Meazza
Medlem
Här kommer en liten rapport från min och min flickväns resa i business class med Turkish Airlines till Malé, Maldiverna. Bilderna är tagna med mobilen och håller inte någon större kvalitet tyvärr.
TK1796 ARN-IST (A321), 27JUL
Planerad 1725, avgick 1821. Vänlig men lite stressad service. Turkish delights, varma servetter, mat och dryck togs ut - men inget plockades av. Rejäla säten, 2+2 config. Tyvärr låg IFE:n nere.
TRANSFER PÅ IST, 28JULI
Loungebesöket blev lite kortare än planerat, men vi hann med en del ändå. Det finns gott om mat, dryck och leksaker...
TK730 IST-MLE (A330), 28JUL
Planerad 0055, avgick 0121. Fina flat bed-säten i 2+2+2 config, riktigt bra mat. Flickvännen låg raklång, jag fick kura ihop mig lite när det var dags för sömn.
Amenity-kit från Jaguar - passade för övrigt perfekt som iPad-fodral under den fortsatta resan, då jag inte hade fått med mig något hemifrån.
MALDIVERNA
Helt magiskt. Åk! Juli/augusti är ju lite lågsäsong men vi hade fantastiskt väder.
MLE, LEELI LOUNGE
Då vi var tidiga på flygplatsen så blev det en hel del väntan. TK:s incheckning öppnade 2:30 innan planerad avgång, och efter immigration och lite taxfree så klev vi in i loungen (som tyvärr var alkoholfri). Ganska snart stod det klart att vår avgång skulle bli sen, och flera timmar extra fick tillbringas där.
TK731 MLE-IST (A330), 05AUG
Planerad 2340, avgick först 0204 (!). TK flyger sträckan Colombo-Malé-Istanbul med samma plan, och enligt en av flygvärdinnorna berodde den kraftiga förseningen på ”customs and immigration” i Sri Lanka. Den här gången hade vi 1A och 1B, vilket gav lite mer avskildhet även om det förstås ligger bredvid galleyn. Planet var äldre än på TK730, vilket märktes på finishen och i synnerhet på IFE:n.
Amenity-kit från Cerruti.
Tyvärr var servicen riktigt dålig när det gällde vår försening. Vi hade ett tilltänkt byte på IST på 2:40, så det fanns fortfarande en liten chans att det skulle gå. Dock fick vi inte någon som helst information om vad som gällde, ”check at the airport” upprepades till alla som skulle vidare. Inte ens vilken gate vi skulle ankomma till kunde/ville de berätta om. Absolut ingenting gjordes för att vi som hade connections skulle hinna.
TRANSFER PÅ IST, 06AUG
Väl inne i terminalen var det fortfarande ca 20 minuter till vår avgång, så vi gjorde ett försök att hinna. Vid säkerhetskontrollen stod det fortfarande Last Call för vår flight, men där och då dog vår chans. ”Alla” där hade connections, ingen släppte förbi någon och flygplatspersonalen var på riktigt dåligt humör. Ett tjejgäng framför oss vädjade till en kille i personalen att släppa fram dem då deras plan var på väg att gå, varpå han spände ögonen i dem, slog ut med armarna och levererade ett iskallt ”so what?!”.
När vi var igenom så var gaten förstås stängd. Via skyltar mot Transfer Desk så leddes vi runt, runt, runt och kom till sist ut där vi nyss stod - innan säkerhetskontrollen. Flera bolag hade sin desk precis vid utgången men Turkish hade en skylt att vi skulle gå en bit bort. Väl där var kaoset totalt, med uppemot 100 pax i kö. Vi frågade om det inte fanns någon kö för business, och det gjorde det - men flera hundra meter tillbaka åt det håll vi kom från. Vi lommade dit, och var i princip ensamma där. Snabbt blev vi ombokade från 0815 till 1400, och erbjöds även ett hotellrum då jag efterfrågade några timmars sömn. Det var bara att gå bort till hotelldesken så skulle det lösa sig fint.
Denna desk visade sig ligga aningen avlägset ute i själva ankomsthallen, vilket inte alls framgick från början. Väl där förklarade vi ärendet, fick lämna ifrån oss biljetterna och ombads att vänta ”a short while” - inne på det intilliggande Starbucks (!). Efter tio minuters väntan kom en kille ut och ropade att han hade några hotellrum klara - varpå halva caféet ställer sig upp och stormar dit! Det visar sig att han har fyra (4) rum klara. Klart nedstämda går vi tillbaka till kassan och får då veta att det kan ta tid det där, sen måste man invänta en shuttle bus och sen var det tydligen en bit att åka också. Den utlovade sömnen var bara att glömma insåg vi, och hämtade tillbaka våra biljetter för att ta oss till CIP-loungen istället.
Servicen på Atatürk fortsatte sen i exakt samma stil, med tvetydiga och direkt felaktiga direktiv om hur vi bäst skulle ta oss in. Till slut fann vi dock den gyllene porten, med direktaccess från avgångshallen in i loungen. Kanon - om man vet om det. Här slogs sen ett antal timmar ihjäl.
TK1795 IST-ARN (A321), 06AUG
Planerad 1400, avgick 1438. Redan 1310 påbörjades boarding av barnfamiljer och (efter förfrågan från mig) business pax. Denna fick dock ganska snart avbrytas då kön från insidan av ”spärren” (ett gult streck på golvet) sträckte sig ända fram till glasdörrarna - och någon transferbuss fanns inte på plats.
Det skulle dröja ca 30 (!) minuter innan de fick fram en buss, under tiden flöt blippade och ej blippade pax ihop till en stor svettig massa. Gatepersonalen passade för övrigt på att lämna platsen under detta kaos. När sen en buss dök upp så behövde man gå igenom allas boarding pass en andra gång. Väl på planet visade det sig vara gammalt och slitet, betydligt sämre än TK1796 nio dagar tidigare. Business visade sig i princip vara Eco med seatblock, i trång 3+3 config. I väntan på att lyfta tilläts passagerare att springa fram och tillbaka på toaletterna, vilket gjorde att personalen hade stora problem med att räkna in alla. Ytterligare 30 minuters väntan på marken vidtog innan vi äntligen var i luften.
Servicen var sen rejält snurrig, och både mat- och dryckesbeställningar blev fel. Min flickvän bad om vitt vin, men fick en cola. När hon påpekade detta så fick hon ”OK” som svar, colan och flygvärdinnan försvann. Nästa gång vi såg henne var fem minuter senare då hon gick runt med brödkorgen. Vinet skulle dröja visade det sig. En av våra gafflar var dessutom skitig - återigen ett ”OK” som svar, men ingen ny gaffel. Rejäl charterkänsla på den här flighten, tyvärr.
SUMMA SUMMARUM
Turkish var en besvikelse, och man nådde inte alls upp till den premiumnivå jag hade förväntat mig. Rörig boarding generellt, med 4 av 4 flyg försenade. Det var även mer eller mindre omöjligt att få hjälp med något utanför manualen.
TK1796 ARN-IST (A321), 27JUL
Planerad 1725, avgick 1821. Vänlig men lite stressad service. Turkish delights, varma servetter, mat och dryck togs ut - men inget plockades av. Rejäla säten, 2+2 config. Tyvärr låg IFE:n nere.


