AABack2ARN
Medlem
Har SAS någonsin haft ett ensidigt fokus på affärsresenären med undantag för en period under Carlzons styre? Utmaningen för SAS är ju att de skapar rutter som ganska garanterat ger låg yield men ganska ofta fullsatta plan som kan vara bra totalt sett.
Affärsresenärerna som skall exempelvis till städer som Madrid kan helt plötsligt inte flyga SAS varje dag i veckan (dock kan man flyga till AGP, PMI och andra turistdestinationer i Spanien utan större problem). Dessa affärsresenärer hittar andra alternativ för att få resa de dagar de verkligen vill åka och stannar i bästa fall inom Star Alliance men hamnar ganska ofta hos andra bolag utanför Star och riskerar då upptäcka att det finns andra leverantörer som producerar en hygglig produkt. Det är här lojalitetsprogram typ EuroBonus betyder mycket för att SAS inte skall förlora dessa kunder för alltid. Men tyvärr urholkar SAS även detta och incitamentet att flyga SAS/Star minskar ytterligare och det blir ännu svårare att få högbetalande passagerare att flyga SAS.
ETt tänkbart nästa steg är att man tar till nödbromsen och skalar bort business class ("det är ju ändå ingen som flyger business") varvid man riskerar förlora de kunder som väljer att åka en omväg från Europa för att flyga SAS longhaul i business class. För hur kul är det att åka som en packad sill till och från CPH för att SAS bestämt sig för att slopa business. Vi passagerare inom Skandinavien räknas inte då man kallt räknar med vår lojalitet, men samtidigt firar bolag som BA nya triumfer när det kommer till business-passagerare från just Sverige och Danmark...
Jag vet att SAS inte är ensamma om att sitta i denna rävsax, men min personliga uppfattning är att SAS väljer att gå fel väg om man vill vara en stor spelare på sikt.
