Vilken bra fråga!Ni som är för revenue baserat system, hur många kr spend tycker ni ska vara gränserna för EBG och EBD?
Vilken bra fråga!
Kanske den bästa frågan i den här tråden på hela dagen, egentligen väl värd sin egen tråd!
Jag är egentligen inte en av förespråkarna av revenuebaserat, jag har fått smaka den kakan hos FlyingBlue redan. Med intjäning, även för businessbiljetter, som droppat 75-80%, med bibehållna biljettpriser. Det är inte så roligt men Delta gick den vägen för ett par år sedan, det var väntat. Liksom att SAS på något sätt skulle följa efter Lufthansa här.
Det här har jag aldrig riktigt funderat över men om man tänker att SAS är starkast inom Norden och Europa, där biljetterna tur och retur i de flesta fall kostar ett ensiffrigt tusental kronor, så kan det inte bli några jättesummor att tala om.
45 segment krävs för guld, om man flyger via någon av hubbarna får man lätt ihop 4 segment på en vanlig tur och retur. En sådan resa i Plus kostar allt mellan säg 2 500-10 000 kr. Låt oss säga 4000 kr. Då behöver man 11 sådana tur och returresor och ett extra segment för att nå guld och har lagt ca 45 000 kr. 11 flygningar är ungefär en i månaden och litet uppehåll för semester. Det känns inte orimligt att en sådan typresenär också skulle bli guld.
Förslag på någonstans mellan 30-50 000 kr i årlig spend för guld?
Diamond borde givetvis vara en smula högre, med 45-47 arbetsveckor på ett år borde de som åker fram och tillbaka minst en gång i veckan under hela året rimligen bli diamond. Då är vi på de där berömda 90 segmenten per år. Om varje segment kostar runt 1000 kr, likt exemplet ovan, landar det på 90 000 kr.
Förslag på mellan 60-100 000 kr i årlig spend för diamond?
Ungefär i de trakterna har jag resonerat också. För de som kvalificerar sig på flygningar inom Europa och norden är kanske motivatorn till ett revenue-baserat system en jämnare och rättvisare fördelning av själva återbäringen. Det nyligen införda systemet ger absolut inga poäng tillbaka för kortdistansflygningar. Återbäringen i ett revenue system måste rimligen vara lika i alla bokningsklasser och på alla sträckor. Bara antal spenderade kronor ska vara avgörande för att det ska bli ett fungerande system. Varje spenderad krona i Go ska det ge samma återbäring som de spenderade i plus eller business.Vilken bra fråga!
Kanske den bästa frågan i den här tråden på hela dagen, egentligen väl värd sin egen tråd!
Jag är egentligen inte en av förespråkarna av revenuebaserat, jag har fått smaka den kakan hos FlyingBlue redan. Med intjäning, även för businessbiljetter, som droppat 75-80%, med bibehållna biljettpriser. Det är inte så roligt men Delta gick den vägen för ett par år sedan, det var väntat. Liksom att SAS på något sätt skulle följa efter Lufthansa här.
Det här har jag aldrig riktigt funderat över men om man tänker att SAS är starkast inom Norden och Europa, där biljetterna tur och retur i de flesta fall kostar ett ensiffrigt tusental kronor, så kan det inte bli några jättesummor att tala om.
45 segment krävs för guld, om man flyger via någon av hubbarna får man lätt ihop 4 segment på en vanlig tur och retur. En sådan resa i Plus kostar allt mellan säg 2 500-10 000 kr. Låt oss säga 4000 kr. Då behöver man 11 sådana tur och returresor och ett extra segment för att nå guld och har lagt ca 45 000 kr. 11 flygningar är ungefär en i månaden och litet uppehåll för semester. Det känns inte orimligt att en sådan typresenär också skulle bli guld.
Förslag på någonstans mellan 30-50 000 kr i årlig spend för guld?
Diamond borde givetvis vara en smula högre, med 45-47 arbetsveckor på ett år borde de som åker fram och tillbaka minst en gång i veckan under hela året rimligen bli diamond. Då är vi på de där berömda 90 segmenten per år. Om varje segment kostar runt 1000 kr, likt exemplet ovan, landar det på 90 000 kr.
Förslag på mellan 60-100 000 kr i årlig spend för diamond?
Jag minns förr när det på riktigt var svårt att jobba in EBG. Dagens krav är ett skämt i jämförelse och att det blir lite svårare igen höjer naturligt nivån överallt, speciellt i loungerna.
Om jag minns rätt var det butt in seat och 70k poäng som gällde, alternativt x antal segment i C. Betalade en gång 10 000sek för kortdistans business för att återkvala i slutet av en period. Det sved och var inte värde i den flighten
Ett kreditkort eller två och några billiga plusbiljetter är det som krävs nu till en totalkostnad på under 10 000 per år. Det ändras ju inte heller med detta.
Reflekterar i egenskap av frekvent privatresenär.
Att möjligen nå någonting annat än EBS har varit orimligt i åratal. Biljettpriserna har talat sitt tydliga språk. 25-procentig (om ens det) intjäning på biljetter med Lufthansagänget har sedan länge varit vardag. Jag tjänar flera hundra poäng på en full tank bränsle från Preem. Jag tjänar ibland några hundra poäng på en intraeuropeisk resa med Austrian. Jag tjänar noll poäng på en flight med Thai men skördar en handfull poäng på mina inköp av kontaktlinser. För jag är ingen frekvent affärsresenär som bidrar till marginalen...
Kommer fortsätta rikta mitt resande till SAS i första hand. Star Alliance i andra hand. Men är biljettpriserna rimligare på annat håll njuter jag av min rätt att vara otrogen. Förmodligen är loungetillgången ett minne blott framöver. Nu försvinner Diners under 2019. Silverstatus som ger loungetillgång i semestertider lär jag inte kunna ta del av. Kanske finne det en kreditkortslösning som säkrar möjligheten en stund till.
Men - det är uppenbart nya tider. Att kunna åka snålskjuts genom systemförståelse är inte längre en självklarhet.