Tja, bortsett från LOT är väl Östeuropa lite av ett moras för alliansanknutna fullservicebolag. Ungerska Malev (som var med i Oneworld i några år) gick i konken 2012. Czech Airlines (som var med i SkyTeam) konkade 2021, men levde kvar i minimal version (enstaka linjer) till 2024. Rumänska TAROM (också SkyTeam som bekant) befinner sig i omstrukturering sedan covid och verkar inte ha tagit sig ur den situationen än, med en minskande flotta de senaste åren. De sålde 2024 sina slottar på Heathrow, och slutade helt att flyga på London. Andra bolag som inte har råd med LHR brukar ju istället flyga på LGW eller någon annan flygplats, men det gör inte längre TAROM!
Men om någon vill ta ett helhetsgrepp på Europa kanske även TAROM kan finnas med i pusslet. Om man är optimist och tror att Ukrainakriget tar slut någon gång de kommande åren, kan det ju finnas expansions/återetableringsmöjligheter österut för de stora bolagen. Särskilt om även luftrummet över Belarus och Ryssland skulle öppnas längre fram. Rumänien och Polen ligger rimligen bra till för flyg till sekundära destinationer i bl.a. Ukraina. Till Kiev lär väl många bolag börja flyga ganska snabbt när luftrummet öppnas, men sedan finns det ju andra destinationer att serva också. Jag vet inte hur förutsättningarna ser ut för inhemska ukrainska bolag att återuppta sin verksamhet. Finns deras flygplan kvar, kan de flyga, finns det piloter? Eller blir det Ryan och Wizz för hela slanten?
Och så kan man undra över Air Europa, när nu Turkish Airlines har fått OK för att köpa 25-27% sedan IAG kastade in handduken. Turkish kan ju inte bli majoritetsägare, eftersom de inte är europeiska. (Det räcker inte att IST ligger på den europeiska sidan av Bosporen när landet inte är med i EU/EES.) Samtidigt tror jag IAG har kvar den andel de redan ägde? Så frågan är hur stabil ägande- och allianssituationen för Air Europa egentligen är, när ett SkyTeam-bolag har en ny intresserad ägare i *A och en gammal ointresserad ägare i Oneworld?
Men övergripande är väl frågan om lågkostnadsbolagen fortsätter att ta marknadsandelar i Europa, eller om legacybolagen lyckas försvara sin andel med lågprisbiljetter och sina LCC-sidobolag (Eurowings, Transavia, Vueling o.s.v.). Tidigare har väl lågpriskostnadsbolagens fortsatta ökning sett ut att vara närmast ödesbunden i Europa, vilket ju är en anledning till behovet av konsolidering, men i USA har ju trenden de senaste åren varit att det är LCCerna som har problem.