ilon
Medlem
Här kommer en liten rapport om en helg resa till Frankfurt, mycket text, men man behöver inte läsa om man inte vill! 
Gårdagens försök att kombinera nöje och nöje, skulle flyga ner till Frankfurt och besöka släkt, och hade bokat Swiss Business Saver (Z) ut ARN-ZRH-FRA. Släktingen jag skulle besöka gick dock och blev sjuk, så det blir istället en helg med sightseeing i stan.
Jag tog flygbussen från jobbet strax innan lunch, och tänkte att jag skulle äta lunch i loungen för att sedan ta ett par möten innan det var dags för boarding.
När vi börjar närma oss Arlanda så inser jag att passet ligger hemma! Första gången någonsin jag bommar detta Där får man för att man packar på morgonen när man är trött, och i sista stund bestämmer sig för en annan väska än den vanliga (där passet låg)!
Det var bara att bita i det sura äpplet, göra en U-sväng på terminal 4 och ta Arlanda Express mot stan igen. Hade ändå gott om tid, klockan var 12.15 och flighten gick inte föräns 15.50.
Kliver in i ett knökfullt tåg, och reagerar trots hörlurar på att att det är ett väldans liv i vagnen! Pausar musiken och inser att det är 7 stycken mer än lovligt berusade britter som lever djävulen.. när konduktören kommer så hävdar en av dem att han köpt biljetter online, men inte fått dem, det avfärdas snabbt efter att personalen sökt i datorn på hans namn, varpå han gör ett halvhjärtat försök att betala, men sen vägrar försöka igen när det inte går igenom. Konduktören frågar bara lungt om de inte tänker betala, och får sedan bara vidare när hon får ett nekande svar. Väl framme så ser britterna till att vara först av, citat "fast as fall boi!". När jag kliver av så står de och pratar med ordningsvakter och personal från Arlanda Express
Hem, fiska upp passet ur vanliga väskan, ner med en energidryck och smörgås i packningen och så åka mot Arlanda igen!
Nu blev det istället för loungen till att försöka delta i möten på tåget ut, vilket väl inte gick jättebra med ljud i bakgrunden och uppkoppling som bröts då och då.
På väg till flyget fick jag sms om att min flight till Zürich blivit inställd, och jag var automatiskt ombokad direkt ARN-FRA.
Detta gick givetvis inte för sig!
Efter nästan 30 minuter i telefon med kundtjänst så (varav större delen av tiden på hold) så bröts samtalet precis när vi hittat ett alternativ. Blir jag uppringd igen (bekräftade ju mitt telefonnummer i början)? Såklart inte.
Försökte istället chatten, och fick till slut inse, alla roliga alternativ var fullbokade så nära inpå. En rolig datapunkt: personen jag pratade med hävdade att den inte FICK nergradera mig till economy på ett ben, även när jag bad om det.
Blev till slut Lufthansa via München, och biljetterna skulle komma per mail om max 10 minuter.
Jag går fram till incheckning och får "computer says no", biljetterna inte bekräftade / utställda. Incheckningen ber mig ringa in och be de bekräfta, så jag ringer upp igen. Får prata med en MYCKET kompetent medarbetare, som konstaterar att tidigare biljetter ser väldigt konstiga ut, och ställer ut nya åt mig på samma flighter. Innan hon lägger på är hon noga med att ge mig biljettnummer direkt över telefon, och säger att biljetterna borde komma på mail direkt.
Nu går det bra att checka in, och jag beger mig till lounge för lite mat, klockan är nu 16 och jag har fortfarande inte hunnit äta mer än min macka vid 13.
När det är dags för boarding så noterar jag att även Lufthansa har ny boarding-procedur;
Först status och business (pre, 1 + 2 ), sedan alla på fönsterplats, följt av alla mittsätesryttare och slutligen de vid gång!
Jag blippar mitt boarding card i grinden och möts av ett ilsket BEEP BEEP BEEP och rött blinkande. Suckar lite och går åt sidan till personalen, som scannar hos sig och något konfunderad tittar på mitt boarding card, datorn, mig och sedan utbrister, det står här att du inte ska flyga idag!
Jag kläcker glatt ur mig; men det hade jag uppenbarligen tänkt göra!
Efter en stunds knäppande kommer hennes kollega från bryggan som får ta över mig som problem. Även hon konstaterar att det står att jag inte checkat in. Snart nog har hon löst det och jag har återigen samma platser som tidigare och får gå ombord.
