Hej
Efter att ha fått blodad tand gällande reserapportering har jag beslutat för att sammanfatta mina senare års resor i forumet. Det var egentligen här allting började, åtminstone vad gäller min första kontakt med en premiumklass-kabin. Jag hade aldrig tidigare haft chansen att få resa i en sådan utan hade fått nöja mig med att lägga till lite extra pengar för att få sitta vid nödutgången eller liknande. Det är ju allmän kännedom att man får betala minst 5 gånger biljettpriset mot en ekonomi-biljett för att få resa i businessclass... eller? Det var i alla fall vad jag trodde och kunde aldrig tänka mig att lägga så mycket pengar på en biljett i businessclass även om resorna många gånger blev ett rent plågande av att sitta på en trång stol i 10-12h.
Denna rapport kommer troligtvis att bli en ganska så omfattande med en hel del bilder, men först till lite bakgrundsinformation.
Det hela började våren 2013. Jag var relativt nybliven singel och ville komma iväg på en resa. Jag har en kompis som inte varit ute och rest så mycket men som är otroligt lättpåverkad vad gäller ny idéer och som gärna slipper december månad i Sverige. Min taktik var att först ringa honom och berätta om min idé för att få med honom på tåget och sedan ringa mina andra två vänner och berätta att vi planerar en resa. Planen verkställdes och min bror var inte sen med att haka på. Han reser gärna överallt i ett bagageutrymme om så krävs. Han är av typen att inga resor är jobbiga och tar en GT och drar en filt över huvudet och sover tills det är dags att stiga av.
Min bästa vän som också han var nybliven singel som precis hade fått boka av en jordenrunt-biljett pga omständigheterna nappade också på idén men ville avvakta innan han bokade.
Vi letade billiga biljetter till Bangkok för att senare boka på biljetter intra asien. Jag hittade flygstolar för 3500 kr och bokade dem. Det skulle bli premiär för oss med Turkish Airlines från Stockholm via Istanbul till Bangkok. Priset var bra och vi bokade. Alla utom min bästa vän som avvaktade.
Detta var i April 2013 och det dröjde enda till Juni innan han fick tummen ur och hoppade på tåget.
Flyget skulle lämna den 9:e december och vi skulle vara åter den 16:e januari.
Jag tjatade länge på att han var tvungen att skynda sig då priserna antagligen skulle gå upp och när han väl hade bokat så fick han betala 10.000 kr.!!
"-Vad var det jag sa? Du skulle inte väntat!"
"-Jag vet, men jag har bokat businessclass."
Det kan inte stämma sa jag, de kostar minst 25.000 kr!
Efter att ha studerat hans biljett så insåg jag att det var en biljett i C han hade fått tag på.
Nu började kampen för mig att boka om min biljett för att också få testa C för allra första gången!
Jag ringde resebyrån och fick där svaret att jag skulle ringa till Turkish Airlines vilket jag gjorde åtskilliga gånger men fick hela tiden till svar att det skulle kosta 20.000 kr extra för att få uppgradera.
Jag frågade om priserna skulle gå ner igen till det priset min bästa vän fått betala men det skulle det inte svarade de.
Jag gav mig inte och till slut fick jag tag i en biljett och kunde uppgradera genom att lägga till drygt 7000 kr. Lyckan var total! Vi var otroligt förväntansfulla och jag gick igenom hela youtube för att se hur vi skulle resa, ringde in och bokade platser när avresan närmade sig.
Under året hade vi också bokat till nästan alla biljetter inom Asien.
Resan skulle gå så här:
GOT-ARN, DY, Y
ARN-IST, TK, C
IST-BKK, TK, C
BKK-KBV, AK, Y
KBV-KUL, AK, Y
KUL-MNL, PR, C
MNL-PPS, TT, Y
PPS-MNL, TT, Y
MNL-KUL, PR, C
KUL-JOG, AK, Y
MLG-DPS, IW, Y (detta var den enda sträckan vi inte bokat i förväg. Kommer till det senare.)
DPS-SIN, JQ, Y
SIN-BKK, JQ, Y
BKK-IST, TK, C
IST-ARN, TK, C
ARN-GOT, DY, Y
När det dags för avresa fick vi (som vanligt) skjuts av farsan ut till Landvetter tidigt på morgonen!
Det var den första avgången med Norwegian vi hade bokat, allt för att inte riskera att missa något byte då vi hade separata biljetter. Klockan ringde redan vid 03:00 och det blev ett varv runt stan för att hämta upp alla. När vi väl kom fram hade vi gott om tid och som alltid hade min bror glömt något hemma så farsan fick köra fram och tillbaka ytterligare en gång.
Vi checkade in och tog en kaffe vid pressbyrån på inrikesterminalen. När vi kom till Arlanda var vi så tidiga att incheckningen inte hade öppnat. Vi väntade på en bänk vid incheckningsdisken och när de öppnade var vi först på plats. Vi var ensamma och promenerade fram mot den röda mattan vid businessclass-disken.
