Eurobonus Mileage Run: EBS -> EBG på fyra dagar

gnagel

New member
Min första reserapport blir inte av det glamorösa slaget med champagne och förstaklassterminaler utan jag tänkte berätta om slitet med att ta sig mot det första hägrande EBG. Jag hade lite dålig timing hann boka ochordna ledigt från jobbet innan SAS skickade ut sitt erbjudande om EBG mot att man gjorde två SAS Plus ToR inom Europa. I teorin så hade jag kunnat avboka och bara boka två nya resor och fått mitt EBG men nu kom jag ändå undan hyfsat billigt plus att jag skrapade ihop en del välbehövliga poäng inför framtida äventyr.




Nån gång i somras så konstaterade jag att jag via en del inrikesharvande och en tripp till New York passerat silvernivån och då smög sig tanken in att försöka få till ett gäng resor till för att för första gången nå upp till EBG. Jag började försiktigt att introducera sambon för konceptet “milage run” med tur&retur över dagen till olika ställen i Europa. Sagt och gjort, såg till att kunna vara lite ledig från jobbet och i slutet av augusti så bokades följande för att få in de resterande poängen innan intjäningsperioden löper ut:




5 oktober GOT-MXP ToR


6-7 oktober GOT-KEF ToR med övernattning på Hilton i Reykjavik


8 oktober GOT-TXL ToR




Bilderna jag tagit med mobilen var för dåliga för att tas med så det blir en massiv wall-of-text som jag hoppas att ni orkar ta er igenom.



Lördag 5 oktober




SK1439 GOT-CPH 06.30 SAS Plus


SK1685 CPH-MXP 08.25 SAS Plus


SK1686 MXP-CPH 11.20 SAS Plus


SK438 CPH-GOT 14.10 SAS Plus




Tar bilen ut till Landvetter okristligt tidigt för att hoppa på SK1439 mot Köpenhamn. Redan incheckad och med bara handbagage så går det som en dans genom Fasttrack i säkerhetskontrollen (i ärlighetens namn så var det inga köer alls till säkerhetskontrollen men har man Fasttrack så har man  Släntrar in i SAS-loungen och intar dagens första frukost. Boardar och konstaterar att vi bara är två personer i Plus (rad 1-8) på GOT-CPH men från rad 9 och bakåt i Go är det välfyllt. Serveras snabbt och smidigt frukost nr två av trevliga och uppmärksamma attendants.




Efter en kort visit i SAS-loungen på CPH för frukost nr tre så är det dags att boarda SK1685 mot Milano. Glider ner på plats 1F och ser planet fyllas till sista plats. Boarding är rena kaoset och lyfter ca 30 minuter sent. Kabinpersonalen verkar få slita hårt och vi i Plus får inte särskilt mycket uppmärksamhet efter att frukost nr fyra serverats. Jag sjunker ner med min bok (håller på att plöja del tre av Game Of Thrones, A Storm Of Swords) och resten av resan flyter bra och vi landar på MXP med ungefär samma försening som vi hade när vi lyfte.




Malpensas Terminal 1 är verkligen gräslig men funkar bra när man ska tillbaka hem med vändande flight, inget spring via nån säkerhetskontroll eller så utan bara att stanna kvar vid gaten. Boardar SK 1686 i hyfsad tid trots att man kommit in så sent och jag glider återigen ner på 1F utan att ha fått några tecken på igenkänning från personalen trots att det var mindre är 30 minuter sedan vi sågs. Ytterligare ett tecken på stressnivån? Återigen är kärran helt full men boarding gick något smidigare så vi lyfter nästan planenligt mot CPH strax före 11.30. Efter att ha “njutit” av salladen med rostbiff och en Cola så blir det mer läst och vips så är vi i Köpenhamn igen och när vi ska gå av så räddar jag en amerikansk mans pass som uppenbarligen glidit ur väskan i overhead compartment. Dagens goda gärning!




Efter en tripp till loungen där jag försåg mig med diverse inrednings- och modemagasin för att muta sambon med (allt för att öka acceptansen för framtida äventyr!) och den korta flighten tillbaks till GOT (återigen nästan tomt i Plus på rad 1-8) så var det skönt att vara hemma igen strax efter kl 15.




Dagens observationer:


- Inga tomma mittensäten på de långa benen till/från Milano


- Konstanta köer till de främre toaletterna in bakom skynket där personalen håller till större delen av resan känns lite påfrestande och då sitter jag ändå inte vid gången.



Söndag 6 oktober




SK3091 GOT-OSL 14.10 SAS Plus


SK4787 OSL-KEF 16.05 SAS Plus




Efter att ha sett till att sambon kommit iväg till den inplanerade heldagen på spa med sin syster så styrde jag kosan ut mot Landvetter med flygbussen i hyfsad tid för att hinna med lite mat och dryck innan avfärd. Tycker det var osedvanligt tunt med mat i loungen på GOT (sallad med spår av kalkon?) och jag förundras över det faktum att det saknas en brödkniv att dela bullarna med.




