Vänner! Sent om sidor kommer här som utlovat en kort rapport om hemresan från Tokyo.
Eftersom vi bodde i Asakusa sista dagarna i Tokyo kunde vi ta metron till HND utan massa byten etc - supersmidigt! Incheckningen gick galant med 2 av 3 incheckningsdiskar för business, tur att vi hade fast track för kön till ’icke fast track’ var lång och tog uppskattningsvis 1 timme.
Väl airside på HND gick vi till den tillfälliga ANA loungen som låg i närheten av vår gate, den var ljus och trevlig och inte speciellt mycket folk; enda nackdelen var att den stängde kl 11 men det funkade rätt OK med tanke på boarding tiden. Matutbudet var helt OK och framförallt gillade jag att det fanns en sushi-chef där som fixade sushi-bitar på beställning. Utsikten över bla rullbanan är också värd att nämnas, vi körde lite plane-spotting med de olika planen som landade. När loungen stängde gick vi bort till gaten för det började närma sig boarding.
Vi satt på rad 4; tycker personligen att jämna radnummer är bättre när det gäller fönsterplatsen eftersom man sitter närmare fönstret än på ojämna radnummer - dock kan ni ju själva lista ut om det var jag eller sonen som fick fönsterplatsen
. På våra platser så låg amenity-kit (ny variant (?), har inte sett det mönstret innan) samt tofflor. Med lite bubbel innan start så kände jag mig riktigt positiv till mods och det blev inte sämre kort efter start då mer bubbel och nötter serverades.
Maten kom strax därefter; till förrätt valde jag rostbiff (som var lite torr tycker jag) och till huvudrätt blev det fisken (som var mycket god). Måste säga att jag blev positivt överraskad över purserns vinrekommendationer, både det röda till rosbiffen och det vita till fisken passade utmärkt. Måltiden avrundades med lite ostar samt japansk glass. Överlag en väldigt god lunch!
Resten av flygningen var tämligen händelselös; cabin crew var väldigt trevliga och småskojade mest hela tiden. Minnesvärt var att flyga över nordpolen (tyvärr tog jag inget foto men kan säga att jag hade betalt rätt mycket för att komma in på flight deck för att få 180-graders utsikten.
Under resans gång så omväxlande sov, jobbade eller åt och drack jag. Bra utbud av smått och gott, och som sagt en cabin crew som var jättetrevliga att småsnacka med. Skönt också att kunna röra sig lite under en sån lång flygning. När vi hade ca 1,5 timmar kvar till CPH serverades pre-landing måltiden, den kommer inte gå till världshistorien som den bästa jag ätit men den fyllde sitt syfte - det var först en mindre japanskinspirerad förrätt följt av en buffé med fyra olika rätter. Jag tog en av varje och jag tyckte dumplingen var den godaste. Lite äppeljuice för att hålla hustrun på gott humör och sen kunde jag njuta av inflygningen från kamerorna; mäktigt att kunna följa med när piloten riktar in sig på landningsbanan.
Detta får avsluta denna rapport; ett besök i guld-loungen och sen hoppet till ARN är inte mycket att skriva hem om. En kul anekdot som pursern berättade var att några dagar tidigare så hade flighten från HND tvingats göra en omväg pga ett ryskt askmoln så den flygningen gick till historien som den längsta SAS flygningen någonsin, 15tim35min om jag kommer ihåg rätt. Vet inte om det stämmer men kanske att vi hade någon BC:are med som kan verifiera.
Summa summarum; Tokyo och Kyoto är fantastiska ställen att besöka - vi kommer garanterat tillbaka. Och det gör vi gärna med SAS för personligen tycker jag att de har en produkt som håller långt - har inte åkt ANA eller first class etc men i jämförelse med Turkish eller Lufthansa med 2-2-2 konfigurationen tycker jag nog att SAS vinner. Tanken är att vi skall åka Eva Air till TPE på påsklovet, skall bli spännande att jämföra.
