Blåsningen - Hur blev du blåst under resan?

AHO skrev:Jag pratar kinesiska med Indonesien-kines dialekt(enligt många kineser som jag har pratat med) men det avskräcker inte kineserna att försöka lura mig.Klicka för att utvidga...


Hmm, jag får instämma här, min kinesiska till trots, i kina blir man alltid blåst på priser. Mitt enda trick är att vänta tills kineser handlar samma varor och när jag sedan blir erbjuden ett högre pris säger jag på kinesiska att det kostade ju bara "x kronor för tidigare kund" och nu ska jag ju handla mer så då får man ju förmånligare pris.
 
AHO skrev:Jag pratar kinesiska med Indonesien-kines dialekt(enligt många kineser som jag har pratat med) men det avskräcker inte kineserna att försöka lura mig.Klicka för att utvidga...



När jag var i Peking så var jag på en marknad och köpte en stor banderoll med en fin bild av en tiger på. Jag frågade på engelska vad den kostade och han sa ungefär 500 kr (jag tyckte det typ var billigt). Han som var med oss som var kines undrade om jag ville ha den? jag nickade och han pratade kinesiska med säljaren och höll sen upp tio fingrar till mig och jag tolka det som 100 och börjar ta fram lite sedlar men han stoppar mig och håller upp tio fingrar och tar en tio yean sedel av mig och ger till mannen som sålde den och jag får rullen av han. Så för något han ville ha 500 kr för hade jag betalat 10 kr för i slutändan...
 
mry skrev:När jag var i Peking så var jag på en marknad och köpte en stor banderoll med en fin bild av en tiger på. Jag frågade på engelska vad den kostade och han sa ungefär 500 kr (jag tyckte det typ var billigt). Han som var med oss som var kines undrade om jag ville ha den? jag nickade och han pratade kinesiska med säljaren och höll sen upp tio fingrar till mig och jag tolka det som 100 och börjar ta fram lite sedlar men han stoppar mig och håller upp tio fingrar och tar en tio yean sedel av mig och ger till mannen som sålde den och jag får rullen av han. Så för något han ville ha 500 kr för hade jag betalat 10 kr för i slutändan...Klicka för att utvidga...



Det är vanligt förekommande i Beijing.
 
mry skrev:När jag var i Peking så var jag på en marknad och köpte en stor banderoll med en fin bild av en tiger på. Jag frågade på engelska vad den kostade och han sa ungefär 500 kr (jag tyckte det typ var billigt). Han som var med oss som var kines undrade om jag ville ha den? jag nickade och han pratade kinesiska med säljaren och höll sen upp tio fingrar till mig och jag tolka det som 100 och börjar ta fram lite sedlar men han stoppar mig och håller upp tio fingrar och tar en tio yean sedel av mig och ger till mannen som sålde den och jag får rullen av han. Så för något han ville ha 500 kr för hade jag betalat 10 kr för i slutändan...Klicka för att utvidga...
Liknande hände mig i Peking. En försäljare frågade om vi var intresserade av Maos lilla röda, vi sa nej men av någon anledning trodde försäljaren att vi var intresserade. Han följde efter oss i 10 minuter och automatprutade! Utgångspriset tror jag var runt 400 och utan att vi sa ett ord till honom prutade han själv ner priset allt eftersom, till sist erbjöd han 5.. Det blev inget köp men tyckte det var roligt att jag kan pruta utan att pruta.
 
Får väl gå som en blåsning.


Bokat biljett med SAS på deras hemsida. När första planet blev försenat brände jag anslutningen. Och som tack för hjälpen fick man utstå massa skit från deras personal när jag ville ha biljetten ombokad eftersom dem ansåg att det var mitt fel att deras plan blev försenat.


Slutade med att jag fick köpa ännu en biljett.


Fick i o f s igen pengarna när jag vände mig lite högre upp i deras organisation med mina klagomål
 
jumbooze skrev:Jag tror att den som inte har blivit blåst någon gång på en resa har inte rest tillräckligtSjälv så åkte jag t.ex. dit på en CoCo-taxi i Havanna, betalade på tok för mycket.Klicka för att utvidga...



Jag skulle säga, den som inte har blivit blåst någon gång är den som blivit allra bäst och mest blåst!
 
Dvs ignorence is bliss 
 
Det kan finnas i en poäng i att inte veta att man blivit lurad. Hellre betalat 200kr och vara nöjd med det än betala 200kr och vara förbannad.