Åker buss ut till Wideroes propellerkärra och konstaterar att de har lite annorlunda säteskonfiguration än vad man är van vid, de två stolarna i den första stolsraden på högersidan är bakåtvänd så rad 1 och 2 sitter och glor på varandra med nödutgångsdörren emellan sig. Jag sitter ensam på rad 2 och det är också tomt på den bakåtvända rad 1 så gott om plats! Så fort vi kommit upp i luften så inser jag att det kommer att bli en lite påfrestande resa på grund av ljudnivån från motorerna och vibrationsljudet från någon del av den uppfällda trappan som verkar ha hamnat i resonans med motorvarvtalet. Nåväl, efter att ha kommit ut på den byggarbetsplats som kallas Gardemoen via en mystisk barack och passerat nålsögat in till utrikes transfer via en vakt som tittade mycket misstänksamt på mitt mobila boardingpass (han måste väl se mängder av sådana?) så var det dags för mer snacks och öl i SAS-loungen innan det var dags att kliva på planet mot Keflavik och Island. Till min förvåning så är planet i princip fullt men som tur är så är vi bara två på rad 1 så mittsätet blir tomt. Äntligen  På denna flight så är kabinpersonalen lite mer avslappnad och servicen flyter smärtfritt: Jag beställer en kycklingmacka och rödvin och försjunker efter måltiden ner i min bok. Nu plats 1D så är det påtagligt irriterande med alla som står och köar till främre toaletterna precis vid min vänstra axel, föredrar helt klart fönsterplats om man ska sitta långt fram. Inflyngingen in mot KEF ger fascinerande vyer över det isländska landskapet med taggiga berg, jöklar och kargt landskap. Väl framme på KEF så knatar jag ut till den väntande flygbussen som tar mig in till centrum där det blir byte till mindre buss som kör vidare till Hilton men först så åker vi runt till ett par riktigt mystiska hotell/vandrarhem (OK, Radisson Blu Saga såg rätt bra ut ) i ganska nedgångna kvarter. Funderar på om det inte varit bättre med taxi från flygplatsen, det går garanterat betydligt snabbare men är förmodligen rätt dyrt. Jaja, på mileagerun får man späka sig lite.




Hilton Reykjavik Nordica ligger ca 15 minuters promenad från centrum i ett område med kontor, butiker och så nationalarenan för fotboll. Jag blev uppgraderad till ett rum med havsutsikt på näst översta våningen och efter lite förvirring förstod de även att jag hade guldkort (det verkade inte synas i bokningen utan receptionisten behövde gå in i de bakre regionerna och kolla på en separat dator) och vips så hade jag tillgång till Executive Lounge och gratis WiFi. Rummet var mycket bra och utsikten ut mot havet och solnedgången fantastisk. Efter en stärkande whisky i Executive Loungen så gick jag in till centrum och letade mig fram till restaurang Kopar nere vid fiskhamnen. Det var inga problem att få ett bord och jag slog mig ner och njöt av en riktigt bra trerätters med tonfisk, torsk och Irish Coffe. Som alltid när man äter middag ensam så går måltiden alldeles för fort men jag var mycket nöjd med maten och stämningen på restaurangen.


Tog en taxi tillbaks till hotellet och somnade innan jag ens hunnit zappa igenom det magra TV-utbudet.




Dagens observationer:


- Av konversationerna att döma så var det många på flyget GOT-OSL som skulle vidare ut till olje/gasplattformar i Norge.


- Isländska är ett häftigt språk!


- Med tanke på antalet stora och små turistbussar man såg så måste halva Reykjaviks arbetsföra befolkning vara busschauförer


- Jag börjar redan tröttna på maten ombord. Samma frukost, mackor, sallad och wraps hela tiden 



Måndag 7 oktober




SK4787 KEF-OSL 11.35 SAS Plus


SK3192 OSL-GOT 19.20 SAS Plus




Vaknar utsövd och går ner för att attackera frukostbuffén som visar sig vara riktigt bra. Hugger in på smörgåsar, flingor, skyr, bacon, ägg, pannkakor och annat smått och gott medan personalen serverar kaffe och juice vid bordet. Slår mig efter frukost ner och väntar på flygbussen som skall ta mig ut till Keflavik.




Jag checkade som vanligt in online kvällen innan men fick inget boardingpass. Det visade sig att man måste checka in vid disk och få pappersboardinkort på flygplatsen. Incheckningen öppnade exakt 2 timmar innan flyget skall gå med tre diskar för SAS Go och en för SAS Plus disk men ingen separat kö för Plus så jag väntar snällt på min tur, stod bland de 15 första och med 4 diskar går det ju undan.




