Här kommer fortsättningen på herr och fru Hylves bröllopsresa till Asien. Den här delen kommer ta oss igenom en transfer Haneda Airport - Narita Airport, en F-flygning med Thai A380, en natt i Bangkok samt en C-flygning med Singapore Airlines innan vi slutligen landar i Singapore:) Mycket nöje! Haneda - Narita Vi kliver av Lufthansaflyget utan en tanke på att det kanske ska stå nån redo att assistera oss på Haneda. Istället stirrar vi rakt fram och går mot passkontrollen och på vägen ser vi det mycket festliga Hello Kitty-planet från EVA Air! Glömmer dock fota det.. Det är väldigt korta köer så kommer snabbt fram till agenten. Hade efter viss tvekan över att skriva 0 eller 1 dagar i Japan på immigrations-kortet valt en etta. Agenten undrar om det är transit och säger att jag måste fylla i nästa flightnummer som Japan-adress istället för att lämna blankt, annars verkar allt lugnt. Lätt fixat!:) Vi behöver bara vänta några minuter på våra väskor och efter en kort tågresa är vi i terminal 1. Som färdmedel mellan Haneda och Narita lyder vi @Dr. Miles råd om limousine bus och biljetterna köper vi vid disken som säljer övriga bussbiljetter. Nästa buss går om tio minuter, så vi går ut till buss-gaten och andas lite Japan-luft. Där sitter ett par från Kalifornien som utbrister 'You look tired!' och observationen är nog väldigt korrekt! Dom var på väg hem efter att ha turistat runt i Asien och säger att luften i Singapore är för tillfället usel. Eftersom vi tidigare varit i både Peking och Shanghai och där inte störts nämnvärt av smogen tänker jag att det kan väl inte vara så farligt.. ack så fel jag kommer få (men mer om det senare). Vrak..
Vi småpratar lite till om bla Macao vs. Las Vegas innan det är dags att hoppa på bussen. Håller mig vaken förbi Disneyland innan jag slumrar in och när jag vaknar är det inte långt till Narita. När vi kommer fram har Thai-incheckningen inte öppnat än, utan vi får snällt vänta ca 20 minuter. Strosar runt lite på flygplatsen för att döda tid och går bland annat förbi ANAs F-incheckning som ser väldigt fräsig ut. Nästa gång ska vi gå in där, tänker jag. Går tillbaka till incheckningen och väntar ut dom sista minutrarna. När vi fått våra boardingkort ser jag att vi blivit tilldelade platserna 2F/2K, dvs inte några parsäten. Frågar om det finns möjlighet att byta men tjejen i disken säger att planet är för kvällen helt fullbokat i F, följt av tusen 'sorry, sorry'. En annan kvinna följer oss till säkerhetskontrollen där vi får fast track. Efter säkerhetskontrollen är fast trackandet dock slut och vi får snällt köa några minuter för att ta oss ut från Japan. Siktet är nu inställt på ANA Suite Lounge, som ligger mycket bra till inför nästa flight - man kan till och med se när planet kommer till gaten.
Tar hissen upp en våning, lämnar fram boardingkortet som inspekteras några sekunder, följt av ett 'Thank you for waiting'. Efter att ha läst Ben Schlappigs review av loungen är det svårt att inte lägga märke till detta 'Thank you for waiting' som används både här och där. Vi går in i loungen och möts av en värdinna, som efter att vi satt oss räcker över varsin varm handduk och frågar om vi vill ha någonting att dricka. Känner att en kall öl skulle göra gott, så jag ber om en Sapporo eller Kirin och hon säger att dom har Sapporo. Frugan verkar aldrig tröttna på champagne, så det blir ett glas Piper-Heidsieck. Ölen kommer in och utseendet avslöjar att den definitivt måste komma från en av ölmaskinerna! Dessa fantastiska mojänger som jag tidigare sett när vi besökte ANAs businesslounge, senast vi var i Tokyo.
