Jonas C
Medlem
I samband med att jag når 6000 inlägg på forumet, så tänkte jag fira detta med en liten reserapport från fredagens flygäventyr, som var en minst sagt udda upplevelse.
Introduktion
Denna resa skedde högst spontant på en solig fredagseftermiddag, där en oskyldig Facebook kommentar ledde till att man en timme senare står på plattan på Västerås Johannisbergs flygplats i sommarvärmen. Det visade sig att min vän PC hade vägarna förbi Västerås för ”ferry flyga” en Piper PA-28 Archer från verkstaden i Västerås, tillbaka till flygklubben i Uppsala. I och med att detta var en schemalagt flygning så stod flygklubben för notan vilket helt klart var positivt då motsvarande flygning i annat fall hade gått på dryga tusenlappen.
Men Bose hörlurarna packade i väskan beger jag mig till Västerås Centralstation för den sex minuter långa bussresan ut till Johannisberg, Västerås andra flygplats. Väl framme dröjer det en liten stund innan PC har landat, så under tiden passar jag på att utforska flygklubbens lounge.
Perfekt flygväder denna fredag, med mycket trafik från både andra privatflygare såväl som fallskärmshoppare.
Inte ofta vi har så fint väder på dessa nordliga breddgrader…
Loungen var i det närmaste folktom denna eftermiddag då flygen ännu inte anlänt. I loungen fanns det bekväma lädersoffor, matbord, såväl som arbetsbord för piloterna att fylla i sina flight plans. I likhet med vissa mer konservativa flygbolag från mellanöstern var detta en torrlagd lounge, där det enda tillgängliga i dryckesväg var en kaffemaskin, läsk, juice och kranvatten. På matfronten erbjöds smörgåsar, lättare varmrätter, fikabröd, godis och snacks. All mat och dryck i denna lounge var avgiftsbelagd, men till mycket rimliga priser. Den största nackdelen var tyvärr att de endast accepterade kontanter, vilket få människor under 65 använder. Swish betalningar var inte heller möjliga, så jag nöjde mig med ett glas vatten medan jag surfade på den fria wifi-uppkopplingen.
Bekväma soffor i loungen.
Mat och dryckesutbudet.
Efter drygt en halvtimmes väntan anländer PC, och vi går snart ut till flygplanet i förberedelse för start. Något man kanske sällan tänker på som passagerare är mängden kontroller och checklistor som måste gås igenom inför varje flygning, och man inser snabbt att vilka förödande konsekvenser som fås om man skulle slarva och missa ett av stegen i checklistan. Det visade sig att flygplanet saknade ett extra headset för passagerare, men lyckligtvis hade jag med mig mina Bose QuietComfort 25 som gjorde ett utmärkt jobb att stänga ute bullret.
Dagens flygplan, en Piper PA-28 Archer från 1979.
Efter en snabb tankning var det äntligen dags för boarding. Priority boarding erbjöds för Star Alliance Gold, vilket efterföljdes strikt. Det var en minst sagt civiliserad boardingprocess och jag infann mig snart på plats 1K i den främre delen av flygmaskinen. På grund av trafik blir vi stående på marken en stund innan tillstånd att lyfta gavs.
Takeoff sker från bana 05/23, och trots att detta var en liten flygmaskin så upplevdes accelerationen som påtaglig, om än något mer skakig än vad man normalt är van vid. Trots att vädret var soligt och klart så möttes vi av måttligt kraftig turbulens som varade hela vägen till Uppsala.
Takeoff från Västerås.
Flygtiden för denna flygning beräknades till cirka 30 minuter, och påväg mot vår marschhöjd på cirka 5000 fot passerade vi Västerås. Att kunna se sin hemstad från ovan är en minst sagt häftig upplevelse, i synnerhet då man känner igen många av platserna som man har gått eller kört förbi miljontals gånger tidigare.
Cruising Altitude, halvvägs påväg mot Uppsala.
Vår rutt tar oss längs E18 innan vi svängde norrut mot Uppsala, strax innan Enköping. Flygningen bjöd på vackra vyer över sommar Sverige, och innan jag visste ordet om det så var det dags för landning. Vår inflygning tar oss förbi Ärna flygfält, innan det var dags att rada upp mot landningsbanan på Sundbro flygfält.
Cockpiten på passagerarsidan.
Landningen var aningen hård och skedde på gräs vilket var ett första för mig, men allt som allt en lyckad landning då vi bägge kom fram oskadda. Efter landning väntade ytterligare pappersarbete och samtal till flygräddningen för att rapportera in ankomsten, innan vi slutligen kunde bege oss in mot Uppsala. Överlag var detta en mycket rolig och udda upplevelse, i synnerhet som frekvent flygresenär där man sällan tänker på allt jobb som går ut inför varje flygning.
Ankomst i Sundbro.