Efter lite irrande hittade jag till Icelandairs Saga Lounge en bit ut i piren mellan gaterna. I incheckningsdisken var det tomt så jag smög in och följde rösterna jag hörde längre in och höll på att skrämma livet ur tjejerna som höll på inne i köket när jag stack in huvudet i dörröppningen  Efter att ha checkat in i loungen och påpekat att det var lite svårt att hitta så plockade jag åt mig av lite mat och dryck. Mycket trevlig och fräsch lounge (helt nybyggd?) med bra utbud av smörgåsar och kakor, kaffe, läsk och så givetvis starkare saker. Lite tidigt för mig dock...




Planet var sent in från Oslo så kom iväg 40 minuter sent, återigen med en i princip full kabin. Jag satt återigen på 1D men inget tomt mittensäte den här gången. En av kabinpersonalen klantade till det lite i samband med servering av kaffe till mina sätesgrannar. Kaffekannan läckte kaffe och det droppade på mina byxor och (än värre!) mina sneakers och jag fick varken en tydlig ursäkt eller hjälp att torka upp utan bara en fråga om jag bränt mig vilket jag inte gjort. Som tur var så blev det inga fläckar på varken skorna eller byxorna.




Tre timmars transfer på OSL fördrevs lätt i loungen, fortsatt engagerad i min läsning ihop med lite smått och gott i mat och dryckesväg.




Propellerplansresan ner till GOT var i allt väsentlig likadan som uppresan: samma plan, samma skrammel från trappan, samma flight attendant och samma plastförpackade lax med scrambled eggs och sallad.




Dagens observationer:


- Nu börjar jag VERKLIGEN tröttna på maten 


- Det är intressant att hamna jämte gamla reserävar som varit på samma halvexotiska resmål som man själv var i början på 2000-talet...fast 30 år tidigare..och som då måste ha varit RIKTIGT exotiskt.


- Det är riktigt skönt att resa lätt med bara carry-on i form av en smidig messengerbag som rymmer allt man behöver



Tisdag 8 oktober




SK160 GOT-ARN 14.20 SAS Plus


SK2679 ARN-TXL 17.25 SAS Plus


SK1678 TXL-CPH 21.05 SAS Plus


SK448 CPH-GOT 22.45 SAS Plus




OK, dags för tredje och sista insatsen på denna prövning. Lämnar jobbet efter lunch för att för fjärde dagen i rad trampa stengolvet på GOT. Denna gången gick resan från inrikesterminalen vilket betyder betyder att det saknas lounge att nyttja för nåt ätbart innan takeoff. Nåja, det bjuds ju på plastmacka på flyget. GOT-ARN på 2A avlöpte utan incidenter och efter att ha mumsat i mig tidigare nämnda plastmacka så landade vi på ARN och jag begav mig bort mot Terminal 5 och den hägrande loungen för att få lite mer mat och läsa några ytterligare kapitel i A Storm Of Swords, sista halvan håller ett helt sanslös tempo i händelseutvecklingen jag har svårt att slita mig när det är dags att gå till gaten. Installerar mig på plats 2F och mumsar i mig en rostbiffsallad och lite chilenskt rödvin innan jag kastar mig över boken igen.




Väl framme på TXL så kom man direkt efter bagageutlämning ut landside utan möjlighet att kunna stanna airside för transfer till nästa flight. Jag gick och kollade in Lufthansa Business-loungen som ligger landside och tog lite snacks och dryck innan jag en stund senare knatade bort mot D-terminalen och min gate. Terminalen visade sig vara riktigt illa, känns som en blandning mellan en nedgången fritidsgård från miljonprogrammet och det stora varuhuset i Ullared. Trots detta så gick boarding smidigt (återigen helt fullt) och vi kom iväg som vi skulle.




I transfer på CPH så hade jag tänkt köpa på mig lite av den fantastiska danska lakritsen från Johan Bulow som haft en butik i gången mellan B-piren och stora TaxFree-shopen men nu hittade jag den inte! Efter lite irrande så hittade jag den nya lite större butiken längst bort mot A-piren. Puh, lakritsbegäret kan tillfredsställas!




På sista i övrigt händelselösa kortisen CPH-GOT så hinner jag precis läsa sista raderna i A Storm Of Swords, och satt nästan lite andfådd av hur mycket det hände de sista kapitlen. Fascinerande!




Min fantastiskt tålmodiga sambo plockade upp mig på Landvetter 23.30 och sade direkt i bilen allvarligt till mig “Nu får det vara slut med sådana här stolligheter på ett tag”. Så nu är jag grounded för ett litet tag framåt men planer på vidare äventyr i luften kommer definitivt att smidas på.