Är nu lite småhungrig efter den futtiga frullen, så vi går till nudelbaren och beställer varsin skål med nudlar som slukas snabbt. Nudlar och champagne
Känner att en tvagning vore på sin plats så jag frågar en av värdinnorna om dom har några duschar. 'Absolut! Vill du duscha nu?'. Jag säger ja och hon börjar prata i den secret service-liknande walkie talkie som alla värdinnor verkar bära. Hon säger åt mig att gå ut till receptionen, så tar dom hand om mig. Väl där ute ber dom om att få mitt boardingkort, vilket jag naturligtvis inte har med mig. Skyndar och hämtar det för att växla in det mot en nyckel till ett av duschrummen. Får även ett litet kit innehållandes schampo, balsam och duschcreme.. Puttinuttigt.
Blir visad till duscharna, som ligger till vänster om receptionen och där inne finns redan en korg med diverse duschgrejer och handduk.
Inser nu att jag bara packade ner en ren t-shirt och den gick ju åt i FCT.. nåja.. växlar tillbaka nyckeln mot mitt boardingkort och återgår till min plats. Nu vill även fru Hylve bli ren, så hon kilar iväg till receptionen. Tyvärr finns inga duschar lediga, utan dom säger att hon får komma tillbaka senare. En stund senare ett nytt försök.. inga lediga. Hon frågar om hon verkligen måste gå fram och tillbaka för att kolla tillgängligheten och svaret är tydligen ja. Antingen är det en språkförbistring eller så är det riktigt dålig service för att vara en förstaklass-lounge. Varför skulle inte walkie talkien funka åt motsatt håll, dvs reception till loungevärdinna? Frugan surnar till rejält, men efter ytterligare ett par vändor ut får hon till sist en dusch. Själv går jag och ber maskinen hälla upp en ny, perfekt öl.
Det börjar bli dags för boarding men innan vi lämnar loungen måste jag bara besöka en japansk toalett. Jag gillar verkligen dessa futuristiska skapelser och man vet aldrig när man får tillgång till en igen!:) Det är inte en av dom mest spaceade jag sett, men ändå ljusår ifrån dom som finns i tex guldloungen på ARN (även efter renovering)
Vi går ner till gaten där boardingen är i full gång - folk överallt. Ser kvinnan som ledde oss till securityn stå och ropa 'First class! Business class!', så vi går dit. Frågar om dom lyckats seata oss i ett parsäte men icke.. 'sorry, sorry!'. På väg mot första klass går vi förbi Singapore Airlines A380 som står i gaten bredvid. Säger till frugan att nångång ska vi testa den där också!
Vi är nu bara några steg från vår första bekantskap med en A380 och vilket bättre sätt att börja än längst fram och sen (eventuellt) arbeta oss bakåt?:p NRT-BKK Flight: TG677, Airbus A380 Tid: 17:25-21:55 Plats: 2F/2K Vi leds in i till våra platser i den ljusa förstaklass-delen och det märks direkt att det är en helt annan stämning här än på Lufthansa - betydligt mer uppsluppen! Det springer runt en stor, skojfrisk flygvärd och hjälper alla med fotografering. Vi blir tillfrågade om vi vill ha något att dricka - svaret blir naturligtvis champagne. En liten stund senare kommer ett glas på en bricka och Dom Perignon 2004 hälls upp. Väntar tills frugan fått sitt glas innan vi skålar.
Vilken lyft jämfört med Lufthansas Taittinger 2007! Moussigheten, dom rostade tonerna, smaken av mandel.. det här kan jag dricka betydligt mer av! Dock tycker jag glasen är lite halvkassa. Alldeles för kort fot vilket gör det svårt att hålla i dom. Fru Hylve på 2K
Hylve på 2F
Menyerna delas ut och jag ögnar igenom den samtidigt som jag smuttar vidare på skumpan. Nu har det tydligen blivit dags för vår fotosession och 'kameramannen' ber frugan göra iordning telefonen så det bara är att trycka av. Han matar på en hel hög med foton när vi sitter tillsammans i frugans stol 2K, ständigt skrattandes och skämtandes.. Riktigt skön kille! Han kilar vidare till nästa person, men återkommer efter en stund. Han verkar inte helt nöjd med sitt förra resultat utan vill att vi tar några bilder i min stol också. Han tar verkligen sitt fotojobb på allvar.
