ekf
Medlem
Inledning
Jag satt och läste lite på BC häromveckan om att Ryanair börjat flyga inrikes i Sverige för ett tag sedan och skakade på huvudet och undrade vart världen är på väg. Ett tag senare botaniserade jag lite bland tänkbara billiga helgdestinationer framåt våren, då fick jag för mig att jag skulle kika på Ryanairs nya rutter från GOT... Jag botaniserade vidare lite och kikade även på Vueling och några bolag till utan att egentligen komma fram till något...
Tidigare i veckan funderade jag lite på vad jag skulle hitta på nu till helgen. Som det kom sig så trillade jag in på Ryanairs hemsida för att se om de mot förmodan hade något att bjuda på som kunde vara av intresse. Till saken hör att jag tidigare har sagt "aldrig igen" efter att ha åkt med Ryanair tillsammans med vänner (där de insisterat på val av flygbolag och även stått för bokandet), men det sög ordentligt i flygtarmen vid det här laget ska vi säga...
En del här på forumet åker ju till London för att hänga i Galleries First och ha det gott, nu tänkte jag att jag kanske skulle ta med kameran för en tripp till ARN över dagen, för att kanske fånga någon metallfågel eller två på bild. En annan sak som lockade var att testa Pontusloungen innan Platinumkortet jag skaffade på uppgraderingskampanj i våras ska nedgraderas igen, och kanske hänga en stund i Norrskensloungen.
Jag hittade en kombination med morgonflyg GOT-ARN och eftermiddagsflyg ARN-GOT... Jag funderade länge och väl på om jag verkligen ville utsätta mig för det där flygbolaget igen... till slut kom jag fram till att jag nog är ganska korkad för jag navigerade återigen in på Ryanairs hemsida, tog mig igenom hela bokningsprocessen och såg noga till att tacka nej till alla femtioelva försök till upsell och varningar om diverse extra kostnader om jag inte tecknade den ena eller andra försäkringen. Till slut hade jag en t&r-biljett i maillådan för det facila priset av 117,08 SEK inklusive skatter och avgifter.
Incheckning
Dagarna gick fort och strax var det dags för incheckning (online). Jag upptäckte att det går att checka in tidigt om man betalar extra för något säte, men det var inte aktuellt i mitt fall. Efter att ha navigerat igenom ytterligare femtioelva försök till upsell och varningar om att jag inte laddat upp något covidintyg mm hade jag lyckats checka in via min telefons webbläsare och var redo att lägga till mina Boarding Pass i Apple Wallet.
Återigen visade sig Ryanair från sin kundvänliga sida och påpekade att för att få sådana boardingkort var jag tvungen att installera deras app. Eftersom jag inte var sugen på att skriva ut BP på papper denna gång installerade jag appen som ville slå på all möjlig spårning av mig, det såg jag naturligtvis till att neka noggrant. Efter ytterligare några försök till upsell (visa appen denna gång) så hade jag äntligen fått in mina Boarding Pass i Wallet-appen... Och trots att det fanns många lediga platser i seatmap så valde Ryanair att ge mig den "slumpmässiga" äran av att bli mittsätesryttare på både utresan och hemresan, det var snällt av dem...
Kvällen var kommen, så jag såg till att ladda mina kamerabatterier, packa min daypack och ställde klockan på alldeles för tidigt. Tiden för larmet såg jag inte fram emot, men väl upplevelsen i övrigt... Därefter packade jag om till en mindre ryggsäck då jag kom på att de kan vara rätt nitiska på storleken, trots att det var jag själv som hade fått trängas med väskan vid mina egna fötter...
Landvetter
Klockan ringde ilsket och jag gick halvt motvilligt upp, återigen undrandes om jag var riktigt klok och om klockan var rätt inställd.
En bilresa senare befann jag mig på GOT P4 med laddkabeln inkopplad i bilen och styrde stegen mot säkerhetskontrollen. Men fan ta alla fossil-bilister som parkerar på laddplatserna…
Tack vare mitt Platinum så hade jag tillgång till Fast Track, det visade sig dock att det inte gick att gå i den vanliga ingången med det, utan jag fick backa tillbaka och gå genom rullstolsentrén.
