aldrighemma
Medlem
Här kommer en liten berättelse från 18/19’s vinterresa med familjen (4 pers) till Gili Trawangan.
Första gången i Indonesien för oss, men inte den sista

Biljetterna bokades i Mars 2018 med eurobonus poäng och 2 st amex 2-4-1. (Turkish Airlines Business/SAS Plus) Vi reste ut på Juldagen och kom hem igen en vecka in på nya året.
Som många andra här på forumet säkert märkt, så håller inte resten av familjen inte alltid helt med om det nödvändiga i att använda hyrbil, två hotellnätter, 5 flyg, 2 timmar taxi och speedboat för att ta sig från punkt A till B. Men jag är på god väg att konvertera dem till sann businessclass.se tro, inte minst efter vår första First för ett år sedan!
Resrutt:
Stockholm (ARN) - Berlin (TXL) - Istanbul (IST) - Djakarta (CGK) - Surabaya (SUB) – Lombok (LOP)
Lombok (LOP) – Kuala Lumpur (KUL) – Istanbul (IST) – Arlanda (ARN)
Vi börjar väl med det viktigaste, priser avser en pint lokal lager i besökta städer

Resans beer Index (empiriska siffror)
Stad....................Restaurang..................Supermarket
Istanbul..............18TL (31 SEK).............10TL (17SEK)
Gili T, Lombok....35000IDR (23 SEK).....23000IDR (15SEK)
Kuala Lumpur.....20MYR (44 SEK)........12MYR (27 SEK)
Dag 1:
Resan börjar med en Avis hyrbil till Arlanda (redan 10.000 EB poäng plus!) från ett snögloppigt Norrland. Väl framme på Arlanda så tar det bara 5 minuter från bilinlämningen till SAS loungen, som vanligt så är guld loungen stängd på storhelger för golv vård eller dylikt, så det får bli business loungen istället. Även om loungen är rätt stökig på Juldags eftermiddag, så är det ändå skönt att slappa lite med vin och tilltugg efter några timmars bilkörning. (trots att kvalitén på förtäringen kanske inte är på topp)
Klockan 1845 så bordar vi SAS 2679 i den fantastiska Plus klassen! Som vanligt så blir vi erbjuden den ökända ”kuben”, och vägras att beställa något annat, med förklaringen att det först ska säljas i Go. Vi fick inte ens köpa en sandwich för pengar innan dom sålts färdigt i Go ???!!
Jag tyckte den incidenten förtjänade ett eget inlägg:
Plåta Boxen - mat i SAS Plus inom Europa | Sida 13 | BusinessClass.se forum | 500 000 inlägg om resor
För övrigt en helt ok flygning med trevlig och uppmärksam kabin personal, vi anländer i tid trots dom sedvanliga avgångsförseningarna under storhelger beroende på en stor andel oerfarna resenärer som sinkar bordning.
Framme i Berlin så tar det bara 5 minuter med taxi för att ta oss till vårt första hotell, Mercure Hotel. Inget direkt att skriva hem om, eller ens ta bilder av faktiskt, men duger för att sova några timmar.
Dag 2:
Upp i ottan för att hinna en snabb frukost för att hinna till TK1728 som lämnar TXL kl 0700 för vidare transport till Istanbul. Vi hinner också med ett snabbt besök i Lufthansa Senator lounge för en ”second breakfast”. Loungen upplevs rätt rymlig och hade ett helt ok frukost utbud, lite för tidigt för att testa dryckesutbudet dock.
Framme i ett vinterkyligt Istanbul, cirka 5-6 grader, så tar vi oss till gamla Istanbul för lite klassisk sightseeing. Vi betar i snabb takt av blå moskén, grand bazaar, mm eftersom vi inte har några vinterkläder med oss.

Vi tar en taxi tillbaka till flygplatsen för att avnjuta kvällen i ”Turkish CIP Lounge”, den i särklass bästa business loungen enligt mig. Stort urval av mat som tillagas på plats, och en stor mängd dryck stationer utplacerade så att det aldrig är långt till påfyllning


Dag 3:
Då TK56 till slut ska ta oss till CGK har klockan blivit 0240, och det har hunnit bli dag 3 på vår semester. Vi kommer fram till gaten då vanlig boarding redan har påbörjats och kön är kilometerlång utan någon synlig prio fålla. Till slut så lyckas jag få syn på en gate agent, och frågar diskret om det inte finns någon prio kö för business resenärer, varvid han snabbt säger ”follow me” och flyger fram som ett ånglok genom kön med oss bakom. Ekonomi passagerarna hinner knapp kasta sig åt sidan för agenten som samtidigt ropar: ”Business class passengers coming through!”.Trots min svenskhet så kan jag inte låta bli att smått le lite åt minerna vi lämnar bakom oss