Flygningen ner till München går snabbt, med 3 rader business, fullsatt i ekonomi och ett crew som första halvan av flygningen är väldigt service minded, fyller på dricka innan det är slut, frågar om man vill ha något mer etc, för att sedan gömma sig bakom skynket andra halvan. Trots allt positivt överlag, trots att CC fyllde upp mitt halvfulla glas bubbel med vitt vin!
Väl på backen så beger jag mig direkt till lounge för att ladda batterierna lite, dagen har tagit hårt på dem!
Som tur är så har jag gate G28, precis brevid en LH Senator Lounge.
Där inne blir det lite bubbel (en rosé och en vanlig, ingen av dem superbra), lite mat och ladda upp powerbanken och mobilen, insåg för sent att jag tagit med mig en tom powerbank
När det närmar sig boarding så får jag sms om 15 minuter försening.. SUCK!
väntar ytterligare en stund innan jag beger mig till gate, och får efter några minuter passera, denna gång UTAN ilsket tjutande, WIN!
På bryggan är det skyltat separat vänster för business, och höger för ekonomi. Så långt inget konstigt. När jag kikar åt höger inser jag att det är en jetbridge där med! På en A321!
Jag kliver ombord och beger mig längst bak i business till 11F som jag blev tilldelad.
Reagerar på att det är många rader business men tänker att det kanske är fullbokat, och kan säkert vara en del biz pax denna sträcka.
Under tiden jag sitter och beskådar ekonomipassagerarna boarda så är det en av dem som en lång stund står och pratar med CC, jag lyssnar inte men beskådar det i brist på annat. Så kommer en CC från främre galley med en fullstor flaska bubbel och stoppar diskret ner i passagerarens påse! WHAT!?
Med boarding complete så kommer CC fram till mig och frågar om jag inte hellre sitter längre fram, vilket jag glatt tackar ja till. Med 11 rader business så var vi har 4 passagerare i främre kabinen!
När jag slagit mig till ro på 2A så ropar kaptenen ut att även om det är många tomma rader så får man inte byta plats pga viktfördelningen!
Innan säkerhetsgenomgången så sticker purser till mig en kudde, så tydligen har dagen märkbart tagit ut sin rätt på mig
Det blir ytterligare en trevlig flygning, och på den timmen det tog gate till gate hann CC med både matservering, påfyllning av dricka flera gånger samt utdelning av Niederegger marzipan.
Noterar även att CC efter att ha delat ut marzipan tar och fyller en papperspåse med en del av vad som blev över, för att sedan gå bak med den economy.. Passar den bra till bubbel tro?
När vi är på väg ner för landning så kommer CC och ursäktar sig att de tyvärr måste ta mitt glas
Tog mig smidigt in till stan med tåget från flygplatsen, och var efter en kort promenad framme vid hotellet (Paulaner am Dom) som passande nog ligger precis brevid domkyrkan.
Trevligt rum, om än lite litet, och sängen något hård.
Efter att ha lämnat mina saker går jag ner i restaurangen med samma namn, som enligt hotellets information har öppet till midnatt (och klockan är strax efter 23). Blir direkt tillsagd att de stänger, men när det kommer fram att jag bor på hotellet får jag ok på en (1!) öl.
Försöker fråga tjejen i baren vad de har för öl på tapp, varpå hon ursäktar sig med att hon inte vet vad dem heter på engelska, när jag då på tyska ber henne säga det så kryper det fram att hon inte har en aning Det hör dock en äldre kvinna som jobbar och frågar istället vad jag vill ha, jag frågar om dom har weissbier, och efter ett ja vilken det är.. här blir jag nästan utskrattad med svaret "Paulaner of course, what else?!" Jag sväljer min stolthet och säger att det blir bra.
dricker upp min öl, och tänker sedan se om jag hittar något annat vattenhål. Tvärs över gatan är det ett pyttelitet ställe med knökmycket folk utanför, glider in där och sätter mig vid baren. När jag ser mig omkring funderar jag på om jag smitit in på någons privata firande Ballonger på ett av borden, stora blombuketter på baren samt folk som sitter och skriver på ett kort. Nåväl, man ska inte skämmas, så blir man utkastar så får det vara så.
Jag spenderar nästkommande 10 minuter på att försöka beställa av de två äldre damerna som arbetade, och lyckades till slut.
dricker min öl samtidigt som jag beskådar spektaklet, och avnjuter någon form av dikt som läses upp av en person vid ballongbordet.