När jag hade kommit upp för rulltrappan blev jag glad att jag hade mitt Platinum, för den vanliga kön sträckte sig hela vägen till trappan medan Fast Track var helt tom. När jag strosade förbi alla i den vanliga kön kunde jag höra när en del av passagerarna uttryckte klassiska svenska avundsjuka kommentarer till sina resesällskap, det är alltid lika spännande att höra hur de uttrycks…
Lika slumpmässigt som jag blivit tilldelad mittplats på samtliga av mina Ryanair-flygningar så blev jag även utvald för en slumpmässig kontroll, som tur var var det bara en enkel sökning av explosiva spårämnen på händer och skor… (Jag kanske borde köpa lite lotter…)
En stund senare satt jag och smuttade jag på en kopp kaffe i Vingaloungen och väntade på att 9H-QEG från Malta Air skulle flaxa ner från ARN för att hämta upp mig och de andra passagerarna... Jag konstaterade även att de byggt om loungen sedan jag var här senast samt att FR24 indikerade att jag skulle få ta mig till gate 13, den som är allra längst bort på gamla inrikes… självklart visade Swedavia inget på sina skärmar än vid det laget…
GOT-ARN, Ryanair/Malta Air Boeing 737-800
Enligt mitt boardingkort så skulle det vara boarding kl 07:45 trots att schemalagd ankomsttid på det inkommande flyget var 07:50. Detta var mitt första reguljärflyg på dryga 20 månader, så jag kände mig lite ringrostig, därför begav jag mig i god tid till gaten för att där slå mig ner och studera spektaklet.
Strax före boarding så började priority-passagerarna(!) att köa för att få komma ombord först. Ett utrop gjordes om att munskydd var obligatoriskt vid boarding samt ombord. Som vanligt så kunde 9/10 inte hantera munskyddet korrekt under väntetiden, så när det väl hamnade över ansiktet så var det redan potentiellt kontaminerat från både det ena och andra…. Flertalet passagerare tog dock inte på sig munskydd förrän efter tre tillsägelser från gateagenten. Halvvägs genom boarding var det dags för finall call, jag passerade spärren strax efter det, med många passagerare efter mig.
Väl ombord konstaterade jag att kabinen kändes fräschare än flera av SAS shorthaul-kabiner på sistone (även om det var ett tag sedan sist) och benutrymmet kändes likvärdigt som SAS. När kabinpersonalen annonserade att ombordstigningen var avslutad kunde jag konstatera jag att jag fått en oanad möjlighet att göra en self-upgrade till "fönsterplats utan fönster", vilken glädje! Kabinpersonalen gjorde även flera utrop om att en person ombord var jättejätte-allergisk mot jordnötter och bad alla att undvika öppna förpackningar med jordnötter i... Vetifasen om jag hade vågat flyga om jag varit den personen, särskilt med tanke på hur de andra passagerarna hade lyckats följa instruktioner hittills...
Kapten gjorde före start ett kort utrop med information om flygningen på engelska, följt av ett tillägg på svenska om jordnötsallergikern. Kabinpersonalen pratade bara engelska så vitt jag kunde notera. Säkerhetsdemonstrationen genomfördes med förinspelade tydliga(!) engelska samt svenska instruktioner, nu kan jag ju vad de säger innantill ändå, men vilket lyft mot många legacy-bolag där någon oftast mumlar något obegripligt i PA-systemets mikrofon.
Vad gäller upplevelsen ombord i övrigt så var den största skillnaden mot SAS Go att Ryanair ville sälja lotter samt att de pushade för ”duty free”, men undrar just om inte det inte var falsk marknadsföring? Annars kanske Skatteverket kan vara intresserade, det var ju ändå en ren inrikesflygning…
En rent visuell bedömning gav att beläggningen kan ha varit cirka 70% på denna flygning. Strax före landning sa styrman till kabinpersonalen att sätta sig ner med en tydlig svensk brytning, så två ur personalen ombord kunde svenska i alla fall.