Efter fotosessionerna kommer en flygvärdinna och tar matbeställningarna. Jag väljer tigerräkor i röd curry medan frugan kör på sea bass. Får även en påfyllning av champagneglaset som vid det här laget är helt tomt. Det har blivit dags för takeoff och champagneglasen samlas in. Jag bläddrar fram tail cam på IFEn i hopp om att få nåt kul att titta på trots att jag inte har fönsterplats. Tyvärr är det för mörkt ute, så man ser i stort sett ingenting. Istället undersöker jag det Rimowa amenity kit vi fått och det känns verkligen lyxigt! Synd att vi inte fick ett liknande på Lufthansa. Motorerna varvar upp och jag förundras över avsaknaden av oväsen. Man hör knappt motorerna. Riktigt imponerande! Det tar inte många minuter innan lampan för säkerhetsbälte släcks och jag flyttar över till fru Hylves ottoman. Bordet fälls upp och en vit duk läggs på. Mer champagne serveras och vi får även in en skål med nötter - även här kalla.
Till för-snacks blir det två yakitorispett som smakade betydligt bättre än vad dom såg ut!
Ingen kaviarservering på detta flyg, då det är för kort (runt 5h), utan istället blir nästa rätt en ankpaté serverad på en bit rökt anka, tillsammans med en chutney. Är inte så förtjust i ankpaté över lag men tillbehören gör att det hela slinker ner utan problem!
Nästa rätt var någon slags grön soppa som var otroligt smakrik och len i konsistensen! Blir även rekommenderad ett rött vin, minns tyvärr inte vilket. Gott var det i alla fall. Behöver väl vid det här laget knappast nämna vad frugan dricker genom hela middagsserveringen...
Huvudrätten smakar kalas - thailändare kan verkligen sin curry! Fru Hylve är också nöjd med sitt val. Sea bass
Tigerräkor i röd curry
Efter huvudrätten kommer det in en ostbricka med bland annat camembert och appenzeller. God ost och mycket goda frukter, men även om det står 'premium' på förpackningen känns kex-presentationen sisådär.
Mer champagne!
Till efterrätten beställer jag in en kaffe och ett glas cognac, då jag vet att det är Otard Extra 1795 som står på menyn. Frugan vill ha en cappuccino. In kommer ett av dom största cognacsglas jag nånsin blivit serverad och det ser nästan ut som jag beställt kaffe till cognacen istället för tvärtom. Det är dock inget jag gråter över, då det är en ytterst angenäm uppgift att dricka upp det!
Under efterrätten frågar jag en värdinna om det finns någon pyjamas att tillgå, då det trots allt är ett kvällsflyg. Tyvärr finns inga och hon ber tusen gånger om ursäkt. Efter middagsserveringen är vi konstigt nog inte ett dugg trötta. Detta i kombination med att champagnen är alldeles för god att sova bort gör att vi förflyttar oss till 'loungen' för att slippa störa resten av kabinen som verkar vilja sova. Somliga verkar tycka att loungen är en waste of space, men jag tycker den är trevlig. Kanske inte gjord för fyra, men för två är den perfekt då man kan halvligga på varsin soffa. Strax efter att vi satt oss kommer tjejen jag frågade om pyjamas. Hon säger att hon pratat med sin chef och ville gärna ge mig ett extra amenity kit som plåster på såren. Tackar jag förstås inte nej till! I loungen finns förstås också en call-knapp, som vi naturligtvis testar (mer än en gång!). Försöker uppskatta tiden mellan tryck till service och det är inte dom 5 sekunder @agehall timeat på ANA, men inte mer än det dubbla.. mycket imponerande även detta! Loungehäng!
Vi sitter och pratar och njuter av champagnen när foto-killen kommer upp för trappan. Han stannar och snackar lite och det visar sig att han jobbat i Thais förstaklass i närmare 30år. Jag frågar lite om skillnaderna mellan då och nu och han drar några exempel. Vi säger att vi är på väg till Singapore och tycker han att vi borde valt Thailand istället. 'Singapore är ju bara en massa höga hus! Mer vackert och avslappnat i Thailand!' Innan han försvinner in bakom skynket säger han att vi absolut inte får lägga oss och sova när vi kommer fram, utan måste uppleva 'Bangkok by night'. Återstående loungetid kan summeras till - prata, dricka champagne, trycka på knappen.
