SAS FORWARD ny plan för att rädda SAS (22/2 2022)

[intuition]

Det finns ju olika sätt att tolka det. Jag läser det som att deadline för processen att hitta nya investerare flyttats, dvs inte nödvändigtvis för att det inte finns några. Man kan vara i ett läge där det finns investerare men att det är så många detaljer och villkor som behöver redas ut innan totalen går att sy ihop.

Man kan så klart också vara i ett läge där alla tilltänkta investerare dragit sig ur. men som lekman tänker jag att en domstol inte förlänger processen om det inte finns rimlighet i att det faktiskt kommer att lyckas. Om man uppnår deadline och det inte finns några köpare är chansen att det finns köpare 100 dagar senare infinitesimal. Har lite svårt att tro att man då inte slutför konkursen.

 

[Jannes]

Jag instämmer, en förlängning innebär med större sannolikhet att man lyckats övertyga en domare att det finns realistiska köparkandidater men behöver tid att pussla ihop det för alla parter.

 

[Ricci]

En "killgissning" är att man har X-antalet investerare men behöver mer tid att förhandla fram ett ramverk och ägande % i det nya SAS.

 

[ARN01]

Ska man tolka detta som att det inte finns någon som vill köpa SAS?

Tänkte samma sak men ingen aning. Gick ju upp för Apollo att de inte kan bli majoritetsägare så undrar hur de ställer sig att vara fortsatt inblandade. Kanske det som strular

 

[igelkotten]

Ofta får inte potentiella köpare gå ihop med varandra för lägga gemensamt bud utan säljaren / målbolagets samtycke för att bibehålla konkurrensen mellan köpare. Nu när den tilltänkta köparen inte kan äga en majoritet i bolaget så kan det ju nu pågå diskussioner om att gå ihop med någon annan sponsor.

 

[Ricci]

Ofta får inte potentiella köpare gå ihop med varandra för lägga gemensamt bud utan säljaren / målbolagets samtycke för att bibehålla konkurrensen mellan köpare. Nu när den tilltänkta köparen inte kan äga en majoritet i bolaget så kan det ju nu pågå diskussioner om att gå ihop med någon annan sponsor.

Helt klart, det är bara att ponera tex att danska staten vill ha 30%, Apollo Invest 49,9 och en 3e och ev 4e part vill ha mer än 20%.
Dessutom vill de ha inflytande hur nya SAS skall se ut och drivas..plus vem är långsiktig ägare eller vem är där för en kortsiktig profit.
Jag är inte säker att det kommer räcka med 100 extra dagar då t ex flygbranschen är under återhämtning och många flygbolag nu gör all time high i profit.

 

[Mikeswede]

Intressant att dom flesta verkar tro att det finns flera köpare till ett så skuldtyngt bolag. Jag tror snarare att det finns 2-3 kandidater (appollo med räknad men inte Danska staten) men ingen är beredd att slanta upp tillräckligt för att SAS ledning skall se det som realistiskt att rädda SAS. Man hoppas nu att ytterliggare tid skall kunna övertyga budgivarna att de måste punga ut med mera pengar.

OBS min "killgissning" Är dock mycket oroad att SAS kommer inte att överleva detta.

 

[Tomas E]

Om vi är inne på att gissa friskt, kan det ju vara så att SAS nu räknar med att de ekonomiska månadssiffrorna kommer att visa en liten vinst i några månader till (innan det går tillbaka till förlust under vinterns lågtrafik), och att detta kan öka intresset hos investerare om SAS får möjlighet att visa upp några plus-månader till. Däremot kan det vara så att kvartalsresultatet för Q3 (maj-juli) fortfarande landar på minus, för att vinsten i juni och juli inte väger upp förlusten i maj, d.v.s. kvartalsrapporten 1 sep kanske inte räcker som underlag för alla "kandidater".

Sedan har jag inte blivit riktigt klok på om man ska förvänta sig att även en hyggligt lyckad överenskommelse med fordringsägarna kan innebära att ett ny omgång leasade flygplan lämnar SAS-flottan?

 

[ResenärenLars]

Men är det inte så att alla fordringsägare får aktier i "nya SAS"? Tanken är väl att skulder omvandlas till aktier i bolaget OCH att man ska ta in nytt kapital. Så om jag förstått det hela rätt så måste man komma överens i två steg, först med fordingsägarna och sedan med investerare. Detta kan säkert vara samma i vissa fall (Danska staten, Apollo) men i vissa fall så är man kanske bara det ena eller det andra (Svenska staten som fordringsägare). Vissa fordringsägare vill kanske behålla de aktier man får, medan andra vill omvandla dem till pengar direkt. Det är klart att det är en komplex process. Jag tror precis som andra i tråden att domstolen inte hade beviljat en förlängning om det inte funnits intressenter att ta över ägandet i SAS. Men att det behövs tid för att få ihop alla delar.

 

[Tomas E]

Men är det inte så att alla fordringsägare får aktier i "nya SAS"? Tanken är väl att skulder omvandlas till aktier i bolaget OCH att man ska ta in nytt kapital. Så om jag förstått det hela rätt så måste man komma överens i två steg, först med fordingsägarna och sedan med investerare. Detta kan säkert vara samma i vissa fall (Danska staten, Apollo) men i vissa fall så är man kanske bara det ena eller det andra (Svenska staten som fordringsägare). Vissa fordringsägare vill kanske behålla de aktier man får, medan andra vill omvandla dem till pengar direkt. Det är klart att det är en komplex process. Jag tror precis som andra i tråden att domstolen inte hade beviljat en förlängning om det inte funnits intressenter att ta över ägandet i SAS. Men att det behövs tid för att få ihop alla delar.

Det är väl vad SAS hade hoppats på, kanske som en from förhoppning, men så vitt jag förstår inget som man kan tvinga fordringsägarna till i en rekonstruktion. Det normala vid en rekonstruktion är väl att man förhandlar om en "haircut" på lån, alltså en procentuell nedskrivning, som möjligen kan påtvingas vissa låntagare. (Incitamentet är att "haircuten" blir mindre vid en rekonstruktion än vid en konkurs.) De lån som i första hand kan omvandlas till aktier är nog dels DIP-lånet från Apollo och dels de s.k. hybridinstrument (lån/obligationer som är "nästan aktier" vad gäller prioritet att få betalt) som var hur en stor del av statsstödet under 2020 betalades ut - även stödet från Norge. Fast då har vi den lilla komplikationen att villkoren för de lånen nyligen har förklarats vara otillåtet statsstöd (en dom som fortfarande kan överklagas) vilket förmodligen komplicerar diskussionen med EU-kommissionen om dessa lån kan omvandlas till aktier. Hade det inte varit för detta skulle förmodligen svenska och norska staten konvertera sina hybridinstrument till aktier och sedan sälja sina aktier (förmodligen men viss förlust) till danska staten (eller någon annan), som en del av en "paketöverenskommelse".
Leasingföretag har nog (beroende på hur avtalen är skrivna, vilket inte är offentligt) alltid möjligheten att ta sina flygplan och säga "ajöss" snarare än att acceptera att få mindre betalningar på avtalen eller att lämna över flygplanen till SAS och få "monopolpengar" tillbaka i form av aktier.