Friluftsaktivitet
Efter ankomst klurade jag lite på taktik för min första aktivitet, nämligen att plåta lite metallfåglar. Jag kom fram till att det sammantaget bättre stället att stå på för dagen, inräknat eventuella transportbestyr, var en plats strax sydost om bara 01L/19R. Antingen är jag dålig på att hitta på Arlanda, eller så saknas det logiska gång/cykelvägar på området för det kändes som att jag irrade runt en del, Google Maps satellitbilder till trots. Hursomhelst så kunde jag "parkera" mig själv på en sten vid den uttänkta platsen en stund senare, efter lite vilset navigerande genom snårskogen söder om Jumbo Stay.
Efter att ha fångat några metallfåglar på bild så tunnade det ut med ankomster, så jag valde att promenera tillbaka till T5. Den här gången blev vägvalet lite smidigare konstigt nog...
Arlanda Terminal 5
Väl framme vid T5 så var det chockerande mycket folk vid den första säkerhetskontrollen fråpn Sky City sett, så jag fortsatte vidare till huvudsäkerhetskontrollen, här var det om möjligt än mer folk varpå jag blev glad när jag såg skylten som påtalade att Fast Track hade 1 minut kö (vill inte tänka på vad den ordinarie hade), det tog dock en liten stund mer än så.
Amex lounge by Pontus
Efter att snabbt kryssat mig ut ur shoppingstråket anlände jag till loungen en liten stund före kl 13, det var ingen kö och jag visades in direkt. Jag fick välja mellan en plats vid ett tråkigt normalt bord eller utmed ”bardisken” med utsikt över plattan, naturligtvis valde jag det senare. Aeroflot som jag fångat på bild tidigare pushade ut för avresa när jag satte mig ner.
Beställde lammkorven och ett glas rött. Vinet kom relativt omgående, men sedan var det någon förvirring med både min beställning och den som mina bordsgrannar gjort. Tiden tickade på, till slut fick jag maten och ska man klaga så var det en något liten portion för en vars senaste måltid varit frukost i Vingaloungen sex timmar tidigare, men gott var det.
Det kan ha varit jag, men fick känslan av att det var det som var det med den här loungen, så efter att ha ätit och druckit upp så samlade jag ihop mig och min ryggsäck och gled över till Norrsken istället.
Norrsken Lounge
Precis som jag misstänkt så var detta samma lounge som jag besökt tidigare, för många år sedan. När jag anlände vid halvtvåtiden så var den packad med folk, så jag började med att hitta ett lugnt hörn att hala upp Ipaden i och hämtade ett glas bubbelvatten. Efter en inte allt för lång stund (kanske en kvart), så tunnade det ut med besökare och jag kunde uppgradera mig till en plats med utsikt över plattan och försåg mig med mat. En del hade nog haft åsikter om en kikärtssallad verkligen klassas som mat, men jag tyckte den var god och tryckte i mig tre med råge fyllda tallrikar samtidigt som jag studerade förmiddagens bildskörd på kameran.
ARN-GOT, Ryanair 737-800
Flygmaskinen som fått äran att hämta upp mig och mina passagerare hette EI-ENF och var 11 år gammal, till skillnad från den 3 år gamla maskinen som transporterat mig till ARN under morgontimmarna.
Väl ombord kunde jag konstatera att denna maskin var mer i paritet med de flesta av SAS shorthaul-kabiner i fräschhet än maskinen i morse.
Även på denna flygning lyckades jag göra en self-upgrade från mittplats, denna gång till "fönsterplats med halvt fönster"...
Både gatepersonal och kabinbesättningen fick säga åt flertalet som fuskade med sina ansiktsmasker. Det var även en äldre dam som blev tagen åt sidan i gaten då hon inte betalat för att ta med kabinväska, men senare såg jag henne med väskan ombord i alla fall, så vet inte vad som hände där. Så fort kabinbesättningen inte såg så åkte maskerna ner hos flertalet. Sen kan man tycka vad man vill om maskerna, men kabinbesättningens instruktioner ska man ju följa... Hur skulle det se ut om alla hittade på sina egna regler ombord?
På den här flygningen blev jag inte utsatt för någon lottförsäljning, det var skönt. I övrigt var upplevelsen ombord snarlik det från morgonflygningen. Kabinbesättningen hade fullt upp med att sälja mat och dryck från vagnen och varor från "duty free". Det är spännande vad de hinner med på en flygning där SAS knappt hinner öppna gardinen till galley.