TRANSFER PÅ IST, 28JULI
Loungebesöket blev lite kortare än planerat, men vi hann med en del ändå. Det finns gott om mat, dryck och leksaker...

TK730 IST-MLE (A330), 28JUL
Planerad 0055, avgick 0121. Fina flat bed-säten i 2+2+2 config, riktigt bra mat. Flickvännen låg raklång, jag fick kura ihop mig lite när det var dags för sömn.


Amenity-kit från Jaguar - passade för övrigt perfekt som iPad-fodral under den fortsatta resan, då jag inte hade fått med mig något hemifrån.

MALDIVERNA
Helt magiskt. Åk! Juli/augusti är ju lite lågsäsong men vi hade fantastiskt väder.

MLE, LEELI LOUNGE
Då vi var tidiga på flygplatsen så blev det en hel del väntan. TK:s incheckning öppnade 2:30 innan planerad avgång, och efter immigration och lite taxfree så klev vi in i loungen (som tyvärr var alkoholfri). Ganska snart stod det klart att vår avgång skulle bli sen, och flera timmar extra fick tillbringas där.

TK731 MLE-IST (A330), 05AUG
Planerad 2340, avgick först 0204 (!). TK flyger sträckan Colombo-Malé-Istanbul med samma plan, och enligt en av flygvärdinnorna berodde den kraftiga förseningen på ”customs and immigration” i Sri Lanka. Den här gången hade vi 1A och 1B, vilket gav lite mer avskildhet även om det förstås ligger bredvid galleyn. Planet var äldre än på TK730, vilket märktes på finishen och i synnerhet på IFE:n.



Amenity-kit från Cerruti.

