fcx
Medlem
Igår uppstod behov av en snabb resa till Malta över helgen.
Det visade sig vara med eller mindre omöjligt att hitta biljetter där det inte var löjligt kort transfer (dvs bagageproblem), eller med sex timmars transfer i någon Europeisk håla. Lufthansa för 31 514 SEK i economy gick också bort. Enda direktflyget var Ryanair från ”Stockholm” till Malta. Valet föll på SAS, morgonflyget från ARN och byte i LIN till Air Malta. Alltsammans bokat genom SAS i Plus (C på utresa och J på hemresa, så långt ifrån ”lågprisflyg”...)
Jag har läst om alla negativa upplevelser med just det bolaget, men det var verkligen ont om alternativ. De låga förväntningarna infrias omedelbart.
Vid incheckningen på ARN blev det problem direkt. Bagaget blev taggat til slutdestinationen, men jag kunde inte få boardingkort på Air Malta-flighten.
En ny variant av prioboarding gjordes, enbart Plus på först (inte statuspassagerare). Mycket trevlig besättning, de gick de gick bara ett varv med vagnen men ropade ut att man var mycket välkommen att trycka på knappen för service. När man gjorde det så fick man ett glatt bemötande. I övrigt en högst ordinär SAS-flight.
Vid ankomst till LIN 90 minuter innan nästa flyg avgår visade det sig snabbt att det inte finns någon transferdesk.
Det blir till att gå landside och till ordinarie incheckningsdisk. Där står det redan massor av människor. Det är någon form av oorganiserat kösytem till de tre diskarna (ingen separat business-kö), och kön rör sig långsamt. Mycket långsamt. Det tar c:a fem minuter per passagerare. Några hundar springer runt bland passagerarna medan de väntar på att bli incheckade.
Efter en dryg halvtimme är det min tur. Boardingkort är inga problem att få ut, men att registrera mitt incheckade bagage för transfer verkar allt annat än enkelt. Det knappas frenetiskt i disken och när agenten tror att allt är klart så skrivs det ut nya bagagetaggar istället. Mer knappande, och sen får jag beskedet att det är klart.
I förbifarten nämner hon också att flyget är knappt timmar försenat, och ger mig en lunchvoucher. En stund senare visar det sig att ”lunch” betyder en cheeseburgare och en liten läsk på McDonalds.
Så, nu sitter jag i loungen och har egentligen inte så mycket att göra. Kan inte ens ta en ”fika” för att mildra sorgen eftersom jag har en hyrbil som väntar.
3½ timme kvar till boarding.
Det visade sig vara med eller mindre omöjligt att hitta biljetter där det inte var löjligt kort transfer (dvs bagageproblem), eller med sex timmars transfer i någon Europeisk håla. Lufthansa för 31 514 SEK i economy gick också bort. Enda direktflyget var Ryanair från ”Stockholm” till Malta. Valet föll på SAS, morgonflyget från ARN och byte i LIN till Air Malta. Alltsammans bokat genom SAS i Plus (C på utresa och J på hemresa, så långt ifrån ”lågprisflyg”...)
Jag har läst om alla negativa upplevelser med just det bolaget, men det var verkligen ont om alternativ. De låga förväntningarna infrias omedelbart.
Vid incheckningen på ARN blev det problem direkt. Bagaget blev taggat til slutdestinationen, men jag kunde inte få boardingkort på Air Malta-flighten.
En ny variant av prioboarding gjordes, enbart Plus på först (inte statuspassagerare). Mycket trevlig besättning, de gick de gick bara ett varv med vagnen men ropade ut att man var mycket välkommen att trycka på knappen för service. När man gjorde det så fick man ett glatt bemötande. I övrigt en högst ordinär SAS-flight.
Vid ankomst till LIN 90 minuter innan nästa flyg avgår visade det sig snabbt att det inte finns någon transferdesk.
Det blir till att gå landside och till ordinarie incheckningsdisk. Där står det redan massor av människor. Det är någon form av oorganiserat kösytem till de tre diskarna (ingen separat business-kö), och kön rör sig långsamt. Mycket långsamt. Det tar c:a fem minuter per passagerare. Några hundar springer runt bland passagerarna medan de väntar på att bli incheckade.
Efter en dryg halvtimme är det min tur. Boardingkort är inga problem att få ut, men att registrera mitt incheckade bagage för transfer verkar allt annat än enkelt. Det knappas frenetiskt i disken och när agenten tror att allt är klart så skrivs det ut nya bagagetaggar istället. Mer knappande, och sen får jag beskedet att det är klart.
I förbifarten nämner hon också att flyget är knappt timmar försenat, och ger mig en lunchvoucher. En stund senare visar det sig att ”lunch” betyder en cheeseburgare och en liten läsk på McDonalds.
Så, nu sitter jag i loungen och har egentligen inte så mycket att göra. Kan inte ens ta en ”fika” för att mildra sorgen eftersom jag har en hyrbil som väntar.
3½ timme kvar till boarding.