Plötsligt kom ett utrop från styrman, först på engelska och sedan svenska. Vi beräknades landa väl före tidtabell. Han berättade även ovanligt mycket detaljer om återstoden av flygningen, t.ex. att vi skulle landa på bana 01, trevligt för en annan, men undrar hur många ombord som förstod något av det.
Beläggningen på den här flighten var högre, svårbedömt, men kanske runt 80-90%.
Sammanfattning
Det var en lagom stressig dag. Bekvämligheterna stod Amex för och Ryanair för transporten.
Vad har jag att säga om Ryanair då?
Jag tror att SAS har mycket att frukta angående konkurrens från Ryanair på shorthaul och inrikes.
Vid tidigare resor med Ryanair har jag känt att jag blivit behandlad som boskap av deras handlingbolag, men det hände inte på de här två flygningarna och vad det beror på vet jag inte, men kan det vara för att de nu flyttat in på ”normala” flygplatser och nyttjar ett handlingbolag som är van vid andra flygbolag?
Det största minuset jag upplevt under den här testresan var navigerandet på Ryanairs hemsida vid biljettköp och checkin. Det var övertydligt att de byggt processen där för att ”lura” sina kunder att köpa extratjänsterna de erbjuder. Ordnar de bara upp det så har jag inget att klaga på på upplevelsen som sådan, tror väl i och för sig inte att det kommer att ske då de nog tjänar fina pengar på de tjänsterna.
En annan sak som kommer att göra att jag personligen nog drar mig för att resa med dem igen är deras personalpolitik, men en diskussion om det hör nog inte hemma här på BC.
Å andra sidan så bortser nog många resenärer från de två sista faktorerna, så SAS (och de andra legacybolagen) behöver bestämma sig för om de ska konkurrera på pris (svårt med löneläget i bolaget) eller på "kvalitet"/"service". Problemet är väl då vilken "kvalitet"/"service" som kunderna är beredda att betala för på en entimmesflygning inom Sverige? Tiden kommer att utvisa svaret, hur det än blir...
Tack för att ni orkat läsa så här långt, återkom gärna med eget test och egen rapport så kan vi jämföra.
Jag satt och läste lite på BC häromveckan om att Ryanair börjat flyga inrikes i Sverige för ett tag sedan och skakade på huvudet och undrade vart världen är på väg. Ett tag senare botaniserade jag lite bland tänkbara billiga helgdestinationer framåt våren, då fick jag för mig att jag skulle kika på Ryanairs nya rutter från GOT... Jag botaniserade vidare lite och kikade även på Vueling och några bolag till utan att egentligen komma fram till något...
Tidigare i veckan funderade jag lite på vad jag skulle hitta på nu till helgen. Som det kom sig så trillade jag in på Ryanairs hemsida för att se om de mot förmodan hade något att bjuda på som kunde vara av intresse. Till saken hör att jag tidigare har sagt "aldrig igen" efter att ha åkt med Ryanair tillsammans med vänner (där de insisterat på val av flygbolag och även stått för bokandet), men det sög ordentligt i flygtarmen vid det här laget ska vi säga...
En del här på forumet åker ju till London för att hänga i Galleries First och ha det gott, nu tänkte jag att jag kanske skulle ta med kameran för en tripp till ARN över dagen, för att kanske fånga någon metallfågel eller två på bild. En annan sak som lockade var att testa Pontusloungen innan Platinumkortet jag skaffade på uppgraderingskampanj i våras ska nedgraderas igen, och kanske hänga en stund i Norrskensloungen.
Jag hittade en kombination med morgonflyg GOT-ARN och eftermiddagsflyg ARN-GOT... Jag funderade länge och väl på om jag verkligen ville utsätta mig för det där flygbolaget igen... till slut kom jag fram till att jag nog är ganska korkad för jag navigerade återigen in på Ryanairs hemsida, tog mig igenom hela bokningsprocessen och såg noga till att tacka nej till alla femtioelva försök till upsell och varningar om diverse extra kostnader om jag inte tecknade den ena eller andra försäkringen. Till slut hade jag en t&r-biljett i maillådan för det facila priset av 117,08 SEK inklusive skatter och avgifter.
