Disclaimer! jag vill inte på ngt sätt förringa artikeln som är bra
MEN efter att ha rest 2 long haul och 2 short haul varje år med barnen sedan de var nyfödda så skulle jag svara NEJ på frågan om jag skulle göra det igen om jag fick "leva" om de första 5 åren.
Anledningen är enkel och det är att så här i efterhand så gav resorna mer karaktärsträning än semester. Nu med facit i hand så hade det varit bättre för alla parter om man hade sparat pengarna tills de blev större. Det blir liksom lite mer value for the money.
Åker man på semester så skall det vara njutning som är orsaken till det hela och att ha blöjbarn är jobbigt oavsett var man är. Vi tyckte ändock att det skulle vara bra för barnen att få reseerfarenhet men nu när jag frågar dem, 9 resp 15 år, om vad de kommer ihåg från resorna så är det knappt att de kommer ihåg mer än det de ser på semesterfilmerna. Om det beror på filmerna eller faktiska minnen låter jag vara osagt.
Trots butlers, sviter och hjälp från hotell så end of the day så sitter man där med knyten som likväl blir för varma, får magknip, rännskita, skall matas i tid och otid (med mecket det för med sig), jetlag men ffa nästan allt man planerar att göra måste ske med barnens goda vilja.
Missförstå mig icke. Jag är en väldigt tålmodig och smidig person som gillar alla lägen och alltid hittar lösningar men nu när jag ser tillbaka på det så var det inte så speciellt väl investerade pengar annat än för ens eget ego - "Jag är en bra förälder som globetrottar med mina barn".
Jag har dock full förståelse för de som vill göra det men om någon frågar mig så blir svaret - spar pengarna till senare när barnen är större och tag ett par weekends på tu man hand med bihanget istället.
Observera att jag talar om semester. Har man däremot jobbrelaterade resor/flytt är det ju en annan ball game och då är de Björnströmska budorden spikade. Dock saknar jag punkt 11 - lägg in mycket + på toleranssidan innan avfärd.