Här fick det räcka för dagen, och jag släntrar tillbaka över gatan och däckar på rummet, slut på dag ett!
Gårdagens försök att kombinera nöje och nöje, skulle flyga ner till Frankfurt och besöka släkt, och hade bokat Swiss Business Saver (Z) ut ARN-ZRH-FRA. Släktingen jag skulle besöka gick dock och blev sjuk, så det blir istället en helg med sightseeing i stan.
Jag tog flygbussen från jobbet strax innan lunch, och tänkte att jag skulle äta lunch i loungen för att sedan ta ett par möten innan det var dags för boarding.
När vi börjar närma oss Arlanda så inser jag att passet ligger hemma! Första gången någonsin jag bommar detta
Där får man för att man packar på morgonen när man är trött, och i sista stund bestämmer sig för en annan väska än den vanliga (där passet låg)!Det var bara att bita i det sura äpplet, göra en U-sväng på terminal 4 och ta Arlanda Express mot stan igen. Hade ändå gott om tid, klockan var 12.15 och flighten gick inte föräns 15.50.
Kliver in i ett knökfullt tåg, och reagerar trots hörlurar på att att det är ett väldans liv i vagnen! Pausar musiken och inser att det är 7 stycken mer än lovligt berusade britter som lever djävulen.. när konduktören kommer så hävdar en av dem att han köpt biljetter online, men inte fått dem, det avfärdas snabbt efter att personalen sökt i datorn på hans namn, varpå han gör ett halvhjärtat försök att betala, men sen vägrar försöka igen när det inte går igenom. Konduktören frågar bara lungt om de inte tänker betala, och får sedan bara vidare när hon får ett nekande svar. Väl framme så ser britterna till att vara först av, citat "fast as fall boi!". När jag kliver av så står de och pratar med ordningsvakter och personal från Arlanda Express
Hem, fiska upp passet ur vanliga väskan, ner med en energidryck och smörgås i packningen och så åka mot Arlanda igen!
Nu blev det istället för loungen till att försöka delta i möten på tåget ut, vilket väl inte gick jättebra med ljud i bakgrunden och uppkoppling som bröts då och då.
På väg till flyget fick jag sms om att min flight till Zürich blivit inställd, och jag var automatiskt ombokad direkt ARN-FRA.
Detta gick givetvis inte för sig!
Efter nästan 30 minuter i telefon med kundtjänst så (varav större delen av tiden på hold) så bröts samtalet precis när vi hittat ett alternativ. Blir jag uppringd igen (bekräftade ju mitt telefonnummer i början)? Såklart inte.
Försökte istället chatten, och fick till slut inse, alla roliga alternativ var fullbokade så nära inpå. En rolig datapunkt: personen jag pratade med hävdade att den inte FICK nergradera mig till economy på ett ben, även när jag bad om det.
Blev till slut Lufthansa via München, och biljetterna skulle komma per mail om max 10 minuter.
Jag går fram till incheckning och får "computer says no", biljetterna inte bekräftade / utställda. Incheckningen ber mig ringa in och be de bekräfta, så jag ringer upp igen. Får prata med en MYCKET kompetent medarbetare, som konstaterar att tidigare biljetter ser väldigt konstiga ut, och ställer ut nya åt mig på samma flighter. Innan hon lägger på är hon noga med att ge mig biljettnummer direkt över telefon, och säger att biljetterna borde komma på mail direkt.
Nu går det bra att checka in, och jag beger mig till lounge för lite mat, klockan är nu 16 och jag har fortfarande inte hunnit äta mer än min macka vid 13.
När det är dags för boarding så noterar jag att även Lufthansa har ny boarding-procedur;
Först status och business (pre, 1 + 2 ), sedan alla på fönsterplats, följt av alla mittsätesryttare och slutligen de vid gång!
Jag blippar mitt boarding card i grinden och möts av ett ilsket BEEP BEEP BEEP och rött blinkande. Suckar lite och går åt sidan till personalen, som scannar hos sig och något konfunderad tittar på mitt boarding card, datorn, mig och sedan utbrister, det står här att du inte ska flyga idag!
Jag kläcker glatt ur mig; men det hade jag uppenbarligen tänkt göra!
Efter en stunds knäppande kommer hennes kollega från bryggan som får ta över mig som problem. Även hon konstaterar att det står att jag inte checkat in. Snart nog har hon löst det och jag har återigen samma platser som tidigare och får gå ombord.