Incheckning
Dagarna gick fort och strax var det dags för incheckning (online). Jag upptäckte att det går att checka in tidigt om man betalar extra för något säte, men det var inte aktuellt i mitt fall. Efter att ha navigerat igenom ytterligare femtioelva försök till upsell och varningar om att jag inte laddat upp något covidintyg mm hade jag lyckats checka in via min telefons webbläsare och var redo att lägga till mina Boarding Pass i Apple Wallet.
Återigen visade sig Ryanair från sin kundvänliga sida och påpekade att för att få sådana boardingkort var jag tvungen att installera deras app. Eftersom jag inte var sugen på att skriva ut BP på papper denna gång installerade jag appen som ville slå på all möjlig spårning av mig, det såg jag naturligtvis till att neka noggrant. Efter ytterligare några försök till upsell (visa appen denna gång) så hade jag äntligen fått in mina Boarding Pass i Wallet-appen... Och trots att det fanns många lediga platser i seatmap så valde Ryanair att ge mig den "slumpmässiga" äran av att bli mittsätesryttare på både utresan och hemresan, det var snällt av dem...
Kvällen var kommen, så jag såg till att ladda mina kamerabatterier, packa min daypack och ställde klockan på alldeles för tidigt. Tiden för larmet såg jag inte fram emot, men väl upplevelsen i övrigt... Därefter packade jag om till en mindre ryggsäck då jag kom på att de kan vara rätt nitiska på storleken, trots att det var jag själv som hade fått trängas med väskan vid mina egna fötter...
Landvetter
Klockan ringde ilsket och jag gick halvt motvilligt upp, återigen undrandes om jag var riktigt klok och om klockan var rätt inställd.
En bilresa senare befann jag mig på GOT P4 med laddkabeln inkopplad i bilen och styrde stegen mot säkerhetskontrollen. Men fan ta alla fossil-bilister som parkerar på laddplatserna…
Tack vare mitt Platinum så hade jag tillgång till Fast Track, det visade sig dock att det inte gick att gå i den vanliga ingången med det, utan jag fick backa tillbaka och gå genom rullstolsentrén.
När jag hade kommit upp för rulltrappan blev jag glad att jag hade mitt Platinum, för den vanliga kön sträckte sig hela vägen till trappan medan Fast Track var helt tom. När jag strosade förbi alla i den vanliga kön kunde jag höra när en del av passagerarna uttryckte klassiska svenska avundsjuka kommentarer till sina resesällskap, det är alltid lika spännande att höra hur de uttrycks…
Lika slumpmässigt som jag blivit tilldelad mittplats på samtliga av mina Ryanair-flygningar så blev jag även utvald för en slumpmässig kontroll, som tur var var det bara en enkel sökning av explosiva spårämnen på händer och skor… (Jag kanske borde köpa lite lotter…
)En stund senare satt jag och smuttade jag på en kopp kaffe i Vingaloungen och väntade på att 9H-QEG från Malta Air skulle flaxa ner från ARN för att hämta upp mig och de andra passagerarna... Jag konstaterade även att de byggt om loungen sedan jag var här senast samt att FR24 indikerade att jag skulle få ta mig till gate 13, den som är allra längst bort på gamla inrikes… självklart visade Swedavia inget på sina skärmar än vid det laget…
GOT-ARN, Ryanair/Malta Air Boeing 737-800
Enligt mitt boardingkort så skulle det vara boarding kl 07:45 trots att schemalagd ankomsttid på det inkommande flyget var 07:50. Detta var mitt första reguljärflyg på dryga 20 månader, så jag kände mig lite ringrostig, därför begav jag mig i god tid till gaten för att där slå mig ner och studera spektaklet.
Strax före boarding så började priority-passagerarna(!) att köa för att få komma ombord först. Ett utrop gjordes om att munskydd var obligatoriskt vid boarding samt ombord. Som vanligt så kunde 9/10 inte hantera munskyddet korrekt under väntetiden, så när det väl hamnade över ansiktet så var det redan potentiellt kontaminerat från både det ena och andra…. Flertalet passagerare tog dock inte på sig munskydd förrän efter tre tillsägelser från gateagenten. Halvvägs genom boarding var det dags för finall call, jag passerade spärren strax efter det, med många passagerare efter mig.