Lätt andfådd så hittar vi våra platser i Turkish B777-300, genast kommer champagnen fram och det känns bra igen! Personligen är jag rätt förtjust i Turkish Airlines Business, stora breda luftiga flatbed säten, istället för den mer moderna stickkojs modellen som är vanlig nu. Det enda negativa är att Turkish fortfarande har kvar 2-3-2 konfiguration på sina wide body, inte direkt kul att hamna i mittsäte då man flyger C klass, men det är ju oftast rätt lätt avhjälpt genom att seata så fort man kan. I vårt fall 2A,2B 3A,3B, helt perfekt för en familj.

Efter en trevlig middag med Turkish klassiska ”levande” ljus så är det till slut att bädda ner sig för en stunds vila.

Vi landar på utsatt tid tidig kväll i Jakarta, rätt trött efter flygningen så tar vi en taxi till Ibis flygplatshotell för att samla krafter inför utresans fjärde dag!
Dag 4:
Nu är det slut på lyx och flärd, sista etappen av resan består av två flygningar med Citilink, ett lågprisbolag och helt utan status, kan det bli bättre? Vi börjar med att flyga till Surubaya med en A320. Kontrasten mot gårdagens Turkish flighter i business är slående, här sitter man verkligen med knäna upp till hakan. Från Surubaya går sedan sista flygningen till Lombok Praya där resten av familjen börjar se ljuset i tunneln då vår förbokade taxi hämtar upp oss för att köra oss till hamnen.
Gili Trawangan:
Efter 10 minuters båttur så är vi till slut framme på vår destination, Gili Trawangan!

Vi hade kostat på oss en privat villa på ”Trawangan Resort”, fantastiskt boende med två sovrum, vardagsrum och privat insynsskyddad pool! Ganska enkelt hotell men med fantastisk service. Bra och framförallt väldigt vänlig service verkar för övrigt vara utmärkande för Indonesien, eller i alla fall Gili T”

Frukosten serveras direkt på stranden:

Nyår på stranden!
På Gili T så syns fortfarande många spår efter den senaste jordbävningen, även om nästan allt verkar vara öppet som vanligt nu.

Hemresa:
Så är det dags att vända hemåt för en hemresa som går via några dagars uppehåll i Kuala Lumpor. Vi börjar med en kort båttur till Lombok, där en bil väntar på oss för vidare färd till flygplatsen.

Åter igen en statuslös flygning med ett lågprisbolag, denna gång Air Asia. Inte mycket att orda om, men dom tar oss i alla fall till Kuala Lumpor utan några missöden. Det är ganska nyttigt att flyga utan status ibland så att man kommer ihåg att uppskatta den lyx det innebär att slippa köer, få tillgång till lounger mm.

Efter några dagars turistande i Kuala Lumpor så är det dags att ta sig till flygplatsen igen, denna gång beväpnad med star alliance guld status och business biljetter, det går bra nu!

På Kuala Lumpurs flygplats så använder sig Turkish av "Plaza Premium First" lounge, en rätt liten med väldigt trevlig lounge för att åka business! Den består av en a la carte restaurang, och ett separat område med fåtöljer. Maten höll hög kvalitet och det fanns mycket att välja på.

Dom serverade också mixed drinks, nice!

Dom sista två flighterna tog oss via Istanbul direkt till Stockholm, som vanligt så njöt vi av TK’s utmärkta service, mat och dryck!

I Istanbul så var pass kön ENORMT lång, trots att vi hade över två timmar till nästa flight så hade vi helt säkert missat den om vi inte hittade fasttrack för Turkish Business. Jag har aldrig sett en liknande kö, inte ens den värsta immigration kön i USA kan tävla mot den här!