Vi höres!
Eftersom vi bodde i Asakusa sista dagarna i Tokyo kunde vi ta metron till HND utan massa byten etc - supersmidigt! Incheckningen gick galant med 2 av 3 incheckningsdiskar för business, tur att vi hade fast track för kön till ’icke fast track’ var lång och tog uppskattningsvis 1 timme.
Väl airside på HND gick vi till den tillfälliga ANA loungen som låg i närheten av vår gate, den var ljus och trevlig och inte speciellt mycket folk; enda nackdelen var att den stängde kl 11 men det funkade rätt OK med tanke på boarding tiden. Matutbudet var helt OK och framförallt gillade jag att det fanns en sushi-chef där som fixade sushi-bitar på beställning. Utsikten över bla rullbanan är också värd att nämnas, vi körde lite plane-spotting med de olika planen som landade. När loungen stängde gick vi bort till gaten för det började närma sig boarding.
Vi satt på rad 4; tycker personligen att jämna radnummer är bättre när det gäller fönsterplatsen eftersom man sitter närmare fönstret än på ojämna radnummer - dock kan ni ju själva lista ut om det var jag eller sonen som fick fönsterplatsen
. På våra platser så låg amenity-kit (ny variant (?), har inte sett det mönstret innan) samt tofflor. Med lite bubbel innan start så kände jag mig riktigt positiv till mods och det blev inte sämre kort efter start då mer bubbel och nötter serverades.Maten kom strax därefter; till förrätt valde jag rostbiff (som var lite torr tycker jag) och till huvudrätt blev det fisken (som var mycket god). Måste säga att jag blev positivt överraskad över purserns vinrekommendationer, både det röda till rosbiffen och det vita till fisken passade utmärkt. Måltiden avrundades med lite ostar samt japansk glass. Överlag en väldigt god lunch!
Resten av flygningen var tämligen händelselös; cabin crew var väldigt trevliga och småskojade mest hela tiden. Minnesvärt var att flyga över nordpolen (tyvärr tog jag inget foto men kan säga att jag hade betalt rätt mycket för att komma in på flight deck för att få 180-graders utsikten.
Under resans gång så omväxlande sov, jobbade eller åt och drack jag. Bra utbud av smått och gott, och som sagt en cabin crew som var jättetrevliga att småsnacka med. Skönt också att kunna röra sig lite under en sån lång flygning. När vi hade ca 1,5 timmar kvar till CPH serverades pre-landing måltiden, den kommer inte gå till världshistorien som den bästa jag ätit men den fyllde sitt syfte - det var först en mindre japanskinspirerad förrätt följt av en buffé med fyra olika rätter. Jag tog en av varje och jag tyckte dumplingen var den godaste. Lite äppeljuice för att hålla hustrun på gott humör och sen kunde jag njuta av inflygningen från kamerorna; mäktigt att kunna följa med när piloten riktar in sig på landningsbanan.
Detta får avsluta denna rapport; ett besök i guld-loungen och sen hoppet till ARN är inte mycket att skriva hem om. En kul anekdot som pursern berättade var att några dagar tidigare så hade flighten från HND tvingats göra en omväg pga ett ryskt askmoln så den flygningen gick till historien som den längsta SAS flygningen någonsin, 15tim35min om jag kommer ihåg rätt. Vet inte om det stämmer men kanske att vi hade någon BC:are med som kan verifiera.
Summa summarum; Tokyo och Kyoto är fantastiska ställen att besöka - vi kommer garanterat tillbaka. Och det gör vi gärna med SAS för personligen tycker jag att de har en produkt som håller långt - har inte åkt ANA eller first class etc men i jämförelse med Turkish eller Lufthansa med 2-2-2 konfigurationen tycker jag nog att SAS vinner. Tanken är att vi skall åka Eva Air till TPE på påsklovet, skall bli spännande att jämföra.
Vi höres!