Väl ombord konstaterade jag att kabinen kändes fräschare än flera av SAS shorthaul-kabiner på sistone (även om det var ett tag sedan sist) och benutrymmet kändes likvärdigt som SAS. När kabinpersonalen annonserade att ombordstigningen var avslutad kunde jag konstatera jag att jag fått en oanad möjlighet att göra en self-upgrade till "fönsterplats utan fönster", vilken glädje! Kabinpersonalen gjorde även flera utrop om att en person ombord var jättejätte-allergisk mot jordnötter och bad alla att undvika öppna förpackningar med jordnötter i... Vetifasen om jag hade vågat flyga om jag varit den personen, särskilt med tanke på hur de andra passagerarna hade lyckats följa instruktioner hittills...
Kapten gjorde före start ett kort utrop med information om flygningen på engelska, följt av ett tillägg på svenska om jordnötsallergikern. Kabinpersonalen pratade bara engelska så vitt jag kunde notera. Säkerhetsdemonstrationen genomfördes med förinspelade tydliga(!) engelska samt svenska instruktioner, nu kan jag ju vad de säger innantill ändå, men vilket lyft mot många legacy-bolag där någon oftast mumlar något obegripligt i PA-systemets mikrofon.
Vad gäller upplevelsen ombord i övrigt så var den största skillnaden mot SAS Go att Ryanair ville sälja lotter samt att de pushade för ”duty free”, men undrar just om inte det inte var falsk marknadsföring? Annars kanske Skatteverket kan vara intresserade, det var ju ändå en ren inrikesflygning…
En rent visuell bedömning gav att beläggningen kan ha varit cirka 70% på denna flygning. Strax före landning sa styrman till kabinpersonalen att sätta sig ner med en tydlig svensk brytning, så två ur personalen ombord kunde svenska i alla fall.
Friluftsaktivitet
Efter ankomst klurade jag lite på taktik för min första aktivitet, nämligen att plåta lite metallfåglar. Jag kom fram till att det sammantaget bättre stället att stå på för dagen, inräknat eventuella transportbestyr, var en plats strax sydost om bara 01L/19R. Antingen är jag dålig på att hitta på Arlanda, eller så saknas det logiska gång/cykelvägar på området för det kändes som att jag irrade runt en del, Google Maps satellitbilder till trots. Hursomhelst så kunde jag "parkera" mig själv på en sten vid den uttänkta platsen en stund senare, efter lite vilset navigerande genom snårskogen söder om Jumbo Stay.
Efter att ha fångat några metallfåglar på bild så tunnade det ut med ankomster, så jag valde att promenera tillbaka till T5. Den här gången blev vägvalet lite smidigare konstigt nog...
Arlanda Terminal 5
Väl framme vid T5 så var det chockerande mycket folk vid den första säkerhetskontrollen fråpn Sky City sett, så jag fortsatte vidare till huvudsäkerhetskontrollen, här var det om möjligt än mer folk varpå jag blev glad när jag såg skylten som påtalade att Fast Track hade 1 minut kö (vill inte tänka på vad den ordinarie hade), det tog dock en liten stund mer än så.
Amex lounge by Pontus
Efter att snabbt kryssat mig ut ur shoppingstråket anlände jag till loungen en liten stund före kl 13, det var ingen kö och jag visades in direkt. Jag fick välja mellan en plats vid ett tråkigt normalt bord eller utmed ”bardisken” med utsikt över plattan, naturligtvis valde jag det senare. Aeroflot som jag fångat på bild tidigare pushade ut för avresa när jag satte mig ner.
Beställde lammkorven och ett glas rött. Vinet kom relativt omgående, men sedan var det någon förvirring med både min beställning och den som mina bordsgrannar gjort. Tiden tickade på, till slut fick jag maten och ska man klaga så var det en något liten portion för en vars senaste måltid varit frukost i Vingaloungen sex timmar tidigare, men gott var det.
Det kan ha varit jag, men fick känslan av att det var det som var det med den här loungen, så efter att ha ätit och druckit upp så samlade jag ihop mig och min ryggsäck och gled över till Norrsken istället.
