Valley skrev:Känna sig säker i och farligt är 2 olika saker.Vet inte hur många gånger jag drabbats av Dash-problem. Sista gången, efter funderingar varför man står och tokvarvar på en startbana, får man höra av kaptenen i högtalaren att, "nu så skall vi lyfta så får vi se om det håller ihop". Kunde nog varit utan den informationen.Allt är relativt. Men vad gäller ryska plan så har väl Tupolev fortfarande förstaplatsen över sämsta flygplanstyp och Illyushin inte långt efter.Vad man använder för underleverantörer till sina maskiner är tämligen ointressant.Problemet med länder som Ryssland är hur man monterar dessa samt hur man underhåller sina maskiner.Inge kedja är starkare ........Klicka för att utvidga...
Val av underleverantörer har mycket stor betydelse för kvalitet och driftsäkerhet. Det finns en anledning till att just dessa väljs, nämligen. Dessutom är ofta riskdelande partners i ett nytt projekt. Så ja, det är mycket intressant att veta vilka komponenter som sitter i flygplanet. Är det t.ex motorer från GE, P&W eller RR borgar det för hög kvalitet och pålitlighet. Jag hade inte gärna satt mig i en maskin där Biltema är underleverantör oavsett hur väl ihopskruvad den är.
För min del känns det som ett halmstrå: "Nej, ryska flygplan är fortfarande dåliga ÄVEN om det t.ex sitter Pratt & Whitney-motorer i dem". Jaha, men då borde ju även västerländska flygplan vara dåliga med samma motorer? Eller?
Monteringskvaliteten i Ryssland är utmärkt och fabrikerna är moderna - med modern utrustning. Jag kan även meddela att det numera även är certifierat av västerländska myndigheter, bl.a när det gäller kompositproduktion. Det låter ju faktiskt lite underhållande att klaga på monteringskvalitet när t.ex SuperJet 100 monteras i en hypermodern fabrik av mycket hög klass, nybyggt och allting exempelvis. Samma sak blir det med MS-21, också modernast tänkbara tillverkning och allting kvalitetscertifierat.
Så jag föreslår att den där fördomen om dålig tillverkningskvalitet läggs ner. Annars kan jag lika gärna döma Embraer direkt, jag menar en Brasiliansk maskin från en tillverkare som för inte så länge sedan tillverkade små maskiner som Bandeirante och Brasilia? Visst är det bra med fördomar?
Sedan har vi den där listan över sämsta flygplanstyper. Vilken lista är det? Vilka kriterier ligger till grund? Jag har faktiskt aldrig sett annat än fåniga sensationsjournalistiska listor men inte en enda seriös lista som försöker utnämna det "bästa" respektive "sämsta" flygplanet.
Förövrigt är Ilyshin och Tupolev konstruktionsbyråer och har ett flertal modeller i sortimentet. Att säga "Tupolev är dåliga" är lika givande som "Boeing är dåliga".
Är det haveristatistik som ligger bakom tesen "Ilyushin och Tupolev är dåliga" kan jag direkt kontra och säga att i.s.f skulle jag aldrig sätta mig i en Boeing 737 heller. Enkelt skäl: flera B737or flygs av bolag i bl.a Afrika och är mycket dåligt underhållna. Resultatet blir haverier och varje haveri är ju med detta förenklade resonemang en plump i protokollet och därmed ett motargument.
Nu är det dock inte så enkelt även om journalister m.fl tror att det går att lista olika flygplanstyper och sedan ha för sig att man kan läsa statistik enligt: "den har noll haverier, alltså är den säker, den har fem haverier, farlig med andra ord, den har tio haverier, jättefarlig" o.s.v.
Antalet haverier säger egentligen ingenting om huruvida en flygplanstyp är säker eller ej av det enkla skälet att CFIT, underhåll, CRM, bolagets säkerhetskultur och relaterade faktorer är det som ligger bakom. De enda haverierna som säger något om säkerheten i sig är de som är konstruktionsrelaterade, d.v.s orsakats av konstruktionsfel. Dock är det en försvinnande liten del och leder till grounding.
Konstruktionsrelaterade haverier förekommer förövrigt i väst: vi har ju t.ex Boeing 737 och PCU-problemet som resulterade i att United Airlines flight 585 och USAir flight 427 havererade när sidrodret gjorde hardover och låste sig. Sedan höll ytterligare en maskin på att gå förlorad, Eastwinds flight 517 då samma problem uppstod men piloten lyckades få kontrollen igen. Med enkelt resonemang kan ju det i.s.f dels antyda att Boeing 737 har dålig kvalitet, dessutom att den är farlig?
Vare sig Tupolev eller Ilyushin har haft sådana problem med sina maskiner. Jag känner faktiskt inte till ett enda fall där deras produkter lidit av en sådan graverande brist (för ja, 737ans PCU-problem var sannerligen graverande). Enda ryska maskinen som tagits ur trafik p.g.a konstruktionsfel var Antonov An-10 p.g.a underdimensionerad vingbalk.
Västerländska maskiner har varit i blåsväder ett antal gånger också, vi har ju t.ex DC-10 och lastrumsdörrarna där det t.o.m fanns ett internt memo om att om inget görs kommer dörrar att öppnas under flygning "och sannolikt leda till förlust av flygplanet". Tyvärr agerades det inte korrekt och 1974 inträffade mycket riktigt haveriet med Turkish Airlines flight till London.
Sedan har vi t.ex Swissairhaveriet 1998 som också var synnerligen allvarligt med IFE-systemet som installerats på sådant sätt att det överbelastade elsystemet - samtidigt som det inte gick att stänga av trots att kabinbussen gjordes strömlös.
Grejen är att har man fördomar kring ryska flygplan och tror att dessa är "dåliga" och "farliga" bör man allt även vara minst lika oroad över det västerländska flyget då det med motsvarande måttstock råkat ut för det ena och det andra. Det är dessvärre naivt att utgå ifrån att allting är perfekt så fort det är en Airbus eller Boeing men om det är en Tupolev går det inte alls.
Är det "farligt" att flyga Ilyushin eller Tupolev samtidigt som komponentleverantörer inte spelar någon roll är det ju tveklöst farligt att flyga t.ex Boeing och eftersom det går bra att döma efter alla haverier oavsett orsak ligger ju i.s.f en sådan maskin som 737an illa till, framförallt med PCU-problemet i färskt minne.