Incheckningen gick snabbt och smidigt och vi fick veta att vi hade lounge-tillgång.
Jag och min bästa vän begav oss till SAS lounge medan min bror betalade sig in i Menzies lounge med sitt Amex-premium. Vi träffades en stund senare och gick till gaten. Det blev lite meck på resan då vi var två som flög i C vissa flyg och två som inte gjorde det. Även om vi fick fast-track m.m väntade vi alltid in varandra så klart. I vissa lounger fick vi faktiskt ta med vårt resesällskap in gratis men inte på TK's flygningar.
Jag minns inte säkert men jag har för mig att det var en B737-800 med tre säten på var sida gången och blockerat mittsäte på flighten till Istanbul.
Skål i alkoholfritt
Vår egna "flying-chef".
Maten smakade väldigt bra! Med betoning på smakade då jag numera är vegetarian.
Men hittills är det nog ingen mat som slått det Turkish har serverat.
Framme i Istanbul nästan sprang vi till CIP-loungen då vi hade hört att den skulle vara bra.
Vi sa hejdå till vårt sällskap för en stund och njöt av vad loungen hade att erbjuda.
Som de glada amatörer vi var visste vi inte var vi skulle börja. Men jag minns att vi öste på mat och dryck och var som små barn på julafton.
Detta var under tiden de byggde om så det förekom en del oväsen från byggnationen.
En massageterapeut som masserade folks axlar i loungen.
Vad kostar inte det tänkte vi..
Efter att ha njutit av vad som erbjöds i loungen tog vi en lång promenad till gaten innan det var dags för boarding. Där mötte vi våra vänner och berättade om loungen. Båda två hade uppfattningen att det inte var värt att betala extra för de bekvämligheterna
IST-BKK, TK 64, C, SEAT 4B
Om jag minns rätt så var det en A340-300 som tog oss till Bangkok. Jag visste ju ingenting om flygplan på den tiden men jag minns hur överväldigade vi var och satte oss i stolarna och lekte med knapparna. Upp och ner, fram och tillbaka. Vi var så lyckliga över att få åka så bekvämt.
Min vän på 4A
Kabinen sett från mitt säte
Jätte bekväma stolar!
Kolla in dessertvagnen!
Vi var så nöjda med flighten! Det blev många glas champagne och maten smakade ypperligt bra!
Premiären för oss i business-class hade börjat på bästa möjliga sätt!
Efter att ha fått blodad tand gällande reserapportering har jag beslutat för att sammanfatta mina senare års resor i forumet. Det var egentligen här allting började, åtminstone vad gäller min första kontakt med en premiumklass-kabin. Jag hade aldrig tidigare haft chansen att få resa i en sådan utan hade fått nöja mig med att lägga till lite extra pengar för att få sitta vid nödutgången eller liknande. Det är ju allmän kännedom att man får betala minst 5 gånger biljettpriset mot en ekonomi-biljett för att få resa i businessclass... eller? Det var i alla fall vad jag trodde och kunde aldrig tänka mig att lägga så mycket pengar på en biljett i businessclass även om resorna många gånger blev ett rent plågande av att sitta på en trång stol i 10-12h.
Denna rapport kommer troligtvis att bli en ganska så omfattande med en hel del bilder, men först till lite bakgrundsinformation.
Det hela började våren 2013. Jag var relativt nybliven singel och ville komma iväg på en resa. Jag har en kompis som inte varit ute och rest så mycket men som är otroligt lättpåverkad vad gäller ny idéer och som gärna slipper december månad i Sverige. Min taktik var att först ringa honom och berätta om min idé för att få med honom på tåget och sedan ringa mina andra två vänner och berätta att vi planerar en resa. Planen verkställdes och min bror var inte sen med att haka på. Han reser gärna överallt i ett bagageutrymme om så krävs. Han är av typen att inga resor är jobbiga och tar en GT och drar en filt över huvudet och sover tills det är dags att stiga av.
Min bästa vän som också han var nybliven singel som precis hade fått boka av en jordenrunt-biljett pga omständigheterna nappade också på idén men ville avvakta innan han bokade.
Vi letade billiga biljetter till Bangkok för att senare boka på biljetter intra asien. Jag hittade flygstolar för 3500 kr och bokade dem. Det skulle bli premiär för oss med Turkish Airlines från Stockholm via Istanbul till Bangkok. Priset var bra och vi bokade. Alla utom min bästa vän som avvaktade.
Detta var i April 2013 och det dröjde enda till Juni innan han fick tummen ur och hoppade på tåget.
Flyget skulle lämna den 9:e december och vi skulle vara åter den 16:e januari.
Jag tjatade länge på att han var tvungen att skynda sig då priserna antagligen skulle gå upp och när han väl hade bokat så fick han betala 10.000 kr.!!