Norrsken Lounge
Precis som jag misstänkt så var detta samma lounge som jag besökt tidigare, för många år sedan. När jag anlände vid halvtvåtiden så var den packad med folk, så jag började med att hitta ett lugnt hörn att hala upp Ipaden i och hämtade ett glas bubbelvatten. Efter en inte allt för lång stund (kanske en kvart), så tunnade det ut med besökare och jag kunde uppgradera mig till en plats med utsikt över plattan och försåg mig med mat. En del hade nog haft åsikter om en kikärtssallad verkligen klassas som mat, men jag tyckte den var god och tryckte i mig tre med råge fyllda tallrikar samtidigt som jag studerade förmiddagens bildskörd på kameran.
ARN-GOT, Ryanair 737-800
Flygmaskinen som fått äran att hämta upp mig och mina passagerare hette EI-ENF och var 11 år gammal, till skillnad från den 3 år gamla maskinen som transporterat mig till ARN under morgontimmarna.
Väl ombord kunde jag konstatera att denna maskin var mer i paritet med de flesta av SAS shorthaul-kabiner i fräschhet än maskinen i morse.
Även på denna flygning lyckades jag göra en self-upgrade från mittplats, denna gång till "fönsterplats med halvt fönster"...
Både gatepersonal och kabinbesättningen fick säga åt flertalet som fuskade med sina ansiktsmasker. Det var även en äldre dam som blev tagen åt sidan i gaten då hon inte betalat för att ta med kabinväska, men senare såg jag henne med väskan ombord i alla fall, så vet inte vad som hände där. Så fort kabinbesättningen inte såg så åkte maskerna ner hos flertalet. Sen kan man tycka vad man vill om maskerna, men kabinbesättningens instruktioner ska man ju följa... Hur skulle det se ut om alla hittade på sina egna regler ombord?
På den här flygningen blev jag inte utsatt för någon lottförsäljning, det var skönt. I övrigt var upplevelsen ombord snarlik det från morgonflygningen. Kabinbesättningen hade fullt upp med att sälja mat och dryck från vagnen och varor från "duty free". Det är spännande vad de hinner med på en flygning där SAS knappt hinner öppna gardinen till galley.
Plötsligt kom ett utrop från styrman, först på engelska och sedan svenska. Vi beräknades landa väl före tidtabell. Han berättade även ovanligt mycket detaljer om återstoden av flygningen, t.ex. att vi skulle landa på bana 01, trevligt för en annan, men undrar hur många ombord som förstod något av det
.Beläggningen på den här flighten var högre, svårbedömt, men kanske runt 80-90%.
Sammanfattning
Det var en lagom stressig dag. Bekvämligheterna stod Amex för och Ryanair för transporten.
Vad har jag att säga om Ryanair då?
Jag tror att SAS har mycket att frukta angående konkurrens från Ryanair på shorthaul och inrikes.
Vid tidigare resor med Ryanair har jag känt att jag blivit behandlad som boskap av deras handlingbolag, men det hände inte på de här två flygningarna och vad det beror på vet jag inte, men kan det vara för att de nu flyttat in på ”normala” flygplatser och nyttjar ett handlingbolag som är van vid andra flygbolag?
Det största minuset jag upplevt under den här testresan var navigerandet på Ryanairs hemsida vid biljettköp och checkin. Det var övertydligt att de byggt processen där för att ”lura” sina kunder att köpa extratjänsterna de erbjuder. Ordnar de bara upp det så har jag inget att klaga på på upplevelsen som sådan, tror väl i och för sig inte att det kommer att ske då de nog tjänar fina pengar på de tjänsterna.
En annan sak som kommer att göra att jag personligen nog drar mig för att resa med dem igen är deras personalpolitik, men en diskussion om det hör nog inte hemma här på BC.
Å andra sidan så bortser nog många resenärer från de två sista faktorerna, så SAS (och de andra legacybolagen) behöver bestämma sig för om de ska konkurrera på pris (svårt med löneläget i bolaget) eller på "kvalitet"/"service". Problemet är väl då vilken "kvalitet"/"service" som kunderna är beredda att betala för på en entimmesflygning inom Sverige? Tiden kommer att utvisa svaret, hur det än blir...
Tack för att ni orkat läsa så här långt, återkom gärna med eget test och egen rapport så kan vi jämföra
.