För att komma till fasttrack, gå förbi vanliga kön och titta efter skylten i taket:

Trevligt med widebody från Istanbul till stockholm. (A330-300)

Detta är vår tredje långresa med Turkish Airlines Business, fördelen med Turkish är att det oftast är ganska lätt att hitta 4 st platser i Business, vilket kan vara rätt svårt med många andra bolag. Och dessutom så tycker jag att deras business håller hög klass speciellt då det gäller service! En extra bonus är att man också för tillfälle att besöka deras flaggskepps lounge i Istanbul!
Första gången i Indonesien för oss, men inte den sista
Biljetterna bokades i Mars 2018 med eurobonus poäng och 2 st amex 2-4-1. (Turkish Airlines Business/SAS Plus) Vi reste ut på Juldagen och kom hem igen en vecka in på nya året.
Som många andra här på forumet säkert märkt, så håller inte resten av familjen inte alltid helt med om det nödvändiga i att använda hyrbil, två hotellnätter, 5 flyg, 2 timmar taxi och speedboat för att ta sig från punkt A till B. Men jag är på god väg att konvertera dem till sann businessclass.se tro, inte minst efter vår första First för ett år sedan!
Resrutt:
Stockholm (ARN) - Berlin (TXL) - Istanbul (IST) - Djakarta (CGK) - Surabaya (SUB) – Lombok (LOP)
Lombok (LOP) – Kuala Lumpur (KUL) – Istanbul (IST) – Arlanda (ARN)
Vi börjar väl med det viktigaste, priser avser en pint lokal lager i besökta städer

Resans beer Index (empiriska siffror)
Stad....................Restaurang..................Supermarket
Istanbul..............18TL (31 SEK).............10TL (17SEK)
Gili T, Lombok....35000IDR (23 SEK).....23000IDR (15SEK)
Kuala Lumpur.....20MYR (44 SEK)........12MYR (27 SEK)
Dag 1:
Resan börjar med en Avis hyrbil till Arlanda (redan 10.000 EB poäng plus!) från ett snögloppigt Norrland. Väl framme på Arlanda så tar det bara 5 minuter från bilinlämningen till SAS loungen, som vanligt så är guld loungen stängd på storhelger för golv vård eller dylikt, så det får bli business loungen istället. Även om loungen är rätt stökig på Juldags eftermiddag, så är det ändå skönt att slappa lite med vin och tilltugg efter några timmars bilkörning. (trots att kvalitén på förtäringen kanske inte är på topp)
Klockan 1845 så bordar vi SAS 2679 i den fantastiska Plus klassen! Som vanligt så blir vi erbjuden den ökända ”kuben”, och vägras att beställa något annat, med förklaringen att det först ska säljas i Go. Vi fick inte ens köpa en sandwich för pengar innan dom sålts färdigt i Go ???!!
Jag tyckte den incidenten förtjänade ett eget inlägg:
Plåta Boxen - mat i SAS Plus inom Europa | Sida 13 | BusinessClass.se forum | 500 000 inlägg om resor
För övrigt en helt ok flygning med trevlig och uppmärksam kabin personal, vi anländer i tid trots dom sedvanliga avgångsförseningarna under storhelger beroende på en stor andel oerfarna resenärer som sinkar bordning.
Framme i Berlin så tar det bara 5 minuter med taxi för att ta oss till vårt första hotell, Mercure Hotel. Inget direkt att skriva hem om, eller ens ta bilder av faktiskt, men duger för att sova några timmar.
Dag 2:
Upp i ottan för att hinna en snabb frukost för att hinna till TK1728 som lämnar TXL kl 0700 för vidare transport till Istanbul. Vi hinner också med ett snabbt besök i Lufthansa Senator lounge för en ”second breakfast”. Loungen upplevs rätt rymlig och hade ett helt ok frukost utbud, lite för tidigt för att testa dryckesutbudet dock.
Framme i ett vinterkyligt Istanbul, cirka 5-6 grader, så tar vi oss till gamla Istanbul för lite klassisk sightseeing. Vi betar i snabb takt av blå moskén, grand bazaar, mm eftersom vi inte har några vinterkläder med oss.

Vi tar en taxi tillbaka till flygplatsen för att avnjuta kvällen i ”Turkish CIP Lounge”, den i särklass bästa business loungen enligt mig. Stort urval av mat som tillagas på plats, och en stor mängd dryck stationer utplacerade så att det aldrig är långt till påfyllning



Dag 3:
Då TK56 till slut ska ta oss till CGK har klockan blivit 0240, och det har hunnit bli dag 3 på vår semester. Vi kommer fram till gaten då vanlig boarding redan har påbörjats och kön är kilometerlång utan någon synlig prio fålla. Till slut så lyckas jag få syn på en gate agent, och frågar diskret om det inte finns någon prio kö för business resenärer, varvid han snabbt säger ”follow me” och flyger fram som ett ånglok genom kön med oss bakom. Ekonomi passagerarna hinner knapp kasta sig åt sidan för agenten som samtidigt ropar: ”Business class passengers coming through!”.Trots min svenskhet så kan jag inte låta bli att smått le lite åt minerna vi lämnar bakom oss

