David
Medlem
Berättelsen nedan utspelar sig under natten mellan 18 och 19 Maj. Detta är min tredje resa i Comfort Class och samtliga resor har varit till eller från Beijing. Förrförra veckan passade jag på att uppgradera till Business men denna gången kände jag inte att det var värt det, Comfort Class är en såpass bra produkt att med ett guldkort som ger lounge och extra bagage räcker det gott.
Efter en lång väntan i CIP loungen, som för övrigt är väldigt trevlig, är det snart dags för att gå bort till gate 208 ifrån vilken flighten till PEK avgår. TV-apparaterna i loungen visar "wait in lounge" tills efter boarding skall börja och jag tror att de menar den waiting lounge som ofta finns vid varje gate och inte CIP-loungen. Idag var vi 10 minuter sena enligt TV-apparaterna. Plötsligt står det last call och det kändes genast lite stressigt även om det var 45 minuter kvar till avgång så jäktade jag lite för att komma till gate så snabbt som möjligt. Självklart ligger 208:an i princip i andra ändan av terminalen, så det blev en stunds rask promenad.
Förra gången jag flög via IST var det säkerhetskontroll vid gate men sedan en tid tillbaka har man ändrat och tar alla vid avstigning innan man kommer upp till transferområdet så nu kan man gå ifrån loungen ganska sent utan problem och dessutom kan man ta med sig något att dricka.
När jag kommer ner för rulltrappan ner till 208:an så är det fortfarande kö. Ca 25-30 personer står i kö och ytterligare 10 sitter fortfarande ner. Efter en kort väntan kontrolleras mitt pass och boardingkort och jag välkomnas ombord. Av 63 platser i Comfort Class är 22 upptagna, inte någon speciellt hög beläggning denna lördag natt och jag kan flytta till gångplats och slippa störas av framförvarande när han fäller stolen, vilket iofs inte är något stort problem med 46" mellan raderna.
Kabinen för Comfort Class är konfigurerad 2-3-2 med 9 rader. Seat pitch på 46" är mig veteligen branchledande och ger fullgott med utrymme. Jag skulle vilja jämföra Turkish Comfort med den CO BusinessFirst jag flög mellan Guam och Narita med avséende på hårdvara exkl IFE. Jag har bara flugit SAS Ekonomi Extra som jämförelse i premium economy-segmentet (United Economy plus räknar jag inte ens) men mellan dem är det all skillnad i världen.
Säkerhetsinformation spelas upp på skärmarna och illustreras humoristiskt med hjälp av Manchester United med Wayne Rooney i spetsen. Något kul att titta på när man nu inte längre skall ha igång elektronisk utrustning.
Turkish Airlines Flight Safety Film - YouTube
Det delas ut tofflor, amenity kit och hörlurar innan avfärd och något efter utsatt tid men före ny aviserad avgångstid lyfter vi från Atatürk International Airport.
Efter en ganska brant stigning släcks skylten för bälten och strax efter delas menyn ut och därefter en varm handduk och ett arrival card för Kina.
I menyn finns att läsa:
IFE är nu igång och när jag kollar igenom utbudet verkar det vara samma som i Business class som jag flög för ett par-tre veckor sedan - kanske samma som i ekonomi, vem vet. Wyatt Earp's revenge får agera middagsunderhållning. Vi flyger idag ett plan utan WiFi, något som fanns på flygningen PEK-IST den 30 april även om jag inte fick den att fungera.
Nu är det dags för servering, en fördrink och kanapéer. Jag ber om champagne även om jag fick besked förra gången att det inte serveras i Comfort Class (och att jag endast fick det pga. specialbehandling) så får jag ett snabbt sure som svar och hon går in i business Class och hämtar ett glas till mig. Baserat på information från en säker källa här på BusinessClass.se är det Gosset Brut Grande Reserve jag dricker, själv är jag inte rutinerad nog för att känna skillnad. God var den iaf.
Då kommer maten in och till det ett glas rött. Jag väljer färsbiffen och den smakar riktigt bra, det är rejält med mat och det är knappt så att man orkar äta upp. Brickan plockas av och frukt, ost och en liten kakbit serveras tillsammans med kaffe och avec.
Därefter släcks kabinen ner för möjlighet till några timmars sömn.
2 timmar före landning tänds det igen och andra serveringen startar. Det börjar med en varm handduk och sedan en bricka med lunch – Scrambled eggs, skinka och toast med grillade tomater samt frukt och ost serverades.
Efter maten var det bara att luta sig tillbaka igen och slumra lite inför landning.
För att summera denna upplevelse så kan man säga att Turkish Airlines Comfort Class är ett lysande koncept med mycket premium för pengarna då nivån är högre och priset är lägre än t.ex. SAS Ekonomi Extra. Det som väger ner är dåliga connections med Göteborg (några dagar i veckan) men det får väl vägas upp av de extra miles man får för omvägen och loungen på IST är väldigt trevlig.
Comfort Class som jag skriver om nedan erbjuds i skrivande stund mellan Istanbul och New York, Los Angeles, Sao Paulo, Toronto, Beijing, Shanghai, Tokyo, Hong Kong, Seoul dvs där de flyger sina nya Boeing 777-300ER.
Nästa gång jag kör samma resa igen är om två veckor, då med Turkish Miles & Smiles Elite-kort i hand. Får se om man får något speciellt bemötande då, kanske inte något man skall räkna med?