Hoppas att ni uppskattade läsningen!
Vänliga hälsningar
Jonas
Introduktion
Denna resa skedde högst spontant på en solig fredagseftermiddag, där en oskyldig Facebook kommentar ledde till att man en timme senare står på plattan på Västerås Johannisbergs flygplats i sommarvärmen. Det visade sig att min vän PC hade vägarna förbi Västerås för ”ferry flyga” en Piper PA-28 Archer från verkstaden i Västerås, tillbaka till flygklubben i Uppsala. I och med att detta var en schemalagt flygning så stod flygklubben för notan vilket helt klart var positivt då motsvarande flygning i annat fall hade gått på dryga tusenlappen.
Men Bose hörlurarna packade i väskan beger jag mig till Västerås Centralstation för den sex minuter långa bussresan ut till Johannisberg, Västerås andra flygplats. Väl framme dröjer det en liten stund innan PC har landat, så under tiden passar jag på att utforska flygklubbens lounge.
Perfekt flygväder denna fredag, med mycket trafik från både andra privatflygare såväl som fallskärmshoppare.
Inte ofta vi har så fint väder på dessa nordliga breddgrader…
Loungen var i det närmaste folktom denna eftermiddag då flygen ännu inte anlänt. I loungen fanns det bekväma lädersoffor, matbord, såväl som arbetsbord för piloterna att fylla i sina flight plans. I likhet med vissa mer konservativa flygbolag från mellanöstern var detta en torrlagd lounge, där det enda tillgängliga i dryckesväg var en kaffemaskin, läsk, juice och kranvatten. På matfronten erbjöds smörgåsar, lättare varmrätter, fikabröd, godis och snacks. All mat och dryck i denna lounge var avgiftsbelagd, men till mycket rimliga priser. Den största nackdelen var tyvärr att de endast accepterade kontanter, vilket få människor under 65 använder. Swish betalningar var inte heller möjliga, så jag nöjde mig med ett glas vatten medan jag surfade på den fria wifi-uppkopplingen.
Bekväma soffor i loungen.
Mat och dryckesutbudet.
Efter drygt en halvtimmes väntan anländer PC, och vi går snart ut till flygplanet i förberedelse för start. Något man kanske sällan tänker på som passagerare är mängden kontroller och checklistor som måste gås igenom inför varje flygning, och man inser snabbt att vilka förödande konsekvenser som fås om man skulle slarva och missa ett av stegen i checklistan. Det visade sig att flygplanet saknade ett extra headset för passagerare, men lyckligtvis hade jag med mig mina Bose QuietComfort 25 som gjorde ett utmärkt jobb att stänga ute bullret.
Dagens flygplan, en Piper PA-28 Archer från 1979.
Efter en snabb tankning var det äntligen dags för boarding. Priority boarding erbjöds för Star Alliance Gold, vilket efterföljdes strikt. Det var en minst sagt civiliserad boardingprocess och jag infann mig snart på plats 1K i den främre delen av flygmaskinen. På grund av trafik blir vi stående på marken en stund innan tillstånd att lyfta gavs.
Takeoff sker från bana 05/23, och trots att detta var en liten flygmaskin så upplevdes accelerationen som påtaglig, om än något mer skakig än vad man normalt är van vid. Trots att vädret var soligt och klart så möttes vi av måttligt kraftig turbulens som varade hela vägen till Uppsala.
Takeoff från Västerås.
Flygtiden för denna flygning beräknades till cirka 30 minuter, och påväg mot vår marschhöjd på cirka 5000 fot passerade vi Västerås. Att kunna se sin hemstad från ovan är en minst sagt häftig upplevelse, i synnerhet då man känner igen många av platserna som man har gått eller kört förbi miljontals gånger tidigare.
Cruising Altitude, halvvägs påväg mot Uppsala.
Vår rutt tar oss längs E18 innan vi svängde norrut mot Uppsala, strax innan Enköping. Flygningen bjöd på vackra vyer över sommar Sverige, och innan jag visste ordet om det så var det dags för landning. Vår inflygning tar oss förbi Ärna flygfält, innan det var dags att rada upp mot landningsbanan på Sundbro flygfält.
Cockpiten på passagerarsidan.
Landningen var aningen hård och skedde på gräs vilket var ett första för mig, men allt som allt en lyckad landning då vi bägge kom fram oskadda. Efter landning väntade ytterligare pappersarbete och samtal till flygräddningen för att rapportera in ankomsten, innan vi slutligen kunde bege oss in mot Uppsala. Överlag var detta en mycket rolig och udda upplevelse, i synnerhet som frekvent flygresenär där man sällan tänker på allt jobb som går ut inför varje flygning.
Ankomst i Sundbro.
Hoppas att ni uppskattade läsningen!
Vänliga hälsningar
Jonas