Lätt andfådd så hittar vi våra platser i Turkish B777-300, genast kommer champagnen fram och det känns bra igen! Personligen är jag rätt förtjust i Turkish Airlines Business, stora breda luftiga flatbed säten, istället för den mer moderna stickkojs modellen som är vanlig nu. Det enda negativa är att Turkish fortfarande har kvar 2-3-2 konfiguration på sina wide body, inte direkt kul att hamna i mittsäte då man flyger C klass, men det är ju oftast rätt lätt avhjälpt genom att seata så fort man kan. I vårt fall 2A,2B 3A,3B, helt perfekt för en familj.

Efter en trevlig middag med Turkish klassiska ”levande” ljus så är det till slut att bädda ner sig för en stunds vila.

Vi landar på utsatt tid tidig kväll i Jakarta, rätt trött efter flygningen så tar vi en taxi till Ibis flygplatshotell för att samla krafter inför utresans fjärde dag!
Dag 4:
Nu är det slut på lyx och flärd, sista etappen av resan består av två flygningar med Citilink, ett lågprisbolag och helt utan status, kan det bli bättre? Vi börjar med att flyga till Surubaya med en A320. Kontrasten mot gårdagens Turkish flighter i business är slående, här sitter man verkligen med knäna upp till hakan. Från Surubaya går sedan sista flygningen till Lombok Praya där resten av familjen börjar se ljuset i tunneln då vår förbokade taxi hämtar upp oss för att köra oss till hamnen.
Gili Trawangan:
Efter 10 minuters båttur så är vi till slut framme på vår destination, Gili Trawangan!

Vi hade kostat på oss en privat villa på ”Trawangan Resort”, fantastiskt boende med två sovrum, vardagsrum och privat insynsskyddad pool! Ganska enkelt hotell men med fantastisk service. Bra och framförallt väldigt vänlig service verkar för övrigt vara utmärkande för Indonesien, eller i alla fall Gili T”

Frukosten serveras direkt på stranden:

Nyår på stranden!

På Gili T så syns fortfarande många spår efter den senaste jordbävningen, även om nästan allt verkar vara öppet som vanligt nu.

Hemresa:
Så är det dags att vända hemåt för en hemresa som går via några dagars uppehåll i Kuala Lumpor. Vi börjar med en kort båttur till Lombok, där en bil väntar på oss för vidare färd till flygplatsen.


Åter igen en statuslös flygning med ett lågprisbolag, denna gång Air Asia. Inte mycket att orda om, men dom tar oss i alla fall till Kuala Lumpor utan några missöden. Det är ganska nyttigt att flyga utan status ibland så att man kommer ihåg att uppskatta den lyx det innebär att slippa köer, få tillgång till lounger mm.

Efter några dagars turistande i Kuala Lumpor så är det dags att ta sig till flygplatsen igen, denna gång beväpnad med star alliance guld status och business biljetter, det går bra nu!

På Kuala Lumpurs flygplats så använder sig Turkish av "Plaza Premium First" lounge, en rätt liten med väldigt trevlig lounge för att åka business! Den består av en a la carte restaurang, och ett separat område med fåtöljer. Maten höll hög kvalitet och det fanns mycket att välja på.



Dom serverade också mixed drinks, nice!

Dom sista två flighterna tog oss via Istanbul direkt till Stockholm, som vanligt så njöt vi av TK’s utmärkta service, mat och dryck!


I Istanbul så var pass kön ENORMT lång, trots att vi hade över två timmar till nästa flight så hade vi helt säkert missat den om vi inte hittade fasttrack för Turkish Business. Jag har aldrig sett en liknande kö, inte ens den värsta immigration kön i USA kan tävla mot den här!

För att komma till fasttrack, gå förbi vanliga kön och titta efter skylten i taket:

Trevligt med widebody från Istanbul till stockholm. (A330-300)

Detta är vår tredje långresa med Turkish Airlines Business, fördelen med Turkish är att det oftast är ganska lätt att hitta 4 st platser i Business, vilket kan vara rätt svårt med många andra bolag. Och dessutom så tycker jag att deras business håller hög klass speciellt då det gäller service! En extra bonus är att man också för tillfälle att besöka deras flaggskepps lounge i Istanbul!