"-Vad var det jag sa? Du skulle inte väntat!"
"-Jag vet, men jag har bokat businessclass."
Det kan inte stämma sa jag, de kostar minst 25.000 kr!
Efter att ha studerat hans biljett så insåg jag att det var en biljett i C han hade fått tag på.
Nu började kampen för mig att boka om min biljett för att också få testa C för allra första gången!
Jag ringde resebyrån och fick där svaret att jag skulle ringa till Turkish Airlines vilket jag gjorde åtskilliga gånger men fick hela tiden till svar att det skulle kosta 20.000 kr extra för att få uppgradera.
Jag frågade om priserna skulle gå ner igen till det priset min bästa vän fått betala men det skulle det inte svarade de.
Jag gav mig inte och till slut fick jag tag i en biljett och kunde uppgradera genom att lägga till drygt 7000 kr. Lyckan var total! Vi var otroligt förväntansfulla och jag gick igenom hela youtube för att se hur vi skulle resa, ringde in och bokade platser när avresan närmade sig.
Under året hade vi också bokat till nästan alla biljetter inom Asien.
Resan skulle gå så här:
GOT-ARN, DY, Y
ARN-IST, TK, C
IST-BKK, TK, C
BKK-KBV, AK, Y
KBV-KUL, AK, Y
KUL-MNL, PR, C
MNL-PPS, TT, Y
PPS-MNL, TT, Y
MNL-KUL, PR, C
KUL-JOG, AK, Y
MLG-DPS, IW, Y (detta var den enda sträckan vi inte bokat i förväg. Kommer till det senare.)
DPS-SIN, JQ, Y
SIN-BKK, JQ, Y
BKK-IST, TK, C
IST-ARN, TK, C
ARN-GOT, DY, Y
När det dags för avresa fick vi (som vanligt) skjuts av farsan ut till Landvetter tidigt på morgonen!
Det var den första avgången med Norwegian vi hade bokat, allt för att inte riskera att missa något byte då vi hade separata biljetter. Klockan ringde redan vid 03:00 och det blev ett varv runt stan för att hämta upp alla. När vi väl kom fram hade vi gott om tid och som alltid hade min bror glömt något hemma så farsan fick köra fram och tillbaka ytterligare en gång.
Vi checkade in och tog en kaffe vid pressbyrån på inrikesterminalen. När vi kom till Arlanda var vi så tidiga att incheckningen inte hade öppnat. Vi väntade på en bänk vid incheckningsdisken och när de öppnade var vi först på plats. Vi var ensamma och promenerade fram mot den röda mattan vid businessclass-disken.
Incheckningen gick snabbt och smidigt och vi fick veta att vi hade lounge-tillgång.
Jag och min bästa vän begav oss till SAS lounge medan min bror betalade sig in i Menzies lounge med sitt Amex-premium. Vi träffades en stund senare och gick till gaten. Det blev lite meck på resan då vi var två som flög i C vissa flyg och två som inte gjorde det. Även om vi fick fast-track m.m väntade vi alltid in varandra så klart. I vissa lounger fick vi faktiskt ta med vårt resesällskap in gratis men inte på TK's flygningar.
Jag minns inte säkert men jag har för mig att det var en B737-800 med tre säten på var sida gången och blockerat mittsäte på flighten till Istanbul.
ARN-IST, TK 1794, C, SEAT 2C
Vi steg ombord först och intog våra platser. Jag på 2C och min vän på 2A. Jag måste medge att jag blev lite besviken då det såg ut som att platserna var desamma som i ekonomi. Men det ändrades fort då serveringen började.
Skål i alkoholfritt
Vår egna "flying-chef".
Maten smakade väldigt bra! Med betoning på smakade då jag numera är vegetarian.
Men hittills är det nog ingen mat som slått det Turkish har serverat.
Framme i Istanbul nästan sprang vi till CIP-loungen då vi hade hört att den skulle vara bra.
Vi sa hejdå till vårt sällskap för en stund och njöt av vad loungen hade att erbjuda.
Som de glada amatörer vi var visste vi inte var vi skulle börja. Men jag minns att vi öste på mat och dryck och var som små barn på julafton.
Detta var under tiden de byggde om så det förekom en del oväsen från byggnationen.
En massageterapeut som masserade folks axlar i loungen.
Vad kostar inte det tänkte vi..
Efter att ha njutit av vad som erbjöds i loungen tog vi en lång promenad till gaten innan det var dags för boarding. Där mötte vi våra vänner och berättade om loungen. Båda två hade uppfattningen att det inte var värt att betala extra för de bekvämligheterna
IST-BKK, TK 64, C, SEAT 4B
Min vän på 4A
Kabinen sett från mitt säte
Jätte bekväma stolar!
Kolla in dessertvagnen!
Vi var så nöjda med flighten! Det blev många glas champagne och maten smakade ypperligt bra!
Premiären för oss i business-class hade börjat på bästa möjliga sätt!