Men ibland kan man göra något åt det. En vän betalade på en marknad överpris för en scarf, tror han betalade just 200kr. Senare kom han till en annan försäljare som sålde exakt samma för 40kr.




Lösning? Han köpte den andra också. För då sänktes ju snittpriset! Underbar logik.
 
Är detta en blåsning? Dom skulle ha betalt en dollar per väska (och säkert lite tip på det...) för att förvara väskorna åt mig mellan utcheck och avfärd på Doubletree Metropolitan i New York. Bara sättet gjorde att NotRyan avböjde....



Mvh

/NotRyan
 
Någon mer än jag som råkat ut för personer som "hittar" en "guldring" framför dig på gatan i Paris?



Jag råkade ut för detta rätt central men på en ganska folktom gata, en äldre herre kom gående mot mig och nästan precis innan vi möttes så böjde han sig ner och reste sig igen med en "guldring" i handen. Han började prata med och hålla upp ringen, men "tyvärr" var hans franska alldeles för snabb och sluddrig för att jag skulle ha en chans att hänga med. Mitt sällskap och jag fick känslan av att detta var skumt så vi gick vidare, efter denna händelse utspelade sig precis detsamma två gånger till inom loppet av en halvtimme.



Men vad jag aldrig lyckats lista ut är vad dessa "ringfinnare" egentligen försökte åstadkomma, ville de sälja ringen eller var det ett försök att distrahera oss som en del i ett avancerat ficktjuveri?



Någon annan som varit med om detta?
 
FlyingErik skrev:Någon mer än jag som råkat ut för personer som "hittar" en "guldring" framför dig på gatan i Paris?Jag råkade ut för detta rätt central men på en ganska folktom gata, en äldre herre kom gående mot mig och nästan precis innan vi möttes så böjde han sig ner och reste sig igen med en "guldring" i handen. Han började prata med och hålla upp ringen, men "tyvärr" var hans franska alldeles för snabb och sluddrig för att jag skulle ha en chans att hänga med. Mitt sällskap och jag fick känslan av att detta var skumt så vi gick vidare, efter denna händelse utspelade sig precis detsamma två gånger till inom loppet av en halvtimme.Men vad jag aldrig lyckats lista ut är vad dessa "ringfinnare" egentligen försökte åstadkomma, ville de sälja ringen eller var det ett försök att distrahera oss som en del i ett avancerat ficktjuveri?Någon annan som varit med om detta?Klicka för att utvidga...


Har hört talas om detta tidigare. De försöker sälja ringen till ett överpris, medan den de facto inte är värt ett piss. Anledningen till att de "hittar" den är för att då låter priset mer adekvat gentemot om de bara försöker sälja en ring på gatan bara sådär.
 
Jag har fått ca 10 guldringar kastade framför mina fötter  alla i Paris



Sen går alla dessa dövstumma insammlar och blåser folk för namnteckningar och lite euros.

Samt folk som ger fina vänskapsband som de knyter runt armen om man inte passar sig.
 
Här i ukraina är blasningen satt i system.



Om man har en rysstalande som förhandlat priset i förväg sa kostar standardresan jag gör 50 grivnas (samma i kronor, give or take). Men försöker man förhandla själv sa kommer man nästan alldrig under 150 grivnas. Det är fullkomligt omöjligt att komma under det, trots att man försöker förklara att man sa sent som dagen innan betalade en tredjedel. Och da kan man av ren princip ga runt till en 4-5 olika bilar och försöka pruta ner priserna hur myket man vill.
 
Jodå, det där med guldringarna har man sett ett antal gånger. Jag brukar säga till personen i fråga (på hyfsad franska) att han är den femte idag med samma trick. Då brukar dom skratta och gå vidare.
 
NotRyan skrev:Jag åkte dit i en bar på Koh Samui när jag köpte en drink för 95 Baht, när jag skulle betala upptäckte jag att jag bara hade en 1000 Baht sedel, men betalade ändå med den, fick 495 Baht tillbaka. När jag påpekade att jag betalat med en 1000 Baht - sedel så förstod dom ingenting av vad jag sa. Det gick bara inte.En annan grej jag råkar ut för jämt i Thailand är DCC. Dom har infört Dynamic Currency Conversion men förstår inte vad det är så jag har aldrig fått betala i Baht trots att jag ber om det, sedan skall man skriva på att man fått välja att betala i Baht istället för SEK :-DKlicka för att utvidga...
Märkligt, jag bor flera månader om året på Koh Samui, men har aldrig hört talas om DCC. Däremot läste jag något här om erbjudanden att kortbetala i svensk valuta utomlands. Innebärande att säljföretaget gör en fet växlingsvinst, kan det vara samma?




