för att komma till det som ska vara deras flagship lounge. Ordna en ordentlig skyltning eller transport. Bedrövligt är ordet. Min enda förklaring till deras oförmåga till detta måste vara att de inte vill ha transitpassagerare i första klass terminalen utan bara avresande från Frankfurt.
Med trötta steg kliver vi in i terminalen, hiss upp och bemöts av en trevlig dam som tar hand om pass och boarding kort. En säkerhetskontroll sedan en rundtur för att berätta om faciliteterna. Tröttheten gör sig påmind och vi ber om ett rum att vila i. Får ett till synes trevligt rum att sträcka ut benen på men det känns långt ifrån premium. En låg, hård brits att sova på. Är det för mycket begärt att ställa in en säng? Efter att ha dåsat 1,5 h är det dags för uppfräschning. Ber om ett bad men alla badrum är upptagna och jag får nöja mig med ett duschrum. Duschrummet är mycket fräscht och här finns verkligen allt man behöver.
Dags att besöka restaurangen som nu är full av folk. Restaurangen ger ett tråkigt intryck. Inte ett fönster att titta ut i ens. Hugger in på frukosten och återigen är besvikelsen stor. Väljer hellre en frukostbuffé på Scandic Sollentuna framför detta. Beställer äggröra, käkar någon macka med ost, färskpressad juice och kaffe. Lyxar till det med färskskuren skinka. Nej, dags att se dagsljus igen och vi går och hänger vid en soffgrupp istället. Efter att ha stirrat på nötterna och tavlan för länge blir det äntligen dags att åka bil. Nu återfår jag lite första klass feeling.......En chaufför skjutsar oss en bra bit till vårt flygplan som står parkerat på plattan. En lyxig svart Mercedes som kändes dyr
Fra-Arn
Konventionell flygning utan upphetsande inslag.
Slutsats
En sammanfattning över resan blir nog ...meh.
Lufthansa levererar en produkt med toppar och djupa dalar.
Själva flygningen får godkänt. Stolen och sängen på planet är verkligen toppen. Maten en besvikelse men menyn kanske är bättre nästa gång. Det som är lite synd är att det inte finns något utöver menyn att frossa i. En påse chips, godis, fruktskål etc......någonting utöver den ordinära maten att gå loss på hade varit trevligt. Mot mina erfarenheter med Qatar Airways i business så ligger Lufthansa långt efter utöver stolen.
Första klass terminalen känns helt okej men det enda som lyfte upplevelsen var biltransporten. Nästa gång, om det blir en nästa gång, blir jag nog kvar i terminalen i loungen istället för att gå ut och vandra.
Den personliga servicen på flygplatsen var bättre på Jfk än Frankfurt vilket inte är ett bra betyg.
Lufthansa blir långt ifrån ett första alternativ på en långflygning i fortsättningen.
Hemresan började bättre än utresan. Kunde direkt checka in vid första klass disken och blev eskorterade genom säkerhetskontrollen, in i businessloungen och upp med hissen till den dedikerade loungen för första klass resenärerna. Ett mycket trevligt bemötande och service vilket hade varit uppskattat på utresan.
Lounge
Businessloungen var full av människor men uppe i första klass loungen var vi bara 6 personer. Hungern hade tilltagit och vi blev visade till ett bord för två. Tyvärr övergick den positiva känslan då vi blev sittandes utan någon fråga om något att dricka. Efter att hon passerat oss ett par gånger vinkar jag hit henne och vi får beställa varsitt glas champagne och passar även på att beställa mat. Beställde en caprese till förrätt och en biff som tillagats i 72 timmar. Både förrätt och varmrätt var gudomligt goda och köttet smälte i munnen. Återigen fick jag inga frågor om vin till maten. Avslutade maten med cappucino, konjak och lite gott. Efter ett tag ropade de ut i högtalarna att business och första klass resenärer skulle bege sig till gaten som låg en ca 25 m bort från loungen.