Slutsatser:


- Jag sköt lite över målet och landade på totalt 53500 baspoäng och väntar nu bara på att guldkortet skall ramla in i brevlådan därhemma


- SAS får gärna ha liiiite mer variation i matutbudet. Nu är jag kanske lite speciell som tre dagar i rad sitter och tuggar i mig Our Cafe-utbudet men säg att man hade två eller tre olika grunduppsättningar som man roterar mellan.


- Fram-och-tillbaks-med-vändande-flyg är inte så inspirerande men med en bra bok eller lite film på en padda så går tiden fort


- Kom ihåg att ta med en bättre kamera att fota med så att reserapporten inte bara blir en wall-of-text 
 
Jag kan bara säga en sak: Underbart!



Det är sådant här som får mig att älska folket som hänger här...
 
Tackar! Kan också meddela att jag efter att texten skrevs har kommit hem och hittat brevet med guldkortet på golvet i hallen.
 
Kul och alldeles utmärkt rapport trots avsaknad av bilder! Jag gillar Reykjavik, har promenerat på egen hand gata upp och gata ner. Grattis till guldet!
 
Om jag för ett år sedan hade läst det jag beskrivit i min reseberättelse så hade jag ansett att författaren var helt förryckt men efter att ha hängt här i ett år så känns det som den naturligaste sak i världen att dela med sig av den här sortens erfarenheter. Det känns fantastiskt kul att hitta nya intressen att nörda ner sig i och dessutom ha en så hängiven community som BC.se att dela det med.
 
Tack för en underbar rapport. Måste varit hur kul som helst 




Gnagel skrev:Jag började försiktigt att introducera sambon för konceptet “milage run” med tur&retur över dagen till olika ställen i Europa.Klicka för att utvidga...
Jag har försökt med det samma, men det gick inte så bra :/
 
Kul rapport som sätter fingret på vår kollektiva klokhet (min sambo skulle nog kalla det för galenskap). Tack för att du tog dig tid!




Jag rekommenderar också varmt brusreducerande hörlurar. Lysande i prop-plan.
 
Härlig rapport, instämmer med att maten börjar bli tjatig och att toakön är ett problem om man sitter på 1c/d...



Ser redan fram emot nästa rapport 
 
Jag får tacka för all bra feedback på rapporten, det är alltid lite svårt att veta vilken nivå man skall lägga sig på. Jag tycker själv det är kul att även läsa om de små detaljerna lika väl som de större sammanhangen så jag försökte få med båda delar. Jag lät min sambo läsa igenom texten innan jag postade och hon kommenterade att det var väldigt detaljerat med t.ex. kommentarer om att brödkniv saknas i loungen på Landvetter men jag anser själv att det är just såna små kommentarer som behövs.



Jag ska definitivt ta mig en titt på brusreducerande lurar, det verkar som om den samlade erfarenheten är att de är värda sitt pris.
 
Mycket trevlig läsning och de små detaljerna är just det som lockar en att fortsätta läsa!

Nu längtar jag själv lite extra mycket efter att ha läst detta 
 
Trevlig läsning! Har också lust att göra en milage-run, men blir nog till våren då jag siktar på att nå upp till Aegean Gold 
 
Galet, helt rätt och grattis till EBG! 
 
Trevlig och detaljerad rapport!




Gnagel skrev:...att brödkniv saknas i loungen på LandvetterKlicka för att utvidga...


Har med noterat detta 
 
Bilder är verkligen pricken över i:t. Jag trodde också man kunde ta bra bilder med en modern mobil men efter helgen har jag insett att en liten kompktkamera är överlägsen, särskilt vid svåra ljusförhållanden som motljus eller i dunkla kabiner.




Gnagel skrev:Efter en tripp till loungen där jag försåg mig med diverse inrednings- och modemagasin för att muta sambon medKlicka för att utvidga...



Skönt att höra att man inte är den enda som smyger med sig en tidning eller två från loungen att ha på planet och muta sambon med 




- SAS får gärna ha liiiite mer variation i matutbudet. Nu är jag kanske lite speciell som tre dagar i rad sitter och tuggar i mig Our Cafe-utbudet men säg att man hade två eller tre olika grunduppsättningar som man roterar mellan.Klicka för att utvidga...



Jag känner precis samma sak efter en vecka med 6 Plus-flighter! Har man tur har de ju lastat chokladmuffinsarna som jag faktiskt har svårt att tröttna på. Rostbiffsalladen är ju också helt okej men den såg jag inte till på hela veckan.


Å andra sidan är det ju faktiskt lite variation iallafall. Andra, tex norwegian, kör ju med samma mackor år ut och år in....
 
Back
Top