Härlig passagerar utveckling i maj på SAS!
1 826 000 passagerare, eller +351% fler passagerare än föregående år!
Högsta antalet passagerare sedan innan pandemin!
Detta fick mitt SAS hjärta att slå ett extra slag!
SAS Traffic figures - May 2022 - SAS
Nu var ju trafiksiffrorna både maj 2020 och maj 2021 på konkursnivå, så det är ju inte en jämförelse som säger allt även om det förstås är en indikation på att det går åt rätt håll...
För övrigt kan man läsa pressmeddelandet även på svenska:
SAS trafiktal – maj 2022 - SAS
Hur står sig årets siffror mot 2019 (pre-pandemi)?
Helt klart är maj 2019 en mer relevant jämförelse, samma kalendermånad under 12-månadersperioden innan pandemin slog på allvar till i Europa (d.v.s. mars 2019-februari 2020). Så här ser den procentuella återhämtningen ut, maj 2022 jämfört med maj 2019:
- ASK i reguljärtrafik (utbud, säteskilometer): 75,9%
- RPK i reguljärtrafik (betalda säteskilometer): 74,9%
- Kabinfaktor i reguljärtrafik: 98,7% (d.v.s. 70,4% 2022 jmf m 71,3% 2019) - i princip oförändrad från april då kabinfaktorn var 70,9%.
Tittar man på passageraryielden i SAS totala trafik var den 1,10 kr/RPK, vilket är högre än föregående sex månader.
Det viktiga måttet passageraryield per ASK (samma sak som passageraryield * kabinfaktorn) var 0,78 kr/ASK, vilket är den högsta siffran sedan SAS fick igång något som liknar normal trafik. (Maj och juni 2020 hade högre siffror, men då flögs det väldigt lite, och förmodligen var det väldigt dyra inrikesbiljetter till den kraftigt bantade trafiken som stod för detta.) SAS har alltså fått bättre betalt för varje tillgänglig flygstol, vilket verkligen behövs för att ha en chans att undvika konkurs. Samtidigt har ju bränslepriserna ökat rejält och inflation (och dålig kronkurs) lär göra att alla inköpta varor och tjänster är dyrare än 2019, så det räcker nog inte att vara tillbaka på 2019 års intäktsnivå per flygstol.
Är utvecklingen tillräckligt bra för att undvika konkurs? Låt oss göra det företagsekonomiska tankeexperimentet att feb-april 2022, d.v.s. perioden för den senaste kvartalsrapporten, hade haft siffrorna från maj istället. Då hade SAS haft 7,6 miljarder i biljettintäkter (beräknat från enligt passageraryield-siffrorna och RPK-siffrorna) istället för 5,1 miljarder, d.v.s. 2,5 mdr mer. Låt oss anta att övriga intäkter (flygfrakt, sälja Eurobonus-poäng till Amex, sälja SGH-tjänster till andra flygbolag o.s.v.) hade varit oförändrade.
Samtidigt hade kostnaderna varit högre, eftersom SAS hade flugit 33% mer (baserad på ASK-siffrorna). Dock borde inte kostnaderna ha blivit 33% mer, för SAS organisation var anpassad för att flyga mer än de faktiskt gjorde p.g.a. den nya covid-vågen under vintern. Låt oss anta att rörelsekostnaderna (som var 7,0 mdr) hade ökat med halva den procentsiffran, d.v.s. att dessa kostnader till hälften är rörliga vid denna volymförändring. Då hade kostnaderna ökat med drygt 1,1 mdr. Om siffran istället var tre fjärdedelar hade kostnaderna ökat med 1,7 mdr.
Med dessa antaganden (= mina vilda gissningar) så skulle resultatet för kvartalet ha blivit 0,8-1,4 miljarder kronor bättre. Eftersom förlusten var 1,6 mdr, hade SAS inte riktigt kommit upp till nollresultat med maj månads siffror under feb-april, utan fortfarande gjort en förlust på 0,2-0,8 miljarder kronor under kvartalet.
Så jag gör bedömningen att med nuvarande kostnadsbild, räcker inte trafiksiffrorna för maj till för att rädda SAS. De måste få igång ytterligare trafik eller öka intäkterna per tillgänglig passagerarkilometer (ena eller båda av biljettpris och kabinfaktor måste öka). Vi får se om siffrorna för juni blir bättre, och på några månaders sikt om SAS lyckas sänka kostnaderna. De riktigt avgörande trafiksiffrorna blir nog de i höst - hur ser säsongsmönstret ut när pandemi-effekten i huvudsak (men inte helt) har försvunnit? Blir det större säsongsvariationer? Då räcker det definitivt inte att komma upp i nollresultat i högsäsong om man gör förlust resten av året...