Tyvärr var servicen riktigt dålig när det gällde vår försening. Vi hade ett tilltänkt byte på IST på 2:40, så det fanns fortfarande en liten chans att det skulle gå. Dock fick vi inte någon som helst information om vad som gällde, ”check at the airport” upprepades till alla som skulle vidare. Inte ens vilken gate vi skulle ankomma till kunde/ville de berätta om. Absolut ingenting gjordes för att vi som hade connections skulle hinna.
TRANSFER PÅ IST, 06AUG
Väl inne i terminalen var det fortfarande ca 20 minuter till vår avgång, så vi gjorde ett försök att hinna. Vid säkerhetskontrollen stod det fortfarande Last Call för vår flight, men där och då dog vår chans. ”Alla” där hade connections, ingen släppte förbi någon och flygplatspersonalen var på riktigt dåligt humör. Ett tjejgäng framför oss vädjade till en kille i personalen att släppa fram dem då deras plan var på väg att gå, varpå han spände ögonen i dem, slog ut med armarna och levererade ett iskallt ”so what?!”.
När vi var igenom så var gaten förstås stängd. Via skyltar mot Transfer Desk så leddes vi runt, runt, runt och kom till sist ut där vi nyss stod - innan säkerhetskontrollen. Flera bolag hade sin desk precis vid utgången men Turkish hade en skylt att vi skulle gå en bit bort. Väl där var kaoset totalt, med uppemot 100 pax i kö. Vi frågade om det inte fanns någon kö för business, och det gjorde det - men flera hundra meter tillbaka åt det håll vi kom från. Vi lommade dit, och var i princip ensamma där. Snabbt blev vi ombokade från 0815 till 1400, och erbjöds även ett hotellrum då jag efterfrågade några timmars sömn. Det var bara att gå bort till hotelldesken så skulle det lösa sig fint.
Denna desk visade sig ligga aningen avlägset ute i själva ankomsthallen, vilket inte alls framgick från början. Väl där förklarade vi ärendet, fick lämna ifrån oss biljetterna och ombads att vänta ”a short while” - inne på det intilliggande Starbucks (!). Efter tio minuters väntan kom en kille ut och ropade att han hade några hotellrum klara - varpå halva caféet ställer sig upp och stormar dit! Det visar sig att han har fyra (4) rum klara. Klart nedstämda går vi tillbaka till kassan och får då veta att det kan ta tid det där, sen måste man invänta en shuttle bus och sen var det tydligen en bit att åka också. Den utlovade sömnen var bara att glömma insåg vi, och hämtade tillbaka våra biljetter för att ta oss till CIP-loungen istället.
Servicen på Atatürk fortsatte sen i exakt samma stil, med tvetydiga och direkt felaktiga direktiv om hur vi bäst skulle ta oss in. Till slut fann vi dock den gyllene porten, med direktaccess från avgångshallen in i loungen. Kanon - om man vet om det. Här slogs sen ett antal timmar ihjäl.

TK1795 IST-ARN (A321), 06AUG
Planerad 1400, avgick 1438. Redan 1310 påbörjades boarding av barnfamiljer och (efter förfrågan från mig) business pax. Denna fick dock ganska snart avbrytas då kön från insidan av ”spärren” (ett gult streck på golvet) sträckte sig ända fram till glasdörrarna - och någon transferbuss fanns inte på plats.
Det skulle dröja ca 30 (!) minuter innan de fick fram en buss, under tiden flöt blippade och ej blippade pax ihop till en stor svettig massa. Gatepersonalen passade för övrigt på att lämna platsen under detta kaos. När sen en buss dök upp så behövde man gå igenom allas boarding pass en andra gång. Väl på planet visade det sig vara gammalt och slitet, betydligt sämre än TK1796 nio dagar tidigare. Business visade sig i princip vara Eco med seatblock, i trång 3+3 config. I väntan på att lyfta tilläts passagerare att springa fram och tillbaka på toaletterna, vilket gjorde att personalen hade stora problem med att räkna in alla. Ytterligare 30 minuters väntan på marken vidtog innan vi äntligen var i luften.
Servicen var sen rejält snurrig, och både mat- och dryckesbeställningar blev fel. Min flickvän bad om vitt vin, men fick en cola. När hon påpekade detta så fick hon ”OK” som svar, colan och flygvärdinnan försvann. Nästa gång vi såg henne var fem minuter senare då hon gick runt med brödkorgen. Vinet skulle dröja visade det sig. En av våra gafflar var dessutom skitig - återigen ett ”OK” som svar, men ingen ny gaffel. Rejäl charterkänsla på den här flighten, tyvärr.


SUMMA SUMMARUM
Turkish var en besvikelse, och man nådde inte alls upp till den premiumnivå jag hade förväntat mig. Rörig boarding generellt, med 4 av 4 flyg försenade. Det var även mer eller mindre omöjligt att få hjälp med något utanför manualen.