Plötsligt har det försvunnit mer än två flaskor 'dompa' och vi går tillbaka till min plats och får in varsitt paket glass, som sitter som ett smäck! Beställer in ett glas champagne till och en flaska vatten samtidigt som övriga kabinen börjar vakna till. Dom vet inte vad dom missat!:p Besättningen tackar oss för flygningen och när vi går av ser jag en ny skylt där det står 'Hylve' - dags för lite golfbilsåkande. Vi och en person till delar på en bil och det tar några minuter innan vi är framme vid immigrationen.
På andra sidan möter en kille upp som tydligen ska ta hand om våra väskor och väl framme vid bagagebandet sker allt som magi.. Helt plötsligt har dom identifierat och fiskat upp våra två checkade väskor från bandet, utan en minsta antydan till osäkerhet. Jag frågar hur det går till och dom säger att dom kan se det på first-taggarna. Fråga mig inte hur.. Killen hjälper oss ända tills vi sitter i en taxi på väg mot Hilton Sukhumvit. Vilken härligt markservice från Thais sida! Synd bara att vi inte fick uppleva F-loungen och SPAt. Hilton Sukhumvit Vi checkar in strax innan midnatt och blir uppgraderade till Executive Room. Rummet är fint och påminner en hel del om Hilton Tokyo. Bland annat har dom samma badrumsdesign, där 'duschkabinen' är gigantisk och även innefattar badkaret. Inte sett den lösning på några andra Hiltonhotell. Även toalettstolen är japansk och betydligt mer high-tech än den i loungen!
Byter om till shorts och går till receptionen för att fråga om lite bartips inom gångavstånd. Får tips om att området rund Holiday Inn är ganska bartätt, så går dit och dricker några thai-öl och känner lite på pulsen. Kommer i säng runt tvåtiden.
Morgonen efter äter vi frukost i den stora frukostmatsalen och utbudet är bra. Mer hinner vi inte, utan tar en taxi tillbaka till flygplatsen. Chauffören är trevlig ända tills vi avböjer hans 'supererbjudande' om fastpris. Efter det säger han inte ett ord. Eftersom vi inte har någon nytta av dom Baht som blir över får han allt vi har kvar, så han blir ganska nöjd ändå till sist. Dom 300 kronor vi växlade på Arlanda har alltså utan problem räckt till taxi till och från flygplatsen plus en barrunda. Bra prisbild får man lov att säga! BKK-SIN Flight: SQ975, Boeing 777-200ER Tid: 12:15-15:40 Plats: 14H/14K Efter incheckning, security och immigrations går vi till SilverKris Lounge som ligger på behagligt avstånd från vår gate. En ganska liten lounge, men med ett helt okej utbud - bland spriten finns tillochmed en shaker och angostura bitters att tillgå! Ostutbudet i loungen
Vi äter lite grön curry som smakar otroligt bra och avslutar med glass!
Vi börjar röra oss mot gaten i god tid, men när vi kommer fram verkar det ha blivit en gate change, utan att det kommit upp på monitorerna. Det står dock inte till vilken gate, utan jag får fråga en snubbe som står där. Som tur var ligger den nya gaten inte så värst långt bort för nu står det plötsligt 'Final Call' på vår flight. Det kändes som att statusen gick från 'Gate Open' direkt till 'Final Call' och mycket riktigt.. när vi kommer fram har boardingen i stort sett inte ens börjat utan vi kan lugnt och stilla masa oss in i planet. Vi sätter oss och ganska snart kommer en leende herre förbi, hälsar oss med namn och erbjuder lite olika dryckesalternativ. Vi tar varsit glas champagne som för dagen var Charles Heidsieck. Halvt avtrubbade efter två F-flygningar går denna korta flight sen rätt obemärkt förbi. Det som är bestående är att vi hela tiden blev tilltalade med namn av den konstant leende kabinbesättningen! Enda bilden från flight SQ975
Vi har nu nått Singapore och det är slut på del 2! Nästa del blir en liten sammanfattning över Singapore och Kuala Lumpur.
Fashionable design is a point of pride for the Nordic carrier, which delivers Finnish finesse on its long-haul flights from takeoff to...
Read more
If you are looking for a discreet, private bolthole when visiting Rome rather than one of the larger grand dame properties, then take a...
Read more
If you're in Australia and are looking for excellent flight offers to Europe (via Istanbul) and Singapore - look no further than Turkish...
Read more