Däremot kan ju bahtsedlarna se väldigt lika ut, speciellt efter några buckets... Är sen sedelns hörn vikt försvinner passande nog en nolla, mycket lätt för ovana att ta fel då.


Även bartendrarna tycks ha problem med detta, eftersom man ibland får växel på 100 B trots att man betalat med 500 B eller 1000 B
 
Första posten här.




Detta hände mig och två kompisar för ~12 år sedan. Vi var i Las Vegas och ville gå ut, vi var ganska dåligt pålästa på lämpliga klubbar och på något sätt hamnade vi i en taxi och diskuterar med chaffisen. Han säger:" I know a great place, you pay 10 dollar cover and get two free drinks!"


Vi funderar någon sekund men bristen på andra alternativ + 2 fria drinkar gör att vi kör på hans förslag.


Taxin far iväg längs några bakgator och jag har igen aning hur långt eller kort det var och stannar utanför ett ställe som heter "Crazy horse II" (för er som sett Ocean's 11 så kanske det är bekant?). Vi hoppar ur och knallar upp till ingången, där står en mycket överviktig version av Ron Jeremy/grodan boll iklädd frack, med en fet (10 cm)dollarbunt i näve. Vi betalar och knallar in och inser att vi hamnat på en strippklubb, vilket vi finner ganska underhållande. vi garvar åt det hela, beställer in några öl som vi naturligtvis får betala för.




En helt ok scam ändå, en liten småkul historia rikare och att sedan när Ocean's 11 gick på bio var det kul att kunna säga att där har jag varit inne!
 
JonW skrev:Märkligt, jag bor flera månader om året på Koh Samui, men har aldrig hört talas om DCC. Däremot läste jag något här om erbjudanden att kortbetala i svensk valuta utomlands. Innebärande att säljföretaget gör en fet växlingsvinst, kan det vara samma?Klicka för att utvidga...



Ja.
 
Tidpunkt: Någon gång under tidigt nittiotal. Kanske sommaren 1993?

Plats: Någonstans i mellersta Tyskland. Kanske i närheten av Kassel?

Händelsekategori: Valuta(för)växling



Kliver in på mindre bank i mindre ort för att omvandla det unga resesällskapets reskassa i SEK till DEM. Vill minnas att det rörde sig om en handfull tusenlappar i SEK.



Kliver ut från samma bank, ungefär fem gånger så kapitalstark. Jag hade blivit blåst. Mina sargade SEK hade förväxlats med CHF. Suck - hur ofta ska Sverige förväxlas med Schweiz egentligen?
 
Reste ryggsäck i västafrika 2004. Skulle åka tro-tro i Ghana, dvs. minibus modell Izusu inte årets modell med sjukt många mil på mätaren, typ en sån här skönhet:




https://www.businessclass.com/forum/attachments/ghana_nov_2008_358-jpg.11116/




Efter några dagars resande i diverse obekväma fordon har vi ganska slitna nått fram till sydspetsen på lake Volta, och ska förhandla priser för att åka tro-tro nästa stäcka, som är ett par timmar. Efter mycket tjafs lyckas vi får till three-three-three, dvs. endast tre passagerare i bredd på vår rad i den lilla minibussen. Detta innebar att vi två fick betala för tre platser på vår rad. I sammanhanget små summor givetvis, men just då reste vi på minibudget, och vi "lyxade" till det denna gång med att bara sitta tre i bredd. Nöjda med dealen kör vi iväg på skumpiga grusvägar.




Döm av vår förvåning när vi efter bara knappt fem minuter stannar vid nästa inofficiella busshållplats, och chaufförsjäkeln stannar och plockar upp mer folk! Inte längre three-three-three, utan helt plötsligt four-four-four, dvs. svettigt och trångt som satan igen. Vi protesterade högljutt och försökte argumentera att vi för fem minuter sedan betalt för en relativt komfortabel färd, dock för döva öron. Bara att gilla läget.
 
Back
Top