Jfk-Fra
Hemresan flögs även denna gång av den stora albatrossen 747-8i. Hela hemresan upplevdes mycket bättre rent servicemässigt. Maten var något bättre och torsken var god. Nu hade vi ätit i loungen så det gjorde inte så mycket. Flyget avgick sent på eftermiddagen och vi fick ett fint skymningsljus under starten. Flygningen gick initialt åt till att dricka champagne första delen för att sen försöka få lite sömn. Medvind gjorde att resan gick lite snabbare än räknat.
FCT
Ankomst till Frankfurt vid 05-tiden vilket gjorde att man kände sig som en zombie. Då vi hade 5 h att slå ihjäl innan hemresan så beslöt vi oss för att besöka den beryktade första klass terminalen.
Vi hade ingen aning om vart vi skulle någonstans och fick fråga en Lufthansa representant utanför gaten. Hon sa till oss att ta oss ut och gå vänster. Enkel beskrivning som inte stämde. Vi traskade ut från flygplatsen och vandrade ca 50 m tills vi insåg att vi måste vara fel ute. In igen och fråga vid första klass check in. Fick nu förklarat att vi skulle ner en våning och sen gå vänster förbi taxibilarna. Nytt försök och ut i mörkret för att vandra till terminalen.
Det förefaller mig obegripligt att det saknas skyltning och anvisningar till terminalen. Känns föga premium att som första klass passagerare trava ut i mörkret och gå över körbanor och förbi taxi för att komma till det som ska vara deras flagship lounge. Ordna en ordentlig skyltning eller transport. Bedrövligt är ordet. Min enda förklaring till deras oförmåga till detta måste vara att de inte vill ha transitpassagerare i första klass terminalen utan bara avresande från Frankfurt.
Med trötta steg kliver vi in i terminalen, hiss upp och bemöts av en trevlig dam som tar hand om pass och boarding kort. En säkerhetskontroll sedan en rundtur för att berätta om faciliteterna. Tröttheten gör sig påmind och vi ber om ett rum att vila i. Får ett till synes trevligt rum att sträcka ut benen på men det känns långt ifrån premium. En låg, hård brits att sova på. Är det för mycket begärt att ställa in en säng? Efter att ha dåsat 1,5 h är det dags för uppfräschning. Ber om ett bad men alla badrum är upptagna och jag får nöja mig med ett duschrum. Duschrummet är mycket fräscht och här finns verkligen allt man behöver.
Dags att besöka restaurangen som nu är full av folk. Restaurangen ger ett tråkigt intryck. Inte ett fönster att titta ut i ens. Hugger in på frukosten och återigen är besvikelsen stor. Väljer hellre en frukostbuffé på Scandic Sollentuna framför detta. Beställer äggröra, käkar någon macka med ost, färskpressad juice och kaffe. Lyxar till det med färskskuren skinka. Nej, dags att se dagsljus igen och vi går och hänger vid en soffgrupp istället. Efter att ha stirrat på nötterna och tavlan för länge blir det äntligen dags att åka bil. Nu återfår jag lite första klass feeling.......En chaufför skjutsar oss en bra bit till vårt flygplan som står parkerat på plattan. En lyxig svart Mercedes som kändes dyr
Fra-Arn
Konventionell flygning utan upphetsande inslag.
Slutsats
En sammanfattning över resan blir nog ...meh.
Lufthansa levererar en produkt med toppar och djupa dalar.
Själva flygningen får godkänt. Stolen och sängen på planet är verkligen toppen. Maten en besvikelse men menyn kanske är bättre nästa gång. Det som är lite synd är att det inte finns något utöver menyn att frossa i. En påse chips, godis, fruktskål etc......någonting utöver den ordinära maten att gå loss på hade varit trevligt. Mot mina erfarenheter med Qatar Airways i business så ligger Lufthansa långt efter utöver stolen.
Första klass terminalen känns helt okej men det enda som lyfte upplevelsen var biltransporten. Nästa gång, om det blir en nästa gång, blir jag nog kvar i terminalen i loungen istället för att gå ut och vandra.
Den personliga servicen på flygplatsen var bättre på Jfk än Frankfurt vilket inte är ett bra betyg.
Lufthansa blir långt ifrån ett första alternativ på en långflygning i fortsättningen.