Flygningen ner till München går snabbt, med 3 rader business, fullsatt i ekonomi och ett crew som första halvan av flygningen är väldigt service minded, fyller på dricka innan det är slut, frågar om man vill ha något mer etc, för att sedan gömma sig bakom skynket andra halvan. Trots allt positivt överlag, trots att CC fyllde upp mitt halvfulla glas bubbel med vitt vin!
Väl på backen så beger jag mig direkt till lounge för att ladda batterierna lite, dagen har tagit hårt på dem!
Som tur är så har jag gate G28, precis brevid en LH Senator Lounge.
Där inne blir det lite bubbel (en rosé och en vanlig, ingen av dem superbra), lite mat och ladda upp powerbanken och mobilen, insåg för sent att jag tagit med mig en tom powerbank
När det närmar sig boarding så får jag sms om 15 minuter försening.. SUCK!
väntar ytterligare en stund innan jag beger mig till gate, och får efter några minuter passera, denna gång UTAN ilsket tjutande, WIN!
På bryggan är det skyltat separat vänster för business, och höger för ekonomi. Så långt inget konstigt. När jag kikar åt höger inser jag att det är en jetbridge där med! På en A321!
Jag kliver ombord och beger mig längst bak i business till 11F som jag blev tilldelad.
Reagerar på att det är många rader business men tänker att det kanske är fullbokat, och kan säkert vara en del biz pax denna sträcka.
Under tiden jag sitter och beskådar ekonomipassagerarna boarda så är det en av dem som en lång stund står och pratar med CC, jag lyssnar inte men beskådar det i brist på annat. Så kommer en CC från främre galley med en fullstor flaska bubbel och stoppar diskret ner i passagerarens påse! WHAT!?
Med boarding complete så kommer CC fram till mig och frågar om jag inte hellre sitter längre fram, vilket jag glatt tackar ja till. Med 11 rader business så var vi har 4 passagerare i främre kabinen!
När jag slagit mig till ro på 2A så ropar kaptenen ut att även om det är många tomma rader så får man inte byta plats pga viktfördelningen!
Innan säkerhetsgenomgången så sticker purser till mig en kudde, så tydligen har dagen märkbart tagit ut sin rätt på mig
Det blir ytterligare en trevlig flygning, och på den timmen det tog gate till gate hann CC med både matservering, påfyllning av dricka flera gånger samt utdelning av Niederegger marzipan.
Noterar även att CC efter att ha delat ut marzipan tar och fyller en papperspåse med en del av vad som blev över, för att sedan gå bak med den economy.. Passar den bra till bubbel tro?
När vi är på väg ner för landning så kommer CC och ursäktar sig att de tyvärr måste ta mitt glas
Tog mig smidigt in till stan med tåget från flygplatsen, och var efter en kort promenad framme vid hotellet (Paulaner am Dom) som passande nog ligger precis brevid domkyrkan.
Trevligt rum, om än lite litet, och sängen något hård.
Efter att ha lämnat mina saker går jag ner i restaurangen med samma namn, som enligt hotellets information har öppet till midnatt (och klockan är strax efter 23). Blir direkt tillsagd att de stänger, men när det kommer fram att jag bor på hotellet får jag ok på en (1!) öl.
Försöker fråga tjejen i baren vad de har för öl på tapp, varpå hon ursäktar sig med att hon inte vet vad dem heter på engelska, när jag då på tyska ber henne säga det så kryper det fram att hon inte har en aning
Det hör dock en äldre kvinna som jobbar och frågar istället vad jag vill ha, jag frågar om dom har weissbier, och efter ett ja vilken det är.. här blir jag nästan utskrattad med svaret "Paulaner of course, what else?!" Jag sväljer min stolthet och säger att det blir bra.dricker upp min öl, och tänker sedan se om jag hittar något annat vattenhål. Tvärs över gatan är det ett pyttelitet ställe med knökmycket folk utanför, glider in där och sätter mig vid baren. När jag ser mig omkring funderar jag på om jag smitit in på någons privata firande
Ballonger på ett av borden, stora blombuketter på baren samt folk som sitter och skriver på ett kort. Nåväl, man ska inte skämmas, så blir man utkastar så får det vara så.Jag spenderar nästkommande 10 minuter på att försöka beställa av de två äldre damerna som arbetade, och lyckades till slut.
dricker min öl samtidigt som jag beskådar spektaklet, och avnjuter någon form av dikt som läses upp av en person vid ballongbordet.
Här fick det räcka för dagen, och jag släntrar tillbaka över gatan och däckar på rummet, slut på dag ett!