Efter en lång väntan i CIP loungen, som för övrigt är väldigt trevlig, är det snart dags för att gå bort till gate 208 ifrån vilken flighten till PEK avgår. TV-apparaterna i loungen visar "wait in lounge" tills efter boarding skall börja och jag tror att de menar den waiting lounge som ofta finns vid varje gate och inte CIP-loungen. Idag var vi 10 minuter sena enligt TV-apparaterna. Plötsligt står det last call och det kändes genast lite stressigt även om det var 45 minuter kvar till avgång så jäktade jag lite för att komma till gate så snabbt som möjligt. Självklart ligger 208:an i princip i andra ändan av terminalen, så det blev en stunds rask promenad.
Förra gången jag flög via IST var det säkerhetskontroll vid gate men sedan en tid tillbaka har man ändrat och tar alla vid avstigning innan man kommer upp till transferområdet så nu kan man gå ifrån loungen ganska sent utan problem och dessutom kan man ta med sig något att dricka.
När jag kommer ner för rulltrappan ner till 208:an så är det fortfarande kö. Ca 25-30 personer står i kö och ytterligare 10 sitter fortfarande ner. Efter en kort väntan kontrolleras mitt pass och boardingkort och jag välkomnas ombord. Av 63 platser i Comfort Class är 22 upptagna, inte någon speciellt hög beläggning denna lördag natt och jag kan flytta till gångplats och slippa störas av framförvarande när han fäller stolen, vilket iofs inte är något stort problem med 46" mellan raderna.
Kabinen för Comfort Class är konfigurerad 2-3-2 med 9 rader. Seat pitch på 46" är mig veteligen branchledande och ger fullgott med utrymme. Jag skulle vilja jämföra Turkish Comfort med den CO BusinessFirst jag flög mellan Guam och Narita med avséende på hårdvara exkl IFE. Jag har bara flugit SAS Ekonomi Extra som jämförelse i premium economy-segmentet (United Economy plus räknar jag inte ens) men mellan dem är det all skillnad i världen.
Säkerhetsinformation spelas upp på skärmarna och illustreras humoristiskt med hjälp av Manchester United med Wayne Rooney i spetsen. Något kul att titta på när man nu inte längre skall ha igång elektronisk utrustning.
Turkish Airlines Flight Safety Film - YouTube
Det delas ut tofflor, amenity kit och hörlurar innan avfärd och något efter utsatt tid men före ny aviserad avgångstid lyfter vi från Atatürk International Airport.
Efter en ganska brant stigning släcks skylten för bälten och strax efter delas menyn ut och därefter en varm handduk och ett arrival card för Kina.
I menyn finns att läsa:
WELCOME DRINK
HAZELNUTS / CANAPÉS
GRILLED CHICKEN BREAST
Sautéed artichokes
Mustard sauce / gardenfresh leaves and tomatoes
MEDITERRANEAN SALAD WITH WHITE CHEESE
Please choose from our selection:
SPECIALS FROM TURKISH CUISINE…
“KÖFTE” TURKISH STYLE MINCED BEEF
sautéed eggplants and tomatoes / potato gratin
or
CHICKEN BROCHETTE WITH FRESH HERBS
sautéed leaf spinach / buttered rice
SELECTION OF CHEESE
SEACONAL FRESH FRUIT
SWEET CURD SOUFFLE CAKE
OVENFRESH BREAD SELECTION
IFE är nu igång och när jag kollar igenom utbudet verkar det vara samma som i Business class som jag flög för ett par-tre veckor sedan - kanske samma som i ekonomi, vem vet. Wyatt Earp's revenge får agera middagsunderhållning. Vi flyger idag ett plan utan WiFi, något som fanns på flygningen PEK-IST den 30 april även om jag inte fick den att fungera.
Nu är det dags för servering, en fördrink och kanapéer. Jag ber om champagne även om jag fick besked förra gången att det inte serveras i Comfort Class (och att jag endast fick det pga. specialbehandling) så får jag ett snabbt sure som svar och hon går in i business Class och hämtar ett glas till mig. Baserat på information från en säker källa här på BusinessClass.se är det Gosset Brut Grande Reserve jag dricker, själv är jag inte rutinerad nog för att känna skillnad. God var den iaf.
Då kommer maten in och till det ett glas rött. Jag väljer färsbiffen och den smakar riktigt bra, det är rejält med mat och det är knappt så att man orkar äta upp. Brickan plockas av och frukt, ost och en liten kakbit serveras tillsammans med kaffe och avec.
Därefter släcks kabinen ner för möjlighet till några timmars sömn.
2 timmar före landning tänds det igen och andra serveringen startar. Det börjar med en varm handduk och sedan en bricka med lunch – Scrambled eggs, skinka och toast med grillade tomater samt frukt och ost serverades.
Efter maten var det bara att luta sig tillbaka igen och slumra lite inför landning.
För att summera denna upplevelse så kan man säga att Turkish Airlines Comfort Class är ett lysande koncept med mycket premium för pengarna då nivån är högre och priset är lägre än t.ex. SAS Ekonomi Extra. Det som väger ner är dåliga connections med Göteborg (några dagar i veckan) men det får väl vägas upp av de extra miles man får för omvägen och loungen på IST är väldigt trevlig.
Comfort Class som jag skriver om nedan erbjuds i skrivande stund mellan Istanbul och New York, Los Angeles, Sao Paulo, Toronto, Beijing, Shanghai, Tokyo, Hong Kong, Seoul dvs där de flyger sina nya Boeing 777-300ER.
Nästa gång jag kör samma resa igen är om två veckor, då med Turkish Miles & Smiles Elite-kort i hand. Får se om man får något speciellt bemötande då, kanske inte